Arbetskrafts- och företagsservice till landskapen

Denna lag innehåller bestämmelser om sådan service som landskapet ska ordna som i 16 § 1 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ( / ) avsedda tillväxttjänster för främjande av arbetsmarknadens funktionsduglighet genom åtgärder som syftar till att trygga tillgången på kunnig arbetskraft och erbjuda de arbetssökande möjligheter att få arbete (offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling ).

Vad som i denna lag föreskrivs om landskap tillämpas på den samkommun som avses i lagen om ordnande av tillväxttjänster i landskapet Nyland ( / ).

I denna lag avses med

1) kund en fysisk person (enskild kund ) eller en juridisk person som begär att få eller får service som avses i denna lag,

2) arbetssökande en enskild kund vars jobbsökning är i kraft på det sätt som anges i 8 och 9 §,

3) arbetslös en arbetssökande som inte är sysselsatt på heltid längre än två veckor utan avbrott och som inte är studerande på heltid,

4) tjänsteproducent en sammanslutning, en stiftelse eller en enskild näringsidkare som producerar service enligt denna lag eller har som uppgift att sköta åtgärder som gäller kunders serviceprocesser.

5) sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen samordning av den offentliga servicen för rekrytering och kompetensutveckling samt övriga tillväxttjänster som en arbetssökandes servicebehov förutsätter med social- och hälsovårdstjänster eller Folkpensionsanstaltens rehabiliteringstjänster till en helhet som är ändamålsenlig med tanke på sysselsättningen,

6) sysselsättningsplan en plan som landskapet eller en tjänsteproducent utarbetar i samråd med den arbetssökande och en i 13 § 3 mom. avsedd plan som utarbetats som sektorsövergripande samarbete (sektorsövergripande sysselsättningsplan ),

7) plan som ersätter sysselsättningsplanen en aktiveringsplan enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001) och en integrationsplan enligt lagen om främjande av integration ( / ).

8) omställningsskydd en åtgärdsmodell som landskapet, arbetsgivaren och arbetstagarna genomför i samarbete, med hjälp av vilken man försöker hjälpa en arbetstagare som blir arbetslös på grund av uppsägning eller permittering eller på grund av att en visstidsanställning upphör, att så snabbt som möjligt få arbete på nytt och som består av sådan service enligt denna lag som överenskommits i sysselsättningsplanen och eventuell annan service som utvecklar yrkesfärdigheterna.

Landskapet får överföra uppgifter som gäller kundens serviceprocess enligt 4 och 10—13 § samt produktionen av tjänster enligt 16—18 § på en tjänsteproducent. Landskapet får bevilja en tjänsteproducent rätten att anvisa enskilda kunder till arbetsprövning som avses i 24 § och rätten att ingå avtal om arbetsprövning som avses i 27 §.

När tjänsteproducenten sköter uppgifter som avses i denna lag tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) och arkivlagen (831/1994) på verksamheten. Bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar tillämpas på tjänsteproducentens anställda när dessa utför uppgifter enligt denna lag. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

Landskapet ska ordna den offentliga servicen för rekrytering och kompetensutveckling så att den tillhandahålls som tjänster som kunderna kan använda självständigt och som personliga tjänster. Om inget annat föreskrivs nedan är den offentliga servicen för rekrytering och kompetensutveckling avgiftsfri för kunderna.

Tillhandahållandet av offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling grundar sig på en bedömning som landskapet eller tjänsteproducenten i samråd med kunden gör av de tjänster som behövs för att på bästa sätt främja tillgången på kunnig arbetskraft och sysselsättandet av den enskilda kunden på den öppna arbetsmarknaden. Bedömningen av servicebehovet kan även göras digitalt. Bedömningen kan innehålla undersökningar och bedömningar av arbetsförmågan samt övriga expertbedömningar.

