Reform av kyrkans centralförvaltning och finansiering

Vid prövning av kyrkomötets förslag som gäller kyrkolag kan ett sådant lagstiftningstekniskt fel i förslaget som inte påverkar innehållet rättas. Rättelse kan göras efter att kyrkostyrelsen har gett ett utlåtande i ärendet eller tagit initiativ till detta.

För den kyrkliga förvaltningen är landet indelat i stift. Kyrkomötet beslutar om grundande och indragning av stift. Kyrkomötet beslutar även om ändring av stiftsgränserna, om inte något annat följer av 6 § 4 mom.

Församlingar i vilka majoritetsspråket bland de närvarande medlemmarna är svenska hör till Borgå stift.

Församlingar med något annat språk än finska eller svenska som majoritetsspråk för de närvarande medlemmarna hör till det stift som församlingen anvisas när den grundas.

En kyrklig samfällighet lyder under domkapitlet i det stift som majoriteten av församlingarnas närvarande medlemmar tillhör.

Kyrkostyrelsen beslutar om

1) överföring av en församling till ett annat stift om det har skett ett skifte i den språkliga majoriteten i församlingen och den förändrade situationen har varat fem år,

2) församlingens stiftstillhörighet, om församlingar som hör till olika stift slås samman, om det i stället för dem grundas en ny församling eller kyrklig samfällighet eller om en församling ansluter sig till en kyrklig samfällighet i ett annat stift.

Mellan evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk och de föreningar som bildats för att bevaka tjänsteinnehavarnas och arbetstagarnas intressen kan, så som särskilt föreskrivs, genom tjänste- och arbetskollektivavtal avtalas om lönesättningen och andra villkor i anställningsförhållandet för dem som är anställda hos en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen, oberoende av det som i denna lag bestäms om dessa eller i andra författningar som gäller församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, domkapitlen och kyrkostyrelsen.

I tjänsten som ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli kan enligt samtycke anställas en person som inte har sökt tjänsten, om hans eller hennes behörighet har utretts.

Bestämmelserna om prövotid i denna paragraf gäller inte en tjänst som kyrkoherde, biskop, prästassessor, kontraktsprost eller ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli.

Tjänsteförhållandet för en biskop, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli eller en avdelningschef vid kyrkostyrelsen kan inte ombildas till ett tjänsteförhållande på deltid.

Arbetsgivaren har rätt att permittera en tjänsteinnehavare så att tjänsteutövningen och lönebetalningen avbryts tills vidare eller för viss tid antingen helt eller delvis medan tjänsteförhållandet i övrigt består, om arbetsgivaren har en grund enligt 52 § för att säga upp tjänsteförhållandet. Kyrkoherdar, biskopar, den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och kyrkostyrelsens avdelningschefer kan inte permitteras. I fråga om permittering av en innehavare av en annan prästtjänst eller en lektorstjänst i församlingen ska ett utlåtande begäras av domkapitlet. Trots permitteringen får tjänsteinnehavaren ta något annat arbete för permitteringstiden.

När en arbetsgivare säger upp en tjänsteinnehavares tjänsteförhållande är uppsägningstiden minst

6) två månader, när det är fråga om en tjänst som kyrkoherde, biskop, ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli eller avdelningschef vid kyrkostyrelsen.

När en tjänsteinnehavare säger upp sitt tjänsteförhållande är uppsägningstiden minst

4) två månader, när det är fråga om en tjänst som kaplan, kyrkoherde, biskop, ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli eller avdelningschef vid kyrkostyrelsen.

Kyrkostyrelsen beslutar om avstängning av en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen från tjänsteutövning. Den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli beslutar om interimistisk avstängning av en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen från tjänsteutövning.

Den kyrkliga samfälligheten ska sköta de ärenden som gäller de till samfälligheten anslutna församlingarnas kyrkliga beskattning, fördelningen av kyrkoskatten och övriga gemensamma inkomster mellan församlingarna samt avgifterna till kyrkans centralfond samt kyrkans pensionsfond och budgeten, finansförvaltningen, bokföringen, bokslutet och revisionen.

