HE 86/2025 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 11.9.2025

Förbättrad militär beredskap inom hälso- och sjukvården

Lag om ändring av lagen om ordnande av social- och hälsovård

Välfärdsområdena åläggs en skyldighet att ha beredskap inför militära hot samt att stödja Försvarsmakten och Nato med hälso- och sjukvårdstjänster. Staten ersätter välfärdsområdena till fullt belopp för kostnaderna för de nya beredskapsuppgifterna.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
11.9.2025
Senaste händelse
14.11.2025
Omröstningar
0
Anföranden
34
Stadfäst
28.11.2025
Författning
1032/2025

Vad som föreslås

I lagen om ordnande av social- och hälsovård fogas bestämmelser om välfärdsområdenas skyldighet att ge handräckning till Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet och Nato samt att ha beredskap inför militära undantagsförhållanden. Beredskapen omfattar skyddande av lokaler, verksamhetens flyttbarhet, tilläggsresurser för den prehospitala akutsjukvården, förbättrad materiell beredskap samt gemensam utbildnings- och övningsverksamhet. Närmare områdesspecifika uppgifter och finansiering beslutas vid behov genom sekretessbelagda beslut av statsrådet.

Vad det betyder

Lagen avses träda i kraft hösten 2025. Den förpliktar välfärdsområdena, HUS-sammanslutningen och Helsingfors stad att utveckla sin krisberedskap och utbilda hälso- och sjukvårdspersonalen i enlighet med Försvarsmaktens behov. Staten täcker de nya uppgifterna med separat finansiering, för vilken 142,2 miljoner euro föreslås i tilläggsbudgeten för 2025; investeringsbehovet för de följande fem åren uppskattas till cirka 300 miljoner euro och de årliga underhållskostnaderna till cirka 30 miljoner euro. Den handräckning som ges ska vara avgiftsbelagd för beställaren till självkostnadspris.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

34 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

Riksdagen behandlade propositionen om att förbättra den militära beredskapen inom social- och hälsovården samt välfärdsområdenas skyldighet att stödja Försvarsmakten och Nato. Lagförslaget fick enhälligt och starkt stöd i kammaren från alla riksdagsgrupper med anledning av den förändrade säkerhetsmiljön och erfarenheterna från kriget i Ukraina. I debatten fästes dock uppmärksamhet vid effekterna av nedskärningar i sjukhusnätet, skyddandet av lokaler och en tillräcklig finansiering.

  • Hur påverkar koncentrationen av sjukhusnätet och minskningen av nattjourer hälso- och sjukvårdens kristålighet?
  • Räcker statens separata finansiering till för att täcka alla nödvändiga investeringar och skyddet av verksamheter?
  • Hur säkerställs ett friktionsfritt samarbete och samordning mellan olika ministerier och myndigheter i beredskapen?
  • Samlingspartiet anser att propositionen är ett nödvändigt och aktuellt steg för att förbättra den övergripande säkerheten och koppla hälso- och sjukvården till en del av försvarsberedskapen.

    Suomen puolustuskyvyn kannalta olennaisen tärkeää on nostaa terveydenhuollon varautumisen tasoa.
    Sanni Grahn-Laasonen
  • Sannfinländarna anser att regleringen av den civila hälso- och sjukvårdens beredskap och handräckning är livsviktig och ser det som positivt att staten ersätter de uppkomna kostnaderna.

    Yhteistyö Puolustusvoimien, Rajavartiolaitoksen, hyvinvointialueiden ja Naton kesken luo luottamusta järjestelmän toimintakykyyn tosipaikan tullen.
    Anne Rintamäki
  • Kristdemokraterna anser att lagen är mycket viktig och understryker särskilt underjordiskt skydd av sjukhus och kritiska lokaler.

    Samoin kriittisten toimitilojen turvaaminen, suojaaminen, on erittäin tärkeää, esimerkiksi maanalaiset tilat, joihin tässä mietinnössä myös kiinnitetään huomiota.
    Päivi Räsänen
  • SDPFör

    SDP stöder lagförslaget och anser att beredskapen är nödvändig, men påminner om att nedskärningar i sjukhusnätet och indragna jourer kan försvaga kriskapaciteten.

    Me koemme, että on hirveän tärkeätä, että valmiutta ja varautumista parannetaan, eikä tietenkään ole hyvä, että tässäkin on mennyt kaksi vuotta.
    Krista Kiuru
  • Centern stöder en effektivisering av beredskapen och påminner om att även de mest sårbara patientgrupperna måste beaktas under undantagsförhållanden.

