HE 76/2019 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 7.11.2019

Införande av utflyttningsbeskattning för företag

Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet och till vissa andra lagar som har samband med den

Det föreskrivs en skatt för företag i situationer där de överför tillgångar eller sin verksamhet utanför Finlands beskattningsrätt. Skatten på orealiserad värdestegring på tillgångarna kan på vissa villkor betalas i delposter under fem år.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
7.11.2019
Senaste händelse
18.12.2019
Omröstningar
0
Anföranden
16
Stadfäst
30.12.2019
Författning
1577/2019

Vad som föreslås

I skattelagstiftningen införs utflyttningsbeskattning för företag i enlighet med ett EU-direktiv, där orealiserad värdestegring på tillgångar beskattas när tillgångar eller affärsverksamhet vid ett fast driftställe överförs till en annan stat eller ett samfunds skatterättsliga hemort flyttar utomlands. Vid överföring till en annan EU- eller EES-stat får företaget rätt att skjuta upp skattebetalningen till fem år i årliga delposter, på vilka nedsatt dröjsmålsränta beräknas.

Vad det betyder

Ändringen gäller samfundsskattskyldiga företag samt bolag som genomför gränsöverskridande företagsomstruktureringar och tryggar Finlands beskattningsrätt till värdestegringar på tillgångsposter. Lagarna träder i kraft den 1 januari 2020 och tillämpas från och med den beskattning som verkställs för 2020. Uppföljningen av överföringarna och förfarandena för betalningsanstånd ökar företagens deklarationsskyldighet samt medför system- och tillsynskostnader för Skatteförvaltningen.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

16 anföranden · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen behandlade införandet av utflyttningsbeskattning för företag, som grundar sig på EU:s direktiv mot skatteflykt och ingriper i överföring av tillgångar utanför Finlands beskattningsrätt. Det rådde bred enighet över regerings- och oppositionsgränserna om propositionens mål och godkännande. I debatten diskuterades dessutom bekämpning av grå ekonomi i ett vidare perspektiv samt möjligheten att i framtiden utsträcka en motsvarande reglering även till fysiska personer och personbolag.

  • Borde utflyttningsbeskattningen i fortsättningen även omfatta fysiska personer och personbolag?
  • Ingriper regleringen tillräckligt effektivt mot koncerninterna överföringar och skatteplanering?
  • SDPFör

    Gruppen ansåg att propositionen var mycket viktig för att täppa till skattebasen och såg det som positivt att det framöver utreds en utvidgning av regleringen till personer och personbolag.

    On tärkeää, että yritysten arvonnousuvero saadaan vihdoin voimaan ja näin turvataan Suomen veropohjaa paremmin jatkossa.
    Anneli Kiljunen
  • Gruppen ansåg att propositionen var bra och uppfyllde direktivets förpliktelser, men ställde sig kritisk till kraven på utflyttningsskatt för fysiska personer.

    Minusta tämä nyt esillä oleva hallituksen esitys on erinomainen ja täyttää direktiivin vaatimukset tässä vaiheessa.
    Esko Kiviranta
  • Gruppen understödde propositionen som ett sätt att täppa till luckor i skattebasen och ansåg att gemensamma internationella regler är nödvändiga för att trygga välfärdsstatens tjänster.

    Sen tähden on niin meistä jokaisen kuin yritysten etu varmistaa, että myös hyvinvointivaltion rahoitus on kestävällä pohjalla.
    Iiris Suomela
  • Gruppen stödde propositionen och betonade att skatter ska betalas där resultatet uppstår, för att förhindra skatteflykt och trygga välfärdsstatens finansiering.

    Jos veroja ei makseta heti, on ne hoidettava viimeistään maasta poistuttaessa.
    Jussi Saramo
  • Gruppen understödde bekämpningen av grå ekonomi och skattefusk samt lyfte fram utvecklingen av företagsdatasystemet och samfundsskattesatsens konkurrenskraft.

    Harmaan talouden ja veronkierron vastustaminen kaikilla mahdollisilla keinoilla on lähellä sydäntäni.
    Pauli Kiuru
  • Gruppen ansåg att internationella åtgärder för att förhindra skattesmitning och skatteundandragande är nödvändiga, men fäste uppmärksamhet vid problemen med koncernintern skatteplanering.