Landskapet eller tjänsteproducenten ska anvisa kunden service som motsvarar dennes servicebehov. Om en kunds servicebehov kräver andra tjänster som landskapet ordnar än tillväxttjänster eller kräver tjänster som en annan myndighet eller aktör har organiseringsansvaret för, ska landskapet eller tjänsteproducenten vid behov anvisa kunden de tjänsterna i samarbete med den andra arrangören eller producenten av tjänsten.

Landskapet ska på sitt område ordna ett tillräckligt antal serviceställen där enskilda kunder kan inleda jobbsökning och få rådgivning om och handledning i sysselsättning.

Landskapet ska på sitt område i samarbete med kommunerna på området och aktörer som tillhandahåller tjänster för unga ordna ett tillräckligt antal serviceställen där unga under 30 år kan uträtta ärenden utan tidsbokning och få rådgivning, handledning och tjänster som gäller studiemöjligheter, sysselsättning och livskompetens. Landskapet, kommunen och de övriga aktörerna som deltar i verksamheten ska avtala om fördelning av kostnaderna för verksamheten.

Landskapet ska på sitt område i samarbete med Folkpensionsanstalten ordna ett tillräckligt antal serviceställen för att tillhandahålla sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Också kommunen och andra aktörer kan delta i samservicen. Landskapet, Folkpensionsanstalten och de andra aktörerna som deltar i samservicen ska avtala om fördelning av kostnaderna för ordnandet av den.

Om, med avvikelse från vad som föreskrivs i 2 och 3 mom., den samkommun som avses i 1 § 2 mom. svarar för ordnandet av tillväxttjänster i landskapet Nyland, ordnar samkommunen den service som avses i 2 mom. i samarbete med landskapet Nyland och kommunerna på området samt de aktörer som tillhandahåller tjänster för unga, och den service som avses i 3 mom. i samarbete med landskapet Nyland och Folkpensionsanstalten.

Vid tillhandahållande av offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling ska jämlikhet och opartiskhet iakttas. Arbetstvister får inte inverka på tillhandahållandet av service. I samband med ett arbetserbjudande ska den arbetssökande dock informeras om arbetstvister.

När offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling tillhandahålls och utvecklas och när det informeras om servicen ska åtgärder vidtas för att aktivt främja förverkligandet av likabehandling och jämställdhet mellan könen på arbetsmarknaden.

Kunden har rätt att välja tjänsteproducent bland de producenter som landskapet anvisar om en tjänst som motsvarar kundens servicebehov produceras av flera än en tjänsteproducent. Bestämmelser om byte av tjänsteproducent finns i 27 § 2 och 3 mom. i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster.

Landskapet ska se till att kunderna har tillgång till information om tjänsteproducenterna och att en kund vid behov får rådgivning och handledning i valet av producent. Om en enskild kund inte använder sin valfrihet, ska landskapet anvisa kunden en tjänsteproducent.

En enskild kunds jobbsökning inleds den dag personen registreras som arbetssökande i tillväxttjänstens kundinformationssystem. Enskilda kunder kan elektroniskt begära att jobbsökningen ska inledas i den för ändamålet avsedda nättjänsten eller personligen hos det landskap där de vill registrera sig som kunder. Förutsättningen för att en enskild kund ska bli registrerad som arbetssökande är att den denne inom den tid som landskapet bestämmer lägger fram de intyg som behövs för tillhandahållandet av offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling över sin yrkeskompetens, tid i arbetslivet, utbildning och arbetsförmåga samt meddelar landskapet sin postadress och eventuella andra kontaktuppgifter genom vilka kunden utan dröjsmål kan nås för arbetserbjudanden och övriga kontakter.

Om inte något annat följer av internationella avtal som är förpliktande för Finland, förutsätter registreringen av en utländsk medborgare eller statslös person som arbetssökande dessutom att denne

1) på grundval av för Finland förpliktande internationella avtal om arbetskraftens fria rörlighet har rätt att komma till Finland för att söka arbete och rätt att förvärvsarbeta i Finland utan landskapets arbetskraftspolitiska prövning, eller

2) har rätt att förvärvsarbeta med stöd av ett uppehållstillstånd som inte är förenat med några begränsningar i fråga om arbetsgivaren.