    Aiemminhan me ollaan vanhassa historiassa totuttu siihen, että jos Punainen Risti on jossain, niin se on suoja, mutta Venäjälle se on maalitaulu.
    Vesa Kallio
  • De Gröna stöder propositionen som en viktig del av den övergripande beredskapen och oroar sig för samordningen mellan ministerierna samt välfärdsområdenas ekonomiska situation.

    Tämä on hallitukselta erittäin tärkeä lakiesitys, ja kuten täällä on nostettu jo esille, tämähän oli valiokunnassa yksimielinen.
    Bella Forsgrén
  • Den obundna ledamoten anser att propositionen är nödvändig för den övergripande säkerheten och betonar samarbetet mellan den civila och militära sektorn samt praktiska övningar.

    Hyvinvointialueiden tehtävien vahvistaminen varautumisen, huoltovarmuuden ja Puolustusvoimien kanssa tehtävän yhteistyön osalta on välttämätöntä, ei tulevaisuutta varten, vaan tätä päivää varten.

Sammandraget är AI-genererat utifrån 34 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja puolustusvaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 86/2025 vp sisältyvän 1. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Eduskunta hyväksyi valiokunnan mietinnössä ehdotetun uuden, 2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 86/2025 vp sisältyvän 1. lakiehdotuksen. Eduskunta hyväksyi valiokunnan mietinnössä ehdotetun uuden, 2. lakiehdotuksen. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Eduskunta hyväksyi mietintöön sisältyvät lausumaehdotukset. Asian käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 11.9.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 16.9.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 24.10.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 5.11.2025Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 11.11.2025Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 12.11.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki sosiaali- ja terveydenhuollon järjestämisestä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1032/2025 · 28.11.2025
  • 2Laki puolustusvoimista annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1033/2025 · 28.11.2025

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om ordnande av social- och hälsovård

I enlighet med riksdagens beslut fogas till lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021) nya 53 a, 53 b och 53 c § som följer:

7 kap. – Beredskap och förberedelser

53 a §Handräckning till Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet och Nordatlantiska fördragsorganisationen

Ett välfärdsområde är skyldigt att i störningssituationer under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden enligt 3 § 4–6 punkten i beredskapslagen ge Försvarsmakten och Gränsbevakningsväsendet samt, på begäran av Försvarsmakten, Nordatlantiska fördragsorganisationen, dess medlemsstaters väpnade styrkor och Finlands andra allierade behövlig handräckning vid ordnandet av hälso- och sjukvårdstjänster. Lämnandet av handräckning ska vara nödvändigt för att trygga hälsan för de personer vars hälsovård den som begärt handräckning har ansvaret för. Handräckningen får inte äventyra skötseln av välfärdsområdets andra lagstadgade uppgifter.

Välfärdsområdet har rätt att få ersättning för sina direkta kostnader av den som begärt eller fått handräckning.

53 b §Samarbete mellan välfärdsområdet och Försvarsmakten

Ett välfärdsområde är skyldigt att på det sätt som närmare anges genom beslut av statsrådet förbereda sig för sådana undantagsförhållanden som avses i 3 § 1 och 2 punkten i beredskapslagen och förbereda sig på att under sådana förhållanden ordna den hälso- och sjukvård som behövs för att stödja Försvarsmaktens och Nordatlantiska fördragsorganisationens och dess medlemsstaters väpnade styrkor genom att

1) trygga och skydda kritiska lokaler för hälso- och sjukvård, med beaktande även av behoven hos befolkningen i området,

2) göra det möjligt att flytta kritiska hälso- och sjukvårdsfunktioner för att skydda dem,

3) upprätthålla sådana resurser för prehospital akutsjukvård som överskrider nivån under normala förhållanden,

4) säkerställa en tillräcklig materiell beredskapsnivå i fråga om läkemedel, förbrukningsartiklar och medicintekniska produkter.

Ett välfärdsområde är skyldigt att på det sätt som närmare anges genom beslut av statsrådet delta i gemensam planering, utbildning och övning tillsammans med Försvarsmakten och Nordatlantiska fördragsorganisationen för skötseln av de uppgifter som avses i 1 mom. och säkerställandet av behövlig kompetens.

Ändring i ett sådant beslut av statsrådet som avses i denna paragraf får inte sökas.

53 c §Finansiering av samarbetet mellan välfärdsområden och Försvarsmakten

Staten svarar för kostnaderna för de uppgifter som fastställs för välfärdsområdena i 53 b § 1 och 2 mom.