    Tämä EU:n veronkierron estämistä koskeva direktiivi on sinällänsä jatkumoa sille työlle, mitä esimerkiksi OECD:ssä on tehty tämän BEPS-hankkeen yhteydessä
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 16 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 76/2019 vp sisältyvien 1.—7. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 7.11.2019Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 13.11.2019Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 10.12.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
  4. 11.12.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 16.12.2019Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 18.12.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag7

  • 1Laki elinkeinotulon verottamisesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1577/2019 · 30.12.2019
  • 2Laki maatilatalouden tuloverolain 3 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1578/2019 · 30.12.2019
  • 3Laki tuloverolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1579/2019 · 30.12.2019
  • 4Laki verotusmenettelystä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1580/2019 · 30.12.2019
  • 5Laki veronlisäyksestä ja viivekorosta annetun lain 5 a ja 5 c §:n muuttamisestaHyväksytty · 1581/2019 · 30.12.2019
  • 6Laki varojen arvostamisesta verotuksessa annetun lain 3 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1582/2019 · 30.12.2019
  • 7Laki veronkantolain 50 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1583/2019 · 30.12.2019

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 8 § 1 mom. 22 punkten, 51 e §, 52 e § 2 mom. samt 52 g § 3 och 5 mom., sådana de lyder, 8 § 1 mom. 22 punkten i lag 736/2019, 51 e § i lag 926/1996, 52 e § 2 mom. i lag 1733/1995 och 52 g § 3 och 5 mom. i lag 1137/2005, samt fogas till lagen nya 51 f och 52 i § som följer:

8 §

Ovan i 7 § avsedda avdragbara utgifter äro bland andra:

22) förluster beräknade i enlighet med 35 b § 5 mom. i inkomstskattelagen av sådana sparlivförsäkringar, kapitaliseringsavtal och pensionsförsäkringar som avses i 35 b § i den lagen.

51 e §

Tillgångars utflyttningsvärde minskat med den vid beskattningen oavskrivna anskaffningsutgiften för tillgångarna räknas som skattepliktig inkomst, om

1) ett samfund överför tillgångar till sitt fasta driftställe i en annan stat och Finland till följd av överföringen inte längre har rätt att beskatta tillgångarna i fråga,

2) ett utländskt samfund överför tillgångar från ett fast driftställe i Finland till sitt huvudkontor i en annan stat eller till sitt fasta driftställe i en annan stat så att Finland till följd av överföringen inte längre har rätt att beskatta tillgångarna i fråga,

3) ett samfund flyttar sin skatterättsliga hemvist till en annan stat enligt finsk lagstiftningen eller ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning, utom i fråga om tillgångar som fortsätter att vara faktiskt knutna till ett fast driftställe i Finland,

4) rörelse som bedrivs vid ett utländskt samfunds fasta driftställe i Finland överförs till en annan stat och Finland har inte längre rätt att beskatta de överförda tillgångarna till följd av överföringen.

Det som föreskrivs i 1 mom. tillämpas ändå inte om överföringen av tillgångar hänför sig till värdepappersfinansiering, tillgångarna har ställts som säkerhet eller tillgångarna överförs i syfte att uppfylla kapitalkrav eller för likviditetshantering, och avsikten är att tillgångarna ska återgå till Finland inom 12 månader.

Med utflyttningsvärde avses det belopp till vilket en tillgång kan bytas eller ömsesidiga skyldigheter kan fastställas mellan sådana villiga köpare och säljare som inte är i intressegemenskap på det sätt som avses i 18 b § 2 mom. 3—5 punkten vid en direkt transaktion.

Till den del reserver i situationer som avses i 1 mom. inte faktiskt knyts till ett fast driftställe som bildas i Finland eller de upphör att vara faktiskt knutna till ett fast driftställe i Finland räknas reserverna som skattepliktig inkomst.

Om överföringen av tillgångar, den skatterättsliga hemvisten eller rörelse som bedrivs vid ett fast driftställe görs till en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller till en sådan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som med den skattskyldiges medlemsstat eller Europeiska unionen har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, motsvarande det ömsesidiga bistånd som föreskrivs i rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder, tillämpas i en situation som avses i 1 och 4 mom. dessutom vad som föreskrivs om anstånd med betalningen vid utflyttningsbeskattning i 50 a § i lagen om beskattningsförfarande.

51 f §

När tillgångar, den skatterättsliga hemvisten eller rörelse som bedrivs vid ett fast driftställe överförs till Finland, betraktas utflyttningsvärdet enligt 51 e § 3 mom. som anskaffningsutgift för de överförda tillgångarna, om tillgångarna har värderats till värdet enligt det nämnda momentet i den överlåtande medlemsstaten.

