Servicecenter för kontinuerligt lärande

Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning (servicecentret) ska främja kompetensutvecklingen hos befolkningen i arbetsför ålder och tillgången på kompetent arbetskraft.

Undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet svarar gemensamt för den styrning som anknyter till servicecentrets verksamhetsområde. Den allmänna administrativa styrningen av servicecentret ankommer på undervisnings- och kulturministeriet.

Servicecentret verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde som en sådan fristående enhet vid Utbildningsstyrelsen som avses i 6 a § i lagen om Utbildningsstyrelsen (564/2016).

Servicecentret har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde

1) utveckla och samordna informations-, rådgivnings- och vägledningstjänster,

2) analysera prognostiseringsuppgifter om kompetens- och arbetskraftsbehov,

3) finansiera utbildning och andra kompetenstjänster som riktar sig särskilt till dem som har sysselsättning eller står utanför arbetskraften och som kompletterar det övriga offentligt understödda utbildningsutbudet,

4) stödja regionala och andra samarbetsnätverk samt främja deras verkningsfullhet.

Bestämmelser om finansiering av utbildnings- och andra kompetenstjänster enligt 1 mom. 3 punkten finns i 2 kap.

Servicecentret kan även ha andra uppgifter enligt särskilda bestämmelser.

Servicecentret har en direktör som leder servicecentrets verksamhet. Statsrådet utnämner direktören för en tid för fem år, om det inte av särskilda skäl finns grund för att utnämna direktören för kortare tid. Vid utnämningen av direktören iakttas i övrigt bestämmelserna i statstjänstemannalagen (750/1994).

Direktören avgör de ärenden som ska avgöras vid servicecentret, om det inte föreskrivs något annat, eller bestäms något annat i arbetsfördelningen för en fristående enhet.

Bestämmelser om utnämning och anställning av personal samt om behörighetsvillkor för personalen finns i lagen om Utbildningsstyrelsen.

I anslutning till servicecentret finns ett råd för kontinuerligt lärande och sysselsättning, som statsrådet utnämner för högst fem år i sänder.

Rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning har en ordförande, en vice ordförande och högst 12 andra medlemmar. Ordförande respektive vice ordförande för rådet är en företrädare för undervisnings- och kulturministeriet och en företrädare för arbets- och näringsministeriet, så att de turas om att vartannat år vara ordförande respektive vice ordförande. Bland rådets medlemmar ska ingå en företrädare för social- och hälsovårdsministeriet och en företrädare för finansministeriet. De övriga medlemmarna i rådet ska företräda arbetslivet.

Rådet är beslutfört när ordföranden och minst hälften av de övriga medlemmarna är närvarande.

Rådet för kontinuerligt lärande och sysselsättning ska

1) sköta den strategiska planeringen av servicecentrets verksamhet,

2) besluta om vittsyftande eller betydande yttranden och initiativ,

3) göra upp en framställning till utvecklingsplan för servicecentrets verksamhet enligt 6 § och ändringsförslag som gäller utvecklingsplanen.

4) besluta om prioriteterna i servicecentrets årliga verksamhetsplan.

Till stöd för verksamheten kan rådet tillsätta sektioner, som även har externa medlemmar.

Utvecklingsplanen för servicecentrets verksamhet ska innehålla verksamhetens mål och viktigaste åtgärder. Utvecklingsplanen utarbetas för högst fem år i sänder och den kan ses över under giltighetstiden. Utvecklingsplanen och ändringar i den ska godkännas av undervisnings- och kulturministeriet och av arbets- och näringsministeriet.