Statsrådet beslutar närmare genom ett i 53 b § avsett beslut om fördelningen av uppgifterna och finansieringen utgående från behoven av hälso- och sjukvård inom försvarsplaneringen. Den närmare specificering och regionala fördelning av uppgifterna som anges i statsrådets beslut ska genomföras inom ramen för det anslag som reserverats för ändamålet i statsbudgeten. Statsrådets beslut bereds vid social- och hälsovårdsministeriet i samarbete med välfärdsområdena och Försvarsmakten.

Statsrådet beviljar välfärdsområdet statlig finansiering för att täcka kostnaderna för de uppgifter som avses i 53 b § utan ansökan före utgången av året före finansåret. Social- och hälsovårdsministeriet betalar finansieringen till välfärdsområdet på förhand i enlighet med statsrådets beslut.

Om det under finansåret framkommer sådana i 53 b § avsedda beredskapsuppgifter som inte har kunnat beaktas när ett i 2 mom. avsett beslut som gäller det innevarande finansåret fattades för välfärdsområdet, kan ett separat beslut i fråga om dessa uppgifter fattas under finansåret. Social- och hälsovårdsministeriet ska utan obefogat dröjsmål till välfärdsområdet betala den statliga finansiering som är avsedd att täcka kostnaderna för de uppgifter som avses i beslutet.

Investeringar och avtal som motsvarar investeringar som gäller uppgifter som anges i 53 b § 1 och 2 mom. inkluderas inte i de investeringsplaner för välfärdsområden som avses i 16 § i lagen om välfärdsområden och inte heller i de delplaner för investeringsplanerna som avses i 25 § 2 mom. i denna lag.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om ordnande av social- och hälsovård ändras. Syftet med propositionen är att ge välfärdsområdena nya uppgifter inom samarbetet med Försvarsmakten i anslutning till beredskapen för undantagsförhållanden. Syftet med propositionen är att förbättra social- och hälsovårdens beredskap att svara på de krav som den förändrade säkerhetspolitiska omgivningen och verksamhetsmiljön ställer samt i synnerhet dess beredskap att agera under undantagsförhållanden som orsakas av ett väpnat angrepp eller hot om ett väpnat angrepp. Medlemskapet i Nordatlantiska fördragsorganisationen har medfört nya krav på Finlands offentliga hälso- och sjukvårdssystem som en del av Finlands och Natos försvar. Erfarenheterna från kriget i Ukraina har visat att den civila hälso- och sjukvården i betydande grad måste ändra sin verksamhet, särskilt när det gäller vården av sårade soldater. Det här förutsätter att hälso- och sjukvården vidtar nya åtgärder för att stödja Finlands försvarsförmåga. Dessutom bör det beaktas att även verksamhetsställena inom hälso- och sjukvården kan vara föremål för militära angrepp. Det är ytterst viktigt att skydda dessa objekt och säkerställa deras funktionsförmåga ör att trygga Finlands militära försvarsförmåga och civila samhälle. Enligt propositionen, de nya uppgifter som föreskrivs för välfärdsområdena föreslås hänföra sig till skyddet av hälso- och sjukvårdens lokaler, förmågan att flytta funktioner inom hälso- och sjukvården, tilläggsresurserna för den prehospitala akutsjukvården, förbättrandet av den materiella beredskapen samt den gemensamma planerings-, utbildnings- och övningsverksamheten tillsammans med Försvarsmakten och Nato. Det föreslås att välfärdsområdenas skyldighet att vidta förberedelser preciseras genom ett statsrådsbeslut så att skyldigheten genom försvarsförvaltningens och social- och hälsovårdsministeriets samordning grundar sig på de behov av hälso- och sjukvård till stöd för försvaret som fastställs i försvarsplaneringen. Beslutet ska beredas i samarbete mellan Försvarsmakten, social- och hälsovårdsministeriet och välfärdsområdena. En sådan lösning föreslås för att statsrådets beslut ska kunna sekretessbeläggas till behövliga delar, så att man inte riskerar att detaljerade beredskapsåtgärder avslöjas. De nya uppgifter som föreskrivs för välfärdsområdena för att stödja Försvarsmakten och Nato ska finansieras helt och hållet med statlig särskild finansiering som ska riktas till välfärdsområdena genom statsrådets beslut. Propositionen baserar sig på en skrivning i regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering, enligt vilken man säkerställer att social- och hälsovårdsfunktionerna är förenliga med de förpliktelser som medlemskapet i Nato medför. Propositionen hänför sig till den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2025 och avses bli behandlad i samband med den. Den föreslagna lagen avses träda i kraft hösten 2025.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.