52 e §

Till den del som tillgångarna inte så som avses i 1 mom. faktiskt knyts till ett fast driftställe som bildas i Finland, räknas tillgångarnas utflyttningsvärde enligt 51 e § 3 mom. minskat med den vid beskattningen oavdragna anskaffningsutgifter som skattepliktig inkomst. Om tillgångarna och reserverna senare upphör att vara faktiskt knutna till det fasta driftställe som bildats i Finland i enlighet med 1 mom. eller den rörelse som bedrivs vid det fasta driftstället överförs till en annan stat, tillämpas det som föreskrivs i 51 e §.

52 g §

Till den del tillgångarna och reserverna i ett europabolag eller en europeisk kooperativ förening som flyttar sin stadgeenliga hemort inte faktiskt knyts till ett fast driftställe som bolaget bildar i Finland eller de upphör att vara faktiskt knutna till detta fasta driftställe tillämpas det som föreskrivs i 51 e §.

Vid beskattningen av ett europabolag eller en europeisk kooperativ förening som flyttat sin stadgeenliga hemort från en annan medlemsstat till Finland tillämpas det som föreskrivs i 51 f § vid bestämmandet av anskaffningsutgiften för de tillgångar som överförts till Finland.

52 i §

Om tillgångar överförs till en annan medlemsstat i Europeiska unionen eller till en sådan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som med den skattskyldiges medlemsstat eller Europeiska unionen har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, motsvarande det ömsesidiga bistånd som föreskrivs i rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder, tillämpas i en situation som avses i 52 e § 2 och 3 mom. dessutom vad som föreskrivs om anstånd med betalningen vid utflyttningsbeskattning i 50 a § i lagen om beskattningsförfarande.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2020. Lagens 8 § 1 mom. 22 punkten ska dock tillämpas första gången för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2020 eller därefter.

2.Lag om ändring av 3 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk

I enlighet med riksdagens beslut fogas till 3 § i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967), sådan paragrafen lyder i lagarna 1541/1992 och 1238/2018, ett nytt 5 mom. som följer:

3 §

Till tillgångarnas utflyttningsvärde som räknas som inkomst för samfund tillämpas vad som föreskrivs i 51 e § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. I fråga om anstånd med betalningen vid utflyttningsbeskattning tillämpas vad som föreskrivs i 5 mom. i nämnda paragrafen. När tillgångar, den skatterättsliga hemvisten eller rörelse som bedrivs vid ett fast driftställe överförs till Finland, betraktas som anskaffningsutgift för de överförda tillgångarna värdet enligt 51 e § 3 mom. i den nämnda lagen, om tillgångarna har värderats till detta värdet i den överlåtande medlemsstaten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.

3.Lag om ändring av inkomstskattelagen

I enlighet med riksdagens beslut fogas till inkomstskattelagen (1535/1992) en ny 30 b § som följer:

30 b §Utflyttningsbeskattning för samfund

Till tillgångarnas utflyttningsvärde som räknas som inkomst för samfund tillämpas vad som föreskrivs i 51 e § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet. I fråga om anstånd med betalningen vid utflyttningsbeskattning tillämpas vad som föreskrivs i 5 mom. i nämnda paragrafen. När tillgångar, den skatterättsliga hemvisten eller rörelse som bedrivs vid ett fast driftställe överförs till Finland, betraktas som anskaffningsutgift för de överförda tillgångarna värdet enligt 51 e § 3 mom. i den nämnda lagen, om tillgångarna har värderats till detta värdet i den överlåtande medlemsstaten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.

4.Lag om ändring av lagen om beskattningsförfarande

I enlighet med riksdagens beslut fogas till lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) en ny 50 a § som följer:

50 a §Anstånd med betalningen vid utflyttningsbeskattning

I situationer som avses i 51 e § 5 mom. och 52 i § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet har en skattskyldig rätt att betala det skattebelopp som följer av att inkomst har räknats som skattepliktig med stöd av 51 e och 52 e § 2 och 3 mom. i betalningsposter som ska erläggas under fem år (anstånd med betalningen ). Om inkomst räknas som skattepliktig på grund av ändringssökande eller för att beskattningen har ändrats på myndighetens initiativ, har den skattskyldige rätt till motsvarande anstånd med betalningen, dock så att tiden på fem år räknas som om inkomsten hade räknats som skattepliktig i samband med beskattningen för skatteåret.

Den skattskyldige ska begära anstånd med betalningen innan beskattningen för skatteåret avslutas. Om inkomst har räknats som skattepliktig på grund av ändringssökande eller för att beskattningen har ändrats på myndighetens initiativ, ska anstånd med betalningen begäras före den första förfallodagen för den debiterade skatten.