Om en enskild kund inte kan registreras som arbetssökande, meddelar landskapet beslut om avslag av registrering.

Jobbsökningen upphör att vara i kraft om den arbetssökande

1) meddelar landskapet att han eller hon inte längre önskar hålla sin jobbsökning i kraft,

2) inte anlitar service hos landskapet eller tjänsteproducenten inom den tid som landskapet eller tjänsteproducenten har satt ut och på det sätt som de förutsätter,

3) inte inom den tid och på det sätt som överenskommits i sysselsättningsplanen eller en plan som ersätter den underrättar landskapet eller tjänsteproducenten om hur han eller hon har följt planen, eller

4) inte deltar i undersökningar och utvärderingar av hans eller hennes arbetsförmåga som landskapet eller tjänsteproducenten erbjuder och som är nödvändiga för att utreda personens servicebehov.

En utländsk arbetssökandes jobbsökning upphör också om denne inte längre uppfyller förutsättningarna enligt 8 § 2 mom. för en utlänning att registrera sig som arbetssökande.

Om en tjänsteproducent svarar för åtgärderna i en arbetssökandes serviceprocess, krävs det för att jobbsökningen ska upphöra på en grund som avses i 1 mom. 2—4 punkten att landskapet bedömer att de åtgärder som tjänsteproducenten enligt 2 eller 3 punkten kräver av den arbetssökande är ändamålsenliga eller att undersökningarna och utvärderingarna av arbetsförmågan enligt 4 punkten är nödvändiga med tanke på utredning av servicebehovet. Jobbsökningen upphör då att gälla dagen efter den dag då landskapet har konstaterat att den arbetssökande förfarit på det sätt som föreskrivs i 1 mom. 2—4 punkten. Tjänsteproducenten ska utan dröjsmål underrätta landskapet om en arbetssökandes underlåtenhet enligt 1 mom. 2—4 punkten eller om grunden för att jobbsöket upphör enligt 2 mom. Närmare bestämmelser om tjänsteproducentens anmälan och de uppgifter som ska ingå i anmälan får utfärdas genom förordning av statsrådet.

När jobbsökningens giltighet har upphört kan den inledas på nytt på det sätt som anges i 8 §. Om giltigheten har upphört på grund av underlåtenhet som avses i 1 mom. 4 punkten, krävs det för att jobbsökningen ska inledas på nytt dessutom att den enskilda kunden när han eller hon begär att jobbsökningen inleds förbinder sig att delta i undersökningar och utvärderingar av arbetsförmågan.

Landskapet eller tjänsteproducenten ska i samband med att en jobbsökning inleds eller utan dröjsmål därefter upplysa den arbetssökande om omständigheter som hänför sig till jobbsökningen, om vilka tjänster för rekrytering och kompetensutveckling som står till buds, om de förutsättningar under vilka jobbsökningen fortsätter att vara i kraft och om omställningsskyddet.

Landskapet eller tjänsteproducenten ska dessutom vid behov informera den arbetssökande om annan sysselsättningsfrämjande service samt om ansökan om arbetslöshetsförmån och de skyldigheter som är en förutsättning för att få förmånen.

Landskapet eller tjänsteproducenten ska bedöma en arbetssökandes servicebehov inom två veckor efter det att jobbsökningen inletts. Den arbetssökandes servicebehov ska bedömas på nytt vid behov, dock senast när arbetslösheten har varat i tre månader utan avbrott sedan den föregående bedömningen av servicebehovet.

I samband med den första bedömningen av servicebehovet utreds den arbetssökandes egna mål i fråga om arbete och kompetensutveckling samt den arbetssökandes yrkesskicklighet, arbetsförmåga, färdigheter att söka arbete och övriga faktorer som inverkar på hans eller hennes möjligheter att få arbete. Den arbetslöses förutsättningar att få arbete på den öppna arbetsmarknaden och sannolikheten för att arbetslösheten blir långvarig bedöms. I samband med följande bedömningar av servicebehovet bedöms dessutom jobbsökningens resultat och hur sysselsättningsplanen eller den ersättande planen har förverkligats.

