Höjning av statens upplåningsfullmakt
Ändring av fullmakt för statsrådet att uppta lån
Maximigränsen för statens upplåning höjs från 205 miljarder euro till 270 miljarder euro. Genom ändringen tryggas statens likviditet och den fortsatta upplåningen när skulden ökar.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 13.5.2026
- Senaste händelse
- 11.6.2026
- Omröstningar
- 1
- Anföranden
- 21
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Statsrådets upplåningsfullmakt höjs från 205 miljarder euro till 270 miljarder euro från och med den 1 juli 2026. Samtidigt höjs det maximibelopp för kortfristiga lån på högst 12 månader som ingår i fullmakten från 35 miljarder euro till 50 miljarder euro.
Vad det betyder
Ändringen säkerställer att Statskontoret och finansministeriet har tillräckligt manöverutrymme för att ta upp lån, sköta lån som förfaller till betalning och jämna ut kassavariationer, eftersom den nuvarande gränsen på 205 miljarder euro beräknas nås hösten 2026. Den nya fullmakten förutspås räcka åtminstone till år 2030, då statsskulden beräknas överskrida 250 miljarder euro. Beslutet har ingen direkt inverkan på innehållet i budgeten för 2027.
Så röstade riksdagen
Om budgeten röstas inte på en gång. Riksdagen röstade 1 gånger om enskilda anslag och oppositionens alternativ, och budgeten godkändes utifrån dessa omröstningar.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
21 anföranden · 11 talare · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades en höjning av statens upplåningsfullmakt från 205 miljarder euro till 270 miljarder euro för att trygga statens likviditet. Alla riksdagsgrupper ansåg att höjningen av fullmakten var nödvändig, men propositionen väckte en hetsig debatt om statens kraftiga skuldsättning och den ekonomiska politikens riktning. Oppositionen kritiserade regeringen för brutna löften om skuldsättningen, medan regeringspartierna betonade vikten av strukturella utgiftsbesparingar och ekonomisk tillväxt.
- Har regeringen lyckats bryta skuldsättningen och balansera ekonomin?
- Har regeringens anpassningsåtgärder varit tillräckliga och rätt riktade?
- Skjuts ansvaret för att anpassa de offentliga finanserna och skuldbördan över på kommande regeringsperioder?
Samlingspartiet ansåg att det var nödvändigt att höja upplåningsfullmakten för att säkerställa statens likviditet. Gruppen betonade att utgifterna inom den offentliga sektorn måste skäras ner och förutsättningarna för tillväxt stärkas för att dämpa skuldsättningen.
”itse ajattelen, että totta kai meidän täytyy tämä valtuus antaa, ja nyt se nousee 270 miljardiin.”
— Markku Eestilä Sannfinländarna understödde propositionen, eftersom manöverutrymmet mellan upplåningsfullmakten och skuldtaket är nödvändigt för att trygga lagstadgade utgifter och flexibiliteten i skuldhanteringen. Gruppen betonade att statens inkomster och utgifter måste balanseras på lång sikt.
”Jotta me saadaan kustannustehokas lainanotto, se edellyttää sitä, että todellisen lainan ja velkakaton välillä on tietty liikkumatila.”
— Ville Vähämäki - SDPFör med reservationer
SDP ansåg att det på grund av likviditeten var nödvändigt att bevilja lånefullmakten, men riktade skarp kritik mot regeringens rekordstora upplåning. Enligt gruppen har regeringens anpassningsåtgärder försvagat låginkomsttagarnas ställning utan att ge de utlovade tillväxt- och sysselsättningseffekterna.
”Tässä mielessä totta kai tämä valtuus pitää antaa, mutta tosiasiassa ei ole tämä politiikka toiminut, että se kasvu olisi tullut.”
— Lauri Lyly - CenternFör med reservationer
Centern ansåg att det var nödvändigt att höja fullmakten, men krävde i sin reservation att regeringen vidtar nya korrigerande åtgärder för att bryta ökningen av skuldkvoten. Gruppen kritiserade regeringen för att skjuta upp anpassningarna till nästa valperiod.
”Koskaan Suomen historiassa ei ole näin paljon otettu velkaa kuin tällä vaalikaudella.”
— Markus Lohi
Sammandraget är AI-genererat utifrån 21 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 13.5.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 20.5.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 29.5.2026Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 10.6.2026Ainoa käsittely · Täysistunto
- 11.6.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- Valtioneuvoston lainanottovaltuuden muuttaminenHyväksytty
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lagtexten visas på finska: någon svenskspråkig proposition finns inte tillgänglig för detta ärende.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.