Den kyrkliga samfälligheten skall dessutom sköta församlingarnas personalärenden som gäller

3) ingående av tjänste- och arbetskollektivavtal och tolkningen av dem samt lokala lönejusteringar eller framläggande av förslag till lönejusteringar hos kyrkans arbetsmarknadsverk,

Församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna ska delta i finansieringen av utgifterna för kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond så som föreskrivs i 22 kap. 7 och 8 §.

På bokföringsskyldighet, bokföring och bokslut i en församling och en kyrklig samfällighet tillämpas bokföringslagen (1336/1997). På revision tillämpas lagen om revision inom den offentliga förvaltningen och ekonomin (1142/2015) till den del något annat inte föreskrivs i denna lag eller kyrkoordningen.

På revisorn i en församling och en kyrklig samfällighet tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när han eller hon utför ett revisionsuppdrag enligt bestämmelserna i denna lag och kyrkoordningen. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Kyrkans ombud vid kyrkomötet är

1) biskoparna i stiften,

2) fältbiskopen,

3) nittiosex genom val utsedda ombud av vilka trettiotvå är präster och sextiofyra är lekmän,

4) samernas ombud som väljs av sametinget,

5) ett ombud som statsrådet utser.

Ombuden ska vara medlemmar av kyrkan. Ett av de lekmannaombud som avses i 1 mom. 3 punkten ska väljas av församlingarna på Åland.

Domkapitlet utser inom sig ett prästerligt ombud i stället för biskopen, om biskopsämbetet är vakant eller biskopen har förhinder. Domkapitlet i ärkestiftet utser ett prästerligt ombud endast om varken ärkebiskopen eller biskopen deltar i kyrkomötet.

På kyrkomötet ankommer

1) att godkänna och förordna om ibruktagande av bibelöversättning, den kristna läran, psalmbok och kyrkohandbok,

2) att handlägga frågor vilka förutsätter principiella ståndpunktstaganden som rör kyrkans tro och lära eller som grundar sig härpå, samt att vidta åtgärder med anledning av dessa,

3) att göra upp förslag till stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag samt att godkänna kyrkoordningen och valordningen för kyrkan,

4) att avge utlåtanden, göra framställningar och uttala önskemål till statsrådet i betydelsefulla frågor som gäller kyrkans och statens förhållande,

5) att besluta om inrättande av stift, om ändring av stiftsgränserna eller om indragning av stift, så som bestäms i 3 kap. 1 § 1 mom.,

6) att besluta om kyrkans förbindelser till övriga kyrkor, trossamfund och mellankyrkliga organisationer samt om samarbetet med dessa,

7) att godkänna en organisation som kyrkans missionsorganisation och att upphäva denna ställning,

8) att inrätta och dra in tjänsterna som ärkebiskop, biskop och ledande tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsens kansli,

9) att välja och entlediga den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och sådana medlemmar i kyrkostyrelsen som avses i 22 kap. 1 § 1 mom. 3 och 4 punkten,

10) att godkänna verksamhets- och ekonomiplanen samt budgeten för kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond och beslutaa) om församlingarnas årliga avgift till kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond, b) om grunderna för fördelningen av den finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter (430/2015) mellan församlingar, kyrkliga samfälligheter och kyrkostyrelsen,

11) att låta granska räkenskaperna och förvaltningen för fonderna inom kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt för övriga fonder och andra tillgångar som kyrkostyrelsen och stiftsmyndigheterna förvaltar samt att fastställa boksluten för dem och att besluta om beviljande av ansvarsfrihet,

12) att handlägga de övriga ärenden som föreskrivs för kyrkomötet i denna eller någon annan lag eller i kyrkoordningen.

Kyrkomötets ordförande och de övriga ombuden är jäviga att delta i beslut som rör dem personligen.

Biskopsmötet, kyrkostyrelsen och stiftsfullmäktige har rätt att göra framställningar till och ett kyrkomötesombud rätt att ta initiativ vid kyrkomötet. Närmare bestämmelser om behandlingen av dessa finns i kyrkoordningen.

Ett förslag av ett utskott som till alla delar har godkänts i den första behandlingen ska i dess helhet upptas till andra behandling i ett särskilt plenum i den form som det blivit godkänt i den första behandlingen om ärendet gäller

1) bibelöversättning, den kristna läran, psalmbok eller kyrkohandbok,

2) principiella ståndpunktstaganden som rör kyrkans tro och lära eller som grundar sig härpå samt vidtagande av åtgärder med anledning av dessa,

3) förslag till stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag eller godkännande av kyrkoordning.