Servicecentret ska samarbeta med Utbildningsstyrelsen och med närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Servicecentret kan bevilja statsunderstöd för

1) anordnande av sådana examina och examensdelar som avses i 5 § i lagen om yrkesutbildning (531/2017),

2) utbildning som ordnas av huvudmannen för en läroanstalt som avses i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998),

3) anordnande av i 7 § i universitetslagen (558/2009) avsedda examina, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller examensdelar,

4) anordnande av i 10 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) avsedda examina, yrkespedagogisk lärarutbildning, specialiseringsutbildning och utbildning som innehåller delar av examina samt utbildning som är avsedd för invandrare,

5) verksamhet som stöder ansökan till utbildning och deltagande i utbildning,

6) för utveckling av och försök med verksamhet som hör till ansvarsområdet.

Endast av särskilda skäl kan statsunderstöd beviljas för ordnande av utbildning som leder till avläggande av en hel yrkesinriktad examen eller högskoleexamen.

När statsunderstöd beviljas för ordnande av sådan utbildning som avses i lagen om yrkesutbildning ska hänsyn tas till att de målinriktade studerandeår som avses i 32 c § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) räcker till för ordnandet av utbildningen under finansåret.

Statsunderstödet ska täcka de totala kostnaderna för ordnande av sådan utbildning som avses i 1 mom. 1—4 punkten. I statsunderstödets belopp ska dock beaktas de avgifter som tas ut av de studerande och som avses i 12 §. Bestämmelser om statsunderstöd finns i statsunderstödslagen (688/2001).

Servicecentret kan anskaffa utbildning och andra kompetenstjänster. På anskaffning av i 8 § 2 mom. avsedda högskoleexamina tillämpas vad som i 9 § i universitetslagen och 13 § i yrkeshögskolelagen föreskrivs om uppdragsutbildning.

I fråga om kvalitetskraven i anslutning till föremålet för anskaffningen ska särskilt beaktas utbildnings- eller kompetenstjänstens kvalitet, resursfördelning och uppföljning av verkningsfullheten.

Vid anordnande av i 8 § 1 mom. 1—4 punkten avsedd utbildning eller utbildning med stöd av 9 § som innehåller i universitetslagen eller yrkeshögskolelagen avsedda examensdelar, tillämpas på ordnandet av utbildningen, på antagningen av studerande och på antagningen som studerande samt på den studerandes rättigheter och skyldigheter vad som föreskrivs i den lag som gäller utbildningen i fråga, om inte något annat föreskrivs i denna lag.

Som studerande kan antas en person som har ett sådant behov av kompetens som bestäms i statsunderstödsbeslutet eller avtalas i upphandlingskontraktet och tillräckliga förutsättningar för att förvärva det kunnande som utbildningen i fråga syftar till. Dessutom tillämpas vad som i lagen om utbildningen i fråga föreskrivs om förutsättningarna för antagning som studerande och om behörighet för studier.

Av en studerande kan det tas ut avgifter enligt den lag som gäller utbildningen i fråga, om så av grundad anledning bestäms i statsunderstödsbeslutet eller avtalas i upphandlingskontraktet.

Utbildningsanordnaren beslutar om de förfaranden som gäller ansökan till utbildningen och om antagning av studerande. Utbildningsanordnaren har till uppgift att genomföra antagningen av studerande.

Servicecentret beslutar om antagningen som studerande på basis av utbildningsanordnarens förslag till antagning.

En studerande har rätt att få undervisning enligt undervisningsplanen och rätt att avlägga studier under den tid arbetskraftsutbildningen pågår. Rätten att delta i utbildningen upphör dock, om den studerande utan godtagbart skäl väsentligen försummar studierna enligt utbildningsplanen. Beslut om upphörande av rätten att delta i utbildningen meddelas av servicecentret utifrån utbildningsanordnarens framställning.

Utbildningsanordnaren ska ge den studerande ett betyg över genomgången utbildning. Av betyget ska utbildningens omfattning och centrala innehåll framgå.

Utbildningsanordnaren ska på servicecentrets begäran lämna servicecentret sådana andra uppgifter än personuppgifter som är nödvändiga för utvärdering, utveckling, statistikföring och uppföljning av den utbildningsverksamhet som servicecentret finansierar.