Arbetslösa och arbetssökande som omfattas av omställningsskyddet har rätt till en sysselsättningsplan. Bestämmelser om invandrares rätt till integrationsplan finns i lagen om främjande av integration och om arbetslösas rätt till aktiveringsplan i lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Landskapet eller tjänsteproducenten ska utarbeta en sysselsättningsplan tillsammans med den arbetssökande i samband med den bedömning av servicebehovet som avses i 11 §. Sysselsättningsplanen eller den ersättande planen ska ses över i samband med bedömningen av servicebehovet eller på begäran av den arbetssökande, om det inte är uppenbart onödigt.

Sysselsättningsplanen ska grunda sig på den arbetssökandes egna mål för arbete eller utbildning och vilket behov av service denne uppskattas ha. Planen ska innehålla överenskommelse om jobbsökning och dess mål, om tillväxttjänster enligt den arbetssökandes servicebehov samt vid behov om andra tjänster som ökar kompetensen, arbetsmarknadsfärdigheterna och funktionsförmågan och om åtgärder som hänför sig till klarläggande av de arbetssökandes arbetsförmåga eller hälsotillstånd.

Dessutom ska det i sysselsättningsplanen avtalas om kontrollen av hur planen genomförs. Om landskapet eller tjänsteproducenten kräver någon annan utredning är den arbetssökandes anmälan om genomförandet, ska ett villkor om saken skrivas in i planen.

Landskapet eller tjänsteproducenten ska bedöma den arbetslöses behov av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen senast när

1) en arbetssökande som är under 25 år har varit arbetslös i sex månader utan avbrott,

2) en arbetssökande som fyllt 25 år har varit arbetslös utan avbrott i 12 månader, eller

3) en arbetslös har fått arbetsmarknadsstöd enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) i 300 dagar; till denna tid räknas dock inte den tid arbetsmarknadsstöd betalats ut för tiden för en sysselsättningsfrämjande tjänst enligt den lagen.

Om landskapet eller tjänsteproducenten bedömer att en arbetslös har behov av sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, ska landskapet eller tjänsteproducenten samordna tjänsterna enligt servicebehovet som sektorsövergripande samarbete.

För en i 2 mom. avsedd arbetslös utarbetas en sektorsövergripande sysselsättningsplan som förutom en överenskommelse om de omständigheter som avses i 12 § 2 och 3 mom. ska innehålla en överenskommelse om sociala samt hälso- och rehabiliteringstjänster enligt personens servicebehov. Om den arbetslöses servicebehov förutsätter rehabiliteringstjänster som Folkpensionsanstalten tillhandahåller, ska Folkpensionsanstalten delta i utarbetandet av planen. Till en sektorsövergripande tjänstehelhet som främjar sysselsättningen kan det också höra service som ordnas av en kommunal myndighet eller annan myndighet eller aktör. I planen ska det också bestämmas om ansvaret för dem som deltar i utarbetandet av planen att följa upp den.

Den som är arbetslös ska aktivt söka arbete och utbildning. En arbetslös ska också delta i utvärderingen av sitt servicebehov och i utarbetandet och översynen av en sysselsättningsplan eller en ersättande plan. Dessutom ska en arbetslös meddela landskapet och tjänsteproducenten om ändringar i sin postadress och eventuella övriga kontaktuppgifter.

En arbetslös som tillsammans med myndigheterna har utarbetat en sysselsättningsplan eller en ersättande plan ska genomföra sin plan och söka sig till och delta i sådan service enligt planen som stöder jobbsökningen och främjar arbetsmarknadsfärdigheterna och möjligheterna att få arbete. En arbetslös ska dessutom inom den tidsfrist och på det sätt som avtalats i planen underrätta landskapet eller tjänsteproducenten om hur han eller hon har genomfört planen.