Förslaget godkänns om det vid andra behandlingen får minst tre fjärdedelar av de röster som ges.

Medlemmar av biskopsmötet är biskoparna i stiften.

Biskopsmötet ska

1) behandla ärenden som gäller kyrkans tro, undervisning och arbete,

2) behandla ärenden som gäller skötseln av stiften,

3) behandla ärenden som gäller kyrkans enhet, ekumeniska relationer, kyrkans missionsuppgift och kyrkans relation till andra religioner samt besluta om hur kyrkan ska företrädas i dessa ärenden,

4) lägga fram förslag för kyrkomötet om att en organisation ska godkännas som kyrkans missionsorganisation och att denna ställning ska upphävas,

5) meddela närmare föreskrifter om verkställigheten av kyrkoordningen, om ärendet gällera) undervisning som ges en person som ansluter sig till kyrkan, b) gudstjänst eller kyrklig förrättning, c) konfirmandundervisning, tillstånd för anordnande av konfirmandundervisningen eller läroböcker som används i konfirmandundervisningen, d) prästämbetet, e) präst- eller lektorstjänst eller examen som krävs av sökande till sådan tjänst,

6) lägga fram förslag för och ge utlåtanden till kyrkomötet och kyrkostyrelsen,

7) utföra övriga uppgifter som mötet ska utföra enligt denna lag eller kyrkoordningen.

Medlemmar av kyrkostyrelsen är

1) ärkebiskopen såsom ordförande,

2) två biskopar som utses av biskopsmötet,

3) två präster som utses av kyrkomötet,

4) de lekmän som utses av kyrkomötet så att en lekman utses för varje stift.

Kyrkostyrelsens mandatperiod är fyra år.

Lekmannamedlemmarna ska vara valbara till lekmannaombud vid kyrkomötet.

Om kyrkostyrelsens sektioner och ämbetskollegiet bestäms i reglementet för kyrkostyrelsen. Medlemmar av ämbetskollegiet är den ledande tjänsteinnehavaren vid kyrkostyrelsens kansli och avdelningscheferna.

På kyrkostyrelsen ankommer, om inte något annat bestäms i denna lag eller i kyrkoordningen, att

1) sköta kyrkans gemensamma förvaltning, ekonomi och verksamhet,

2) utgöra styrelse för kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond,

3) bereda ärenden för kyrkomötet och sköta verkställigheten av kyrkomötets beslut,

4) sköta kyrkans relationer till staten och till samhället i övrigt och bevaka kyrkans intresse,

5) till statsrådet avge de utlåtanden som statsrådet begärt av kyrkan, om inte något annat följer av 20 kap. 7 § 2 mom.,

6) främja kyrkans verksamhet och församlingarnas arbete,

7) meddela närmare föreskrifter, om inte något annat följer av 21 kap. 2 §a) om verkställigheten av kyrkolagen och kyrkoordningen i enlighet med vad som särskilt föreskrivs i denna lag, b) om examen som krävs av tjänsteinnehavare, c) om församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas bokföring och löneräkning,

8) sköta församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, stiftens, kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds bokföring och löneräkning samt betalningsrörelsen i anslutning till dessa,

9) förvalta fonder för kyrkliga ändamål samt ta emot egendom som ges till kyrkan som gåva eller genom testamente,

10) bestämma de allmänna ändamålen för vilka kollekt ska uppbäras vid högmässogudstjänsterna,

11) besluta om erkännande och jämställande av studier, utbildning eller yrkespraktik utomlands samt om den behörighet som en examen medför enligt 6 kap. 15 §,

12) inrätta och dra in tjänster vid kyrkostyrelsen, om inte något annat följer av 20 kap. 7 § 2 mom.,

13) utse medlemmar och ersättare till delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk,

14) i kyrkans författningssamling publicera de författningar som ska tas in i den,

15) sköta de uppgifter som inte ankommar på någon annan myndighet inom kyrkan.

I kyrkoordningen finns närmare bestämmelser om de uppgifter som avses i 1 mom. 8 punkten.

Kyrkostyrelsen företräder kyrkan och för dess talan vid domstolar och andra myndigheter samt ingår avtal och företar andra rättshandlingar för kyrkans räkning, om inte något annat följer av 19 kap.1 § 2 mom. eller 14 § i detta kapitel.

