Nedskärning av utbildnings- och kulturfinansieringen
Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet samt om ändring av lagen om fritt bildningsarbete
Indexhöjningarna av statsandelarna för utbildning, fritt bildningsarbete samt museer, teatrar och orkestrar fryses permanent. Samtidigt slopas garantihöjningen för avskrivningar inom yrkesutbildningen när övergångsperioden löper ut.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 22.10.2015
- Senaste händelse
- 15.12.2015
- Omröstningar
- 1
- Anföranden
- 13
- Stadfäst
- 30.12.2015
- Författning
- 1607/2015
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Besparingarna motsvarande indexhöjningarna för åren 2016–2019 görs permanenta i priserna per enhet för den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, den grundläggande konstundervisningen, det fria bildningsarbetet samt kulturinstitutionerna. Dessutom föreskrivs att tidigare tidsbegränsade besparingar för museer, teatrar och orkestrar ska bli permanenta, och bestämmelsen om garantihöjning för investeringar inom yrkesutbildningen upphävs.
Vad det betyder
Lagarna träder i kraft den 1 januari 2016. Frysningen av indexhöjningarna för år 2016 skär ned statsandelarna med cirka 13,2 miljoner euro, och slopandet av yrkesutbildningens garantihöjning minskar finansieringen med cirka 67 miljoner euro. Ändringarna berör kommuner, utbildningsanordnare och huvudmän för kulturinstitutioner, vars disponibla medel minskar och som tvingas anpassa sin verksamhet.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 9.12.2015Riksdagen godkände lagen med rösterna 117–55.
SFP röstade med regeringen. 27 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 30.12.2015.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
13 anföranden · 7 talare · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten tvistades det om den permanenta frysningen av statsandelsindexen för undervisnings- och kulturverksamheten och det fria bildningsarbetet samt om övriga besparingar. Regeringspartiet försvarade åtgärderna med det svåra läget i statsfinanserna, medan oppositionen motsatte sig propositionen och ansåg att besparingarna urholkar utbildningen och kulturen. Propositionen var starkt omstridd, och oppositionen föreslog att lagförslagen skulle förkastas.
- Är de permanenta indexfrysningarna inom utbildning och kultur nödvändiga för att anpassa statsfinanserna?
- Hur återspeglas nedskärningarnas kumulativa effekter i utbildningens kvalitet och den regionala jämlikheten?
- Hur tryggas verksamhetsförutsättningarna för yrkesutbildningen och konstinstitutionerna mitt under besparingarna?
Statens ytterst svåra ekonomiska läge tvingar fram tråkiga besparingar och indexfrysningar, även om nedskärningarna i utbildningen är tunga.
”Hallitus ei missään nimessä haluaisi tehdä leikkauksia, mutta niitä on kuitenkin toimitettava, koska taloustilanne on todella kurja.”
— Ritva Elomaa - SDPEmot
Att göra indexfrysningarna permanenta raserar grunden för den finländska bildningen och kulturen och drabbar basservicen oskäligt hårt utan en tillräcklig konsekvensbedömning.
”Vastustamme indeksijäädytyksiä, sillä ne nakertavat tärkeiden peruspalvelujen rahoittamista ja jättävät pysyvän aukon näiden toimintojen rahoittamiseen.”
— Jukka Gustafsson - De GrönaEmot
Nedskärningarna i utbildningen och kulturen bryter mot löften som gavs före valet och äventyrar framtida kompetens och basservicens funktion.
”Vihreät vastustavat näitä indeksijäädytyksiä, sillä ne nakertavat tärkeiden peruspalvelujen rahoittamista ja jättävät pysyvän aukon näiden toimintojen rahoittamiseen.”
— Johanna Karimäki - VänsterförbundetEmot
De föreslagna permanenta besparingarna försämrar undervisningens kvalitet, ökar ojämlikheten och äventyrar i synnerhet yrkesutbildningens och kulturinstitutionernas verksamhet.
”Tämä on valitettavasti toinen tänään käsittelyssä oleva säästölaki, joka vaikuttaa suoraan heikentävästi kasvatuksen ja opetuksen laatuun ja saavutettavuuteen tässä maassa.”
— Li Andersson
Sammandraget är AI-genererat utifrån 13 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 79/2015 vp sisältyvien 1.-2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 22.10.2015Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 3.11.2015Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 27.11.2015Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 2.12.2015Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 9.12.2015Toinen käsittely · Täysistunto
- 14.12.2015Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1607/2015 · 30.12.2015
- 2Laki vapaasta sivistystyöstä annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1608/2015 · 30.12.2015
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 68 §, sådan den lyder i lag 1410/2014, ändras 11 och 12 §, 13 § 1 mom. och 14, 15, 18 och 23 b §, sådana de lyder, 11 och 12 §, 13 § 1 mom. och 14, 15 och 18 § i lag 1410/2014 samt 23 b § i lag189/2015, och fogas till lagen en ny 8 a, 27 a och 35 a § som följer:
8 a §Beräkning av det belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel med anledning av att kommunens finansieringsandel för yrkeshögskolor stryks från och med år 2016
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 8 § 4 mom. om beräkningen av det årliga belopp som läggs till kommunens självfinansieringsandel, ska den uppskattade förändringen i kostnadsnivån för finansåret inte beaktas under åren 2016—2019.