Skatteförvaltningen kan kräva att en säkerhet ställs för att trygga betalningen av skatten, om det finns en påvisbar och faktisk risk för utebliven uppbörd.

Anståndet med betalningen upphörs omedelbart och skatteskulden blir möjlig att indriva, om

1) de tillgångar som överförts till en annan stat eller den rörelse som bedrivs vid ett fast driftställe överlåts,

2) de tillgångar som överförts till en annan stat, den skattskyldiges skatterättsliga hemvist eller rörelse som bedrivs vid ett fast driftställe överförs till ett annat land än ett medlemsland i Europeiska unionen,

3) den skattskyldige går i konkurs eller försätts i likvidation,

4) den skattskyldige underlåter att fullgöra sina skyldigheter med avseende på betalningsposter och korrigerar inte situationen inom tidsperiod på 12 månader eller om försummelsen inträffar under andra året i rad inom tidsperiod på sex månader.

Det som föreskrivs i 4 mom. 2 punkten tillämpas dock inte, om överföringen görs till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med vilken Finland har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar eller som med Europeiska unionen har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, motsvarande det ömsesidiga bistånd som föreskrivs i rådets direktiv 2010/24/EU om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder.

En skattskyldig kan avbryta anståndet med betalningen, varvid Skatteförvaltningen bestämmer att de obetalda betalningsposterna ska tas ut.

Det som föreskrivs ovan tillämpas också på rundradioskatt för samfund som avses i 3 § i lagen om rundradioskatt.

Skatteförvaltningen får meddela närmare föreskrifter om det förfarande som ska iakttas vid anstånd med betalningen.

Närmare bestämmelser om hur förfallodagarna för betalningsposterna bestäms och om antalet förfallodagar finns i finansministeriets förordning om skatteuppbörd (1010/2019).

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.

5.Lag om ändring av 5 a och 5 c § i lagen om skattetillägg och förseningsränta

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om skattetillägg och förseningsränta (1556/1995) 5 a § 2 mom., sådant det lyder i lag 51/2017, samt fogas till 5 c §, sådan den lyder i lagarna 51/2017 och 20/2018, ett nytt 3 mom., varvid de nuvarande 3—6 mom. blir 4—7 mom., som följer:

5 a §Dröjsmålsränta och nedsatt dröjsmålsränta

På kvarskatt enligt lagen om beskattningsförfarande och på skatt som påförs till följd av ändring i beskattningen samt på förskott som avses i lagen om förskottsuppbörd och som förfaller till betalning efter den månad som infaller efter skatteårets utgång, ska beräknas en ränta som är den gällande referensräntan enligt 12 § i räntelagen för den halvårsperiod som föregår kalenderåret i fråga förhöjd med två procentenheter, dock minst 0,5 procent (nedsatt dröjsmålsränta ). Nedsatt dröjsmålsränta ska också beräknas på betalningsposter enligt 50 a § i lagen om beskattningsförfarande.

5 c §Beräkning av nedsatt dröjsmålsränta

På betalningsposter enligt 50 a § i lagen om beskattningsförfarande beräknas nedsatt dröjsmålsränta från den första dagen i den andra månaden efter skatteårets utgång till förfallodagen för varje betalningspost. Om anståndet med betalningen upphör, beräknas nedsatt dröjsmålsränta till den nya förfallodag som bestämts på grund av upphörandet.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.

6.Lag om ändring 3 § i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen

I enlighet med riksdagens beslut fogas till 3 § i lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen (1142/2005), sådan den lyder delvis i lagarna 966/2006 och 311/2019, ett nytt 7 mom., varvid de nuvarande 7 och 8 mom. blir 8 och 9 mom., som följer:

3 §Värdering av bolagstillgångar

Om tillgångarnas utflyttningsvärde har räknats som inkomst på det sätt som avses i 51 e § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet, 30 b § i inkomstskattelagen eller 3 § 5 mom. i inkomstskattelagen för gårdsbruk (543/1967), anses som värdet av övriga finansieringstillgångar enligt 1 mom. samt av omsättnings-, placerings- och anläggningstillgångar utflyttningsvärdet. I en situation som avses i 6 mom. beaktas utflyttningsvärdet vid beräkningen av den sammanlagda icke-avskrivna anskaffningsutgiften.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas första gången vid beskattningen för 2020.