Utbildningsanordnaren ska trots sekretessbestämmelserna lämna servicecentret de uppgifter som är nödvändiga för att beslut om antagning av studerande enligt 13 § 2 mom. och beslut om upphörande av rätten att delta i utbildningen enligt 14 § 1 mom. ska kunna fattas.

I fråga om sökande av ändring i ett i 13 § 2 mom. avsett beslut om antagning som studerande tillämpas vad som i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om sökande av ändring i beslut om antagning som studerande. I fråga om sökande av ändring i ett i 14 § 1 mom. avsett beslut om upphörande av rätt att delta i utbildningen tillämpas vad som i lagen om yrkesutbildning föreskrivs om sökande av ändring i beslut i situationer då en studerande ska anses ha avgått. Regionalt behörigt är det regionförvaltningsverk inom vars ansvarsområde enligt 5 § 1 mom. i lagen om regionförvaltningsverken (896/2009) utbildningsanordnaren har sitt huvudsakliga verksamhetsställe.

Servicecentret ska informera om det utbildningsutbud och andra kompetenstjänster som servicecentret finansierar.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I anslutning till Utbildningsstyrelsen kan det finnas fristående enheter om vilka det föreskrivs särskilt. Utbildningsstyrelsen ska ordna administrativa tjänster och andra stödtjänster för de fristående enheterna. Utbildningsstyrelsen och de fristående enheterna avtalar om genomförandet av de administrativa tjänsterna och de andra stödtjänsterna och om ersättningen för kostnaderna för dem.

Fristående enheter vid Utbildningsstyrelsen är

1) Nationella centret för utbildningsutvärdering som avses i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering (1295/2013),

2) studentexamensnämndens kansli som avses i 2 § i lagen om studentexamen (502/2019),

3) Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning som avses i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning ( / ).

Direktören för utvärderingscentret fastställer arbetsfördelningen i fråga om utvärderingscentrets uppgifter efter att ha hört det utvärderingsråd som avses i 4 § i lagen om Nationella centret för utbildningsutvärdering. Generalsekreteraren för kansliet fastställer arbetsfördelningen i fråga om kansliets uppgifter efter att ha hört studentexamensnämnden. Direktören för servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning fastställer arbetsfördelningen i fråga om servicecentrets uppgifter.

Chefen för respektive fristående enhet utnämner eller anställer personalen vid enheten.

Bestämmelser om en fristående enhets uppgifter utfärdas särskilt.

Bestämmelserna i 3 § 1 mom. 1 och 2 punkten samt 4 § 2 mom. tillämpas inte på fristående enheter. Bestämmelserna i 5 § tillämpas på fristående enheter endast i fråga om produktionen av de administrativa tjänster och andra stödtjänster som avses i 1 mom. i denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Prestationerna beaktas inte som utbildningsanordnarens prestationer enligt 1 mom., om det för ordnandet av utbildningen har beviljats statsunderstöd enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

Undervisnings- och kulturministeriet fastställer priset per enhet för följande år i fråga om studerandeveckor, studerandedygn, studerandedagar och undervisningstimmar. Priserna per enhet bestäms enligt den beräknade kostnadsnivån för finansåret. Prestationerna beaktas inte vid beräkningen av priserna per enhet, om det för ordnandet av utbildningen har beviljats statsunderstöd enligt 8 § i lagen om Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning ( / ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

När ett barn som deltar i förskoleundervisning övergår till av en annan utbildningsanordnare anordnad förskoleundervisning enligt 26 a § eller grundläggande utbildning enligt 26 §, ska den tidigare utbildningsanordnaren trots bestämmelserna om sekretess utan dröjsmål till den nya utbildningsanordnaren lämna de uppgifter som är nödvändiga för anordnandet av undervisningen eller utbildningen. Motsvarande uppgifter kan lämnas också på begäran av den nya utbildningsanordnaren.

Denna lag träder i kraft den 20 .