11 §Finansiering av påbyggnadsundervisning enligt lagen om grundläggande utbildning
För sådan påbyggnadsundervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningen grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,26 och med elevantalet inom påbyggnadsundervisningen för den grundläggande utbildningen.
12 §Finansiering av förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen
För sådan förberedande undervisning som avses i 5 § i lagen om grundläggande utbildning och som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som har fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 2,49 och med det elevantal som avses i denna paragraf.
13 §Finansiering av förskoleundervisning och grundläggande utbildning för andra än läropliktiga
För sådan grundläggande utbildning som ordnas för andra än läropliktiga samt för sådan förskoleundervisning som föregår fullgörande av förlängd läroplikt enligt 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,41 och med det elevantal som avses i denna paragraf.
14 §Tilläggsfinansiering för i lagen om grundläggande utbildning avsedd förlängd läroplikt
Utöver vad som i lagen om statsandel för kommunal basservice och i 13 § 1 mom. i denna lag föreskrivs om den statsandel som beviljas för driftskostnaderna för sådan utbildning som hänför sig till den 11-åriga läroplikt som avses i 25 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning, beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare som fått tillstånd att ordna grundläggande utbildning, som tilläggsfinansiering för den nämnda utbildningen ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel enligt 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 2,97 och med det elevantal som avses i denna paragraf och utökas med det belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel enligt 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,79 och med antalet mycket gravt utvecklingsstörda elever.
15 §Tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning
För elever som erbjuds inkvartering och måltider vid en internatskola som ordnar sådan utbildning som avses i lagen om grundläggande utbildning beviljas kommunen, samkommunen eller en privat undervisningsanordnare ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 0,46 och med antalet elever som inkvarteras vid internatskolan.
För elever som får undervisning vid ett skolhem beviljas en sådan privat anordnare av grundläggande utbildning som enligt tillståndet att ordna grundläggande utbildning såsom särskild utbildningsuppgift har ålagts att ordna skolhemsundervisning, tilläggsfinansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,86 och med antalet elever som får skolhemsundervisning.
18 §Finansiering av sådan utbildning enligt lagen om grundläggande utbildning som ordnas utomlands
För sådan utbildning som ordnas utomlands beviljas utbildningsanordnaren finansiering till ett belopp som fås när man från hemkommunsersättningens grunddel, som fastställts i enlighet med 38 § i lagen om statsandel för kommunal basservice, drar av 194,08 euro, och den erhållna skillnaden multipliceras med talet 1,23 och med det elevantal som avses i denna paragraf. Finansieringen per elev kan höjas eller sänkas genom förordning av statsrådet eller förordning av undervisnings- och kulturministeriet.
23 b §Avdrag från det genomsnittliga priset per enhet
Från de genomsnittliga pris per enhet som beräknats i enlighet med 23 § 1 mom. avdras årligen följande belopp:
1) i fråga om gymnasieutbildning 1 048,52 euro,
2) i fråga om grundläggande yrkesutbildning 826,73 euro, och
3) i fråga om grundläggande konstundervisning 2,41 euro.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. ska det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning och grundläggande konstundervisning dock ligga minst på 2015 års nivå och det genomsnittliga priset per enhet för grundläggande yrkesutbildning minst på den nivå som fås när det från det genomsnittliga priset per enhet för 2015 avdras 426,78 euro.
27 a §Beräkning under åren 2016—2019 av priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 27 § 4 mom. om justering av priserna per enhet för särskilda yrkesläroanstalter till den uppskattade kostnadsnivån det år då priset per enhet tillämpas, ska förändringen i kostnadsnivån inte beaktas vid fastställandet av de årliga priserna per enhet under åren 2016—2019.
35 a §Avdrag från priserna per enhet för museer, teatrar och orkestrar
Från de pris per enhet som beräknats i enlighet med 35 § 1—3 mom. avdras årligen följande belopp:
1) från priset per enhet för museer 15 177 euro,
2) från priset per enhet för teatrar 8 545 euro,
3) från priset per enhet för orkestrar 8 479 euro.
§
Lagen träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av lagen om fritt bildningsarbete
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om fritt bildningsarbete (632/1998) 11 a §, sådan den lyder i lagarna 1292/2004 och 1200/2005, samt ändras 11 b §, sådan den lyder i lag 579/2015, som följer:
11 b §Avdrag från priset per enhet för läroanstalter
Från det pris per enhet som bestämts enligt 11 §, i vilket förändringarna enligt 12 § i kostnadsnivån och i verksamhetens omfattning och art har beaktats, avdras
1) för en folkhögskolas studerandevecka 9,47 euro,
2) för ett riksomfattande idrottsutbildningscenters studerandedygn 2,81 euro,
3) för ett medborgarinstituts undervisningstimme 2,66 euro,
4) för ett sommaruniversitets undervisningstimme 5,00 euro,
5) för en studiecentrals undervisningstimme 3,11 euro.
Med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 mom. ska priset per enhet för finansåret för en studerandevecka, ett studerandedygn och en undervisningstimme vara minst på nivån för a priset per enhet för finansåret 2015.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.