Kyrkostyrelsen ska ge sitt beslut enligt 1 mom. 11 punkten inom fyra månader efter att en ansökan har anlänt till kyrkostyrelsen, om inte något annat föreskrivs.

Sektioner, ämbetskollegiet, direktioner och kyrkostyrelsens tjänsteinnehavare kan inom de gränser som bestäms i kyrkoordningen ges rätt att avgöra ärenden på kyrkostyrelsens vägnar.

Ett beslut av ämbetskollegiet, en direktion eller en tjänsteinnehavare kan överföras till kyrkostyrelsen för avgörande på det sätt som anges i kyrkoordningen om inte överföringen av ärendet särskilt förbjuds i denna lag eller kyrkoordningen.

Bestämmelser om en direktions sammansättning, val av direktion, dess mandatperiod och uppgifter finns i kyrkoordningen.

Kyrkostyrelsen samt dess sektioner och direktioner är beslutföra när mer än hälften av medlemmarna är närvarande. Ämbetskollegiet är beslutfört när minst tre medlemmar är närvarande.

Kyrkans centralfond är kyrkans gemensamma fond, vars tillgångar i enlighet med centralfondens budget används för

1) att understöda församlingar och kyrkliga samfälligheter med svag ekonomisk ställning samt för att utveckla samarbetet mellan församlingarna och av församlingsstrukturen,

2) att finansiera församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas kostnader för uppgifter som gäller begravningsväsendet, folkbokföring samt underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och inventarier,

3) de utgifter som stiften och kyrkans centralförvaltning har,

4) kyrkans gemensamma syften samt för betalning av kyrkans övriga utgifter enligt lag och förbindelser.

Helsingfors är hemort för kyrkans centralfond.

Kyrkans pensionsfond är pensionsanstalt för kyrkan och sköter dess uppgifter så som föreskrivs särskilt. Tillgångarna i kyrkans pensionsfond används för betalning av pensioner och familjepensioner.

Helsingfors är hemort för kyrkans pensionsfond.

Varje församling eller kyrklig samfällighet ska årligen till kyrkans centralfond betala

1) högst tio procent av den kalkylerade kyrkoskatten vid den senast verkställda beskattningen (grundavgift),

2) en avgift som bestäms enligt de grunder som kyrkomötet fastställt (serviceavgift ) för skötseln av de uppgifter som avses i 2 § 1 mom. 8 punkten.

Varje församling eller kyrklig samfällighet ska årligen till kyrkans pensionsfond betala

1) för betalning och fondering av pensioner och familjepensioner en avgift som bestäms i procent av den lön som under finansåret i fråga betalas till tjänsteinnehavare och arbetstagare vilka omfattas av pensionsskyddet (pensionsavgift ), då till lönen hänförs också fri bostad jämte värme,

2) invalidpensionernas självriskandelar, vilka bestäms enligt de grunder som kyrkomötet fastställer,

3) för utökning av kyrkans pensionsfond högst fem procent av kyrkoskatten vid den senast verkställda beskattningen (pensionsfondsavgift) .

Vid försenad betalning av de avgifter som anges i 7 och 8 § ska på dem betalas en årlig dröjsmålsränta enligt en räntesats som kyrkomötet bestämmer. Räntesatsen får vara högst sex procentenheter högre än respektive referensränta som Finlands Bank uppger med stöd av 12 § i räntelagen (633/1982). En ändring i referensräntan ska beaktas från ingången av det kalenderår som följer på ändringen. Kyrkostyrelsen kan av särskilda skäl på ansökan befria en församling och en kyrklig samfällighet från skyldigheten att betala dröjsmålsränta.

En avgift som en församling eller kyrklig samfällighet åläggs att betala med stöd av 7 § 1 och 2 punkten samt 8 § 2 punkten är direkt utsökbar. Bestämmelser om indrivning av en sådan avgift finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Församlingar och kyrkliga samfälligheter beviljas komplettering av skatteintäkterna och understöd enligt prövning ur kyrkans centralfond. Om dessa understöd föreskrivs närmare i kyrkoordningen.

Kyrkans centralfond fördelar den årliga finansiering som avses i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter på församlingarna och de kyrkliga samfälligheterna.

Kyrkostyrelsen har rätt att använda en sådan del av finansieringen som kyrkomötet beslutat för skötseln av de lagstadgade uppgifter för kyrkostyrelsen som gäller förvaltandet av kyrkans gemensamma medlemsregister.

Fördelningen av finansieringen på församlingar och kyrkliga samfälligheter anges närmare i kyrkoordningen.

Finansinspektionen har tillsyn över den placeringsverksamhet som kyrkans pensionsfond bedriver. Om Finansinspektionens behörighet och tillsynsavgiften bestäms föreskrivs genom lag.

Närmare bestämmelser om skötseln av kyrkans centralfonds och kyrkans pensionsfonds ekonomi, om betalning av avgifterna till kyrkans centralfond samt om understöden från centralfonden och om ansökningsförfarandet finns i kyrkoordningen.

På revisionen av kyrkans centralfond och kyrkans pensionsfond samt av övriga fonder och tillgångar som innehas av kyrkostyrelsen och stiften tillämpas revisionslagen (1141/2015). På skötseln av ekonomin tillämpas i övrigt bestämmelserna om skötseln av ekonomin i en församling eller kyrklig samfällighet i denna lag och i kyrkoordningen.

Närmare bestämmelser om hur ekonomiförvaltningen ska ordnas finns i ekonomistadgan, som godkänns av kyrkostyrelsen.

I anslutning till kyrkostyrelsen finns kyrkans arbetsmarknadsverk som bevakar församlingarnas, de kyrkliga samfälligheternas, domkapitlens och kyrkostyrelsens intressen i arbetsmarknadsfrågor.

Kyrkans arbetsmarknadsverk har i uppgift att för församlingarna, de kyrkliga samfälligheterna, domkapitlen och kyrkostyrelsen förhandla och genom tjänste- och arbetskollektivavtal avtala om anställningsvillkoren för tjänsteinnehavare och arbetstagare i deras tjänst samt om samarbete inom arbetarskyddet enligt vad som föreskrivs särskilt. Arbetsmarknadsverket sköter även de övriga uppgifter som enligt lag hör till den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk. Arbetsmarknadsverket kan ge rekommendationer i frågor som inte kan avtalas genom tjänstekollektivavtal.

Arbetsmarknadsverkets beslutanderätt i frågor som avses i 1 och 2 mom. utövas av dess delegation, om inte beslutanderätten i en instruktion har getts till något av delegationens organ eller en tjänsteinnehavare vid kyrkostyrelsen. Bestämmelser om delegationens sammansättning, val av delegationen, dess mandatperiod och uppgifter finns i kyrkoordningen.

Ändring får inte sökas genom rättelseyrkande eller besvär i:

1) beslut av kyrkomötet, med undantag av beslut som fattas med stöd av 23 kap. 6 §, och beslut av biskopsmötet,

2) beslut som biskopen och domkapitlet gemensamt har fattat om godkännande till prästämbetet eller om att återge prästämbetet och inte heller i beslut som biskopen har fattat ensam, förutom beslut med stöd av 19 kap. 5 §,

3) beslut av kyrkostyrelsen i sådana ärenden som avses i 23 kap. 10 § 2 mom.,

4) beslut av kyrkans arbetsmarknadsverks delegation som den har fattat i ett sådant ärende som avses i 22 kap. 14 §,

5) sådana beslut av en myndighet inom en församling, en kyrklig samfällighet, ett domkapitel eller kyrkostyrelsen som har fattats med stöd av 3 § 2 mom. i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal,

6) beslut av domkapitlet i ärenden enligt 6 kap. 11 § 2 och 3 mom. samt 23 kap. 11 § 2 och 3 mom. i denna lag, enligt 2 kap. 3 §, 9 § 2 mom., 6 kap. 14 § 2 mom., 16 § 1 mom., 17 § 2 mom., 30 § 1 mom. och 38 §, 9 kap. 7 § och 19 kap. 11 § i kyrkoordningen samt enligt 3 § 3 mom., 55 § 1 mom., 58 och 60 § i valordningen för kyrkan och inte heller i beslut som gäller avläggande av pastoralexamen, högre pastoralexamen eller examen i ledning av församlingsarbete enligt 6 kap. 12 § i kyrkoordningen.

7) valnämndens beslut enligt 17 § 1 mom. i valordningen för kyrkan om att lämna en stiftelseurkund utan prövning samt ärenden enligt 19 och 22 mom. i valordningen för kyrkan, och inte heller i valmyndighetens åtgärder eller beslut om förhandsröstning i hemmet,

8) en förvaltningsdomstols beslut som gäller förteckningen över röstberättigade i församlingsval eller direkt kyrkoherdeval,

9) varning enligt 6 kap. 26 § 3 mom. som arbetsgivaren gett en tjänsteinnehavare, och inte heller

10) arbetsgivarens begäran eller förordnande enligt 6 kap. 31 §.

Inom kyrkoförvaltningen tillämpas vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet, om inte något annat följer av 5 kap. 2 §, 6 kap. 28 eller 29 § eller 24 kap. Sekretessbelagda är även handlingar som gäller själavård eller diakoniarbete för enskilda personer.

Beslut om att bestämma och ta ut de avgifter som avses i 34 § i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet fattas av kyrkofullmäktige, gemensamma kyrkofullmäktige, domkapitlet eller kyrkostyrelsen.

I reglementet eller instruktionen för en myndighet i en församling eller i en kyrklig samfällighet, i arbetsordningen för ett domkapitel och i reglementet för kyrkostyrelsen kan beslutanderätten i fråga om utlämnande av en handling överföras från myndigheten på en tjänsteinnehavare som lyder under denna.

Kyrkans arbetsmarknadsverk har rätt att av kyrkostyrelsen, ett domkapitel samt av myndigheter inom en församling och kyrklig samfällighet få sådana upplysningar som verket behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt 22 kap. 14 §.

En förtroendevald har rätt att av kyrkliga myndigheter få sådana upplysningar samt handlingar för påseende som han eller hon anser vara nödvändiga i sitt uppdrag, om inte något annat följer av bestämmelserna om sekretess.

En revisor har trots sekretessbestämmelserna rätt att av kyrkliga myndigheter få de upplysningar samt handlingar för påseende som revisorn anser vara nödvändiga för skötseln av revisionsuppdraget.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Vad som i någon annan lag föreskrivs om den evangelisk-lutherska kyrkans avtalsdelegation gäller efter denna lags ikraftträdande kyrkans arbetsmarknadsverk.

Kyrkans pensionsfond fortsätter den verksamhet som pensionsfonden inom kyrkans centralfond bedrivit, och de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som pensionsfonden inom kyrkans centralfond har övergår på kyrkans pensionsfond när denna lag träder i kraft. Ingen överlåtelseskatt eller annan skattepåföljd behöver betalas på grund av att kyrkans pensionsfond separeras till en självständig offentligrättslig juridisk person och av att tillgångar, rättigheter och förpliktelser överlåts i samband med separationen. Vid behov kan kyrkostyrelsen bestämma närmare om de tillgångar, rättigheter och förpliktelser som övergår på kyrkans pensionsfond.

Lagen tillämpas på revision av räkenskapsperioder som börjar den 1 januari 2016 och därefter.

Åtgärder som verkställigheten av denna lag förutsätter får vidtas innan lagen träder i kraft.

Genom denna lag upphävs lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk (827/2005).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Den arbetsordning för delegationen för kyrkans arbetsmarknadsverk som utfärdats med stöd av 6 § i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk och som gäller när denna lag träder i kraft, gäller tills den instruktion som utfärdas med stöd av 22 kap. 15 § 3 mom. i kyrkoordningen (1055/1993) träder i kraft.

På den sammansättning av delegationen för den evangelisk-lutherska kyrkans arbetsmarknadsverk som gäller när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdandet till utgången av delegationens mandatperiod.

Upphävandet av denna lag påverkar inte de uppgifter som representanter för kyrkans arbetsmarknadsverk har med stöd av någån annan lag.

En hänvisning i någon annan lag till den lag som ska upphävas anses efter att denna lag trätt i kraft hänvisa till bestämmelserna om kyrkans arbetsmarknadsverk i kyrkolagen (1054/1993).

Bestämmelser om kyrkans arbetsmarknadsverks organisation och verksamhet finns i kyrkolagen (1054/1993).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om kyrkans arbetsmarknadsverks organisation och verksamhet finns i kyrkolagen (1054/1993).

Denna lag träder i kraft den 20 .