7.Lag om ändring av 50 § i lagen om skatteuppbörd

I enlighet med riksdagens beslut fogas till 50 § i lagen om skatteuppbörd (11/2018) ett nytt 4 mom. som följer:

50 §Preskription av skatt

En betalningspost beträffande vilken anstånd med betalningen vid utflyttningsbeskattning enligt 50 a § i lagen om beskattningsförfarande har beviljats preskriberas fem år räknat från ingången av året efter det år då betalningsposten förfaller till betalning.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I propositionen föreslås att lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras så att den utökas med bestämmelser om utflyttningsbeskattning av företag. Vid utflyttningsbeskattning betraktas tillgångarnas orealiserade värde som skattepliktig inkomst när tillgångar ställs utanför Finlands beskattningsrätt utan att det inträffar någon överlåtelse som realiserar beskattning. Bestämmelserna ska tillämpas när tillgångar eller rörelse överförs från ett utländskt samfunds fasta driftställe i Finland samt när tillgångar överförs från ett inhemskt samfund till ett fast driftställe i en annan stat, om Finland inte längre har rätt att beskatta tillgångarna till följd av överföringen. Bestämmelserna ska också tillämpas när ett samfund som är allmänt skattskyldigt i Finland flyttar sin skatterättsliga hemvist enligt finsk lagstiftning eller med stöd av ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning till en annan stat utom i fråga om de tillgångar som fortfarande är faktiskt knutna till ett fast driftställe i Finland. Det värde som ska betraktas som skattepliktig inkomst definieras i lagen som utflyttningsvärde. Enligt förslaget ska Finland, när tillgångar överförs till Finland, godta det värde som fastställts i en annan medlemsstat som anskaffningsutgift i beskattningen utom när det inte motsvarar marknadsvärdet. De föreslagna bestämmelserna om utflyttningsbeskattning ska tillämpas på samfundsskattskyldiga. Bestämmelserna tillämpas inte på vissa kortvariga överföringar av tillgångar. Dessutom föreslås ändringar i inkomstskattelagen för gårdsbruk, inkomstskattelagen, lagen om beskattningsförfarande, lagen om skattetillägg och förseningsränta, lagen om värdering av tillgångar vid beskattningen och lagen om skatteuppbörd. Den skattskyldige ska ha rätt till anstånd med skattebetalningen på grund av utflyttningsbeskattning när tillgångarna överförs till en annan medlemsstat eller en sådan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som med Finland eller Europeiska unionen har ingått ett avtal om ömsesidigt bistånd för indrivning av skattefordringar, motsvarande det bistånd som föreskrivs i indrivningsdirektivet. Skatten ska då betalas i form av betalningsposter som erläggs under fem år. För anstånd med skattebetalningen får en säkerhet krävas, om man kan påvisa en faktisk risk för utebliven uppbörd. I lagen föreskrivs om situationer då anståndet med skattebetalningen ska upphöra och skatten blir möjlig att indriva. På det skattebelopp med vilket anstånd beviljats ska nedsatt dröjsmålsränta betalas. Preskriptionstiden på fem år för en skattefordran börjar löpa separat för varje betalningspost från ingången av året efter förfallodagen. Dessutom föreskrivs det att utflyttningsvärdet i fråga om tillgångar som varit föremål för utflyttningsbeskattning ska beaktas i nettoförmögenhetskalkylen. Regleringen ska också tillämpas på samfund som beskattas enligt inkomstskattelagen och inkomstskattelagen för gårdsbruk. Bestämmelserna i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet inverkar också på bestämmandet av rundradioskatten för samfund, varför den skattskyldige ska ha rätt till anstånd med betalning även i fråga om den rundradioskatt för samfund som följer av utflyttningsbeskattningen. Förslagen baserar sig på direktivet om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion. Dessutom i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet föreskrivs det på motsvarande sätt om redovisning som intäkt av reserver i en situation där reserverna inte knyts till ett fast driftställe i Finland. I lagen föreslås det att de bestämmelser om utflyttningsbeskattning som hänför sig till gränsöverskridande företagsarrangemang i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras så att den skattskyldige ges den möjlighet till anstånd med betalningen som etableringsfriheten enligt fördraget om Europeiska unionens funktion förutsätter. Det förslås också att den gällande lagens bestämmelser om utflyttningsbeskattning i anslutning till företagsarrangemang ändras så att bestämmelserna inte överlappar de föreslagna bestämmelserna om utflyttningsbeskattning. Utöver det ovannämnda föreslås det i propositionen att en hänvisning i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2020. Lagarna tillämpas första gången vid beskattningen för 2020. Ändringen om momenthänvisningen i lagen om näringsverksamhet tillämpas första gången för den räkenskapsperiod som börjar den 1 januari 2020 eller därefter.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.