Bestämmelser om hur ett förfarande som strider mot skyldigheterna enligt 1 och 2 mom. inverkar på rätten att få arbetslöshetsförmån finns i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Landskapet ska inom ramen för de disponibla anslagen erbjuda arbete och utbildning samt ordna service som ingår i sysselsättningsplanen eller den plan som ersätter sysselsättningsplanen. Landskapet ska också följa hur sysselsättningsplanen eller den ersättande planen genomförs och bidra till att serviceprocessen framskrider.

Om landskapet har överfört uppgifter som hör till en arbetssökandes serviceprocess på en tjänsteproducent, ska denna för sin del bidra till att serviceprocessen framskrider. Tjänsteproducenten svarar för sådana i denna lag för en tjänsteproducent föreskrivna uppgifter som anknyter till de uppgifter som det avtalats om i avtalet om tjänsteproducentens produktion av servicen. Dessutom svarar tjänsteproducenten för sådana andra uppgifter som med stöd av denna lag och lagen om utkomstskydd för arbetslösa anknyter till de tjänster och åtgärder som tjänsteproducenten producerar.

Om en tjänsteproducent försummar uppgifter som gäller en arbetssökandes serviceprocess och inte rättar till sitt förfarande på uppmaning av landskapet, svarar landskapet för de åtgärder som serviceprocessen omfattar.

Landskapet ska ordna rekryteringstjänster som främjar överensstämmelsen mellan efterfrågan och utbud på arbetskraft, uppkomsten av nya arbetsmöjligheter och sysselsättningen av arbetssökande.

Som rekryteringstjänster ska landskapet

1) förmedla information om tillgång på kunnig arbetskraft och om arbetstillfällen,

2) ge rådgivning och handledning om rekrytering och jobbsökning,

3) söka och erbjuda arbetssökande lämpliga arbetstillfällen samt söka och erbjuda kunder som söker arbetstagare arbetssökande som är lämpliga för de uppgifterna i fråga.

Bestämmelser om internationell arbetsförmedling i Europeiska unionen och på Europeiska ekonomiska samarbetsområdet finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589 om ett europeiskt nätverk för arbetsförmedlingar (Eures), om arbetstagares tillgång till rörlighetstjänster och om ytterligare integration av arbetsmarknaderna samt om ändring av förordningarna (EU) nr 492/2011 och (EU) nr 1296/2013. Närmare bestämmelser om annan internationell arbetsförmedling får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Landskapet ska ordna yrkes- och karriärvägledning samt tillväxttjänstutbildning (tjänster för kompetensutveckling ) för att trygga tillgången på kunnig arbetskraft.

Syftet med vägledning för yrkesval och karriär är att stödja de enskilda kunderna i deras yrkesval och professionella utveckling, främjandet av deras sysselsättning, deras placering i arbetslivet och karriärplanering samt livslångt lärande. Användning av psykologiska bedömningsmetoder i vägledningen kräver kundens medgivande.

Syftet med tillväxttjänstutbildning är att främja de enskilda kundernas möjligheter att få arbete eller behålla sin arbetsplats och deras entreprenörskompetens samt uppkomsten av ny företagsverksamhet och företagsverksamhetens tillväxt och internationalisering.

Utöver vad som föreskrivs i 16 och 17 § kan landskapet som offentligservice för rekrytering och kompetensutveckling även tillhandahålla andra tjänster i syfte att

1) stödja rekrytering och jobbsökning,

2) kartlägga och utveckla enskilda kunders kompetens,

3) stärka enskilda kunders arbetsmarknadsfärdigheter och främja sysselsättningen av enskilda kunder.

Bestämmelser om anvisning av enskilda kunder till arbetsprövning på arbetsplatser finns i 24—28 §.

Landskapet ska ordna utbildning som ökar yrkeskunskapen och yrkesfärdigheterna, entreprenörskapsutbildning och i 18 § i lagen om främjande av integration avsedd integrationsutbildning (tillväxttjänstutbildning ). Landskapet får dock inte ordna utbildning vars syfte är att kunden avlägger en examen eller en del av en examen.

Landskapet beslutar om antagningen av studerande till tillväxtutbildning.

Som