HE 88/2020 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 5.6.2020

Fjärde tilläggsbudgeten för 2020

Regeringens proposition till riksdagen om en fjärde tilläggsbudget för 2020

Den fjärde tilläggsbudgeten för 2020, det vill säga ändringar i statens budget för det innevarande året. Omröstningarna gäller främst enskilda anslagspunkter och oppositionens reservationsförslag.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
5.6.2020
Senaste händelse
26.6.2020
Omröstningar
32
Anföranden
186
Författning
511/2020

Så röstade riksdagen

Om budgeten röstas inte på en gång. Riksdagen röstade 32 gånger om enskilda anslag och oppositionens alternativ, och budgeten godkändes utifrån dessa omröstningar.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

186 anföranden · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades en exceptionellt stor tilläggsbudget på cirka 5,5 miljarder euro, med vilken kommunerna, näringslivet, utbildningen och stimulansåtgärder stöds mitt under coronakrisen. Regeringspartierna ansåg att omfattande lånefinansierad stimulans och tryggad service var nödvändigt för att undvika en djup recession och tidigare krisårs misstag. Oppositionen ansåg att utgiftsökningarna var överdimensionerade och kritiserade paketet för att skuldsätta staten samt för att det saknade strukturella sysselsättningsåtgärder.

  • Var den lånefinansierade stimulansen rätt dimensionerad eller ökades statens skuldbörda för mycket?
  • Innehöll propositionen tillräckligt med verkliga, permanenta åtgärder som förbättrar sysselsättningen?
  • Fanns det med ändamål som inte hörde till den omedelbara hanteringen av coronakrisen?
  • SDPFör

    Gruppen ansåg att tilläggsbudgeten var avgörande för att trygga sysselsättningen, den offentliga servicen och människors utkomst utan nedskärningar.

    Tämä lisätalousarvio on äärimmäisen tarpeellinen työllisyyden kannalta.
    Antti Lindtman
  • Gruppen ansåg att den omfattande tilläggsbudgeten och upplåningen i undantagssituationen var nödvändiga för att reparera krisskadorna, stödja kommunerna och stimulera ekonomin.

    Tämä viiden miljardin lisäbudjetti merkitsee mallikasta siirtymistä kriisin hoidosta elvytykseen.
    Esko Kiviranta
  • Gruppen stödde propositionen eftersom den förenar återhämtning från coronakrisen, utbildningssatsningar och ekologisk återuppbyggnad.

    Lisätalousarvion kestävällä elvytyksellä panostamme samaan aikaan sekä ilmastonmuutoksen torjuntaan että työllisyyden parantamiseen.
    Tiina Elo
  • Gruppen ansåg att de föreslagna stimulansåtgärderna och tryggandet av social rättvisa var rätt ekonomisk politik för att övervinna krisen.

    Suomi voi nousta koronakriisistä entistä vahvempana vain panostamalla hyvinvointiin, osaamiseen ja ekologiseen jälleenrakennukseen.
    Pia Lohikoski
  • SFPFör

    Gruppen stödde paketet för att trygga ekonomin och människors välfärd genom krisen, även om den också påminde om det framtida behovet av ekonomisk anpassning.

    Nyt yritetään pelastaa taloutta, rakennetaan siltaa tämän kuopan yli, lähdetään pikkuhiljaa elvyttämään.
    Anders Adlercreutz
  • Gruppen motsatte sig propositionen på grund av den enorma skuldsättningen och de uteblivna sysselsättnings- och strukturreformerna, även om den ansåg att enskilda anslagsobjekt var bra.

    Kokoomuksen kritiikin kärki on siis nimenomaan siinä, että hallituksen esityksestä puuttuvat kaikki toimet, joilla saataisiin pysyvästi työllisyyttä nostettua Suomessa, ne rakenteelliset uudistukset.
    Petteri Orpo
  • Gruppen kritiserade propositionen för att blåsa upp den offentliga sektorn med lånade pengar och anklagade regeringen för att smyga in ideologiska utgifter i krispaketet.

    Siksi ne eivät olekaan elvytystä, vaan julkisen sektorin edelleen paisuttamista velaksi.
    Lulu Ranne
  • Gruppen kritiserade propositionen för att planer för att balansera ekonomin och öka sysselsättningen saknas.

    Kristillisdemokraattien kritiikki tätä lisätalousarviota kohtaan ei ole yksittäisissä määrärahalisäyksissä, joissa on sinällään ihan hyviä, tärkeitä kohteita
    Sari Essayah
  • Gruppen ansåg att stimulansen i stället för att öka den offentliga sektorns utgifter borde riktas till företag och innovationer.

    Julkinen sektori kuluttaa joka tapauksessa, ja paljon kuluttaakin. Se ei tarvitse stimulusta.
    Harry Harkimo

Sammandraget är AI-genererat utifrån 186 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.

Täysistunto keskeytettiin kello 14.05.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 5.6.2020Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 11.6.2020Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 24.6.2020Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
  4. 26.6.2020Ainoa käsittely · Täysistunto
  5. 26.6.2020Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • Vuoden 2020 IV lisätalousarvioHyväksytty muutettuna · 511/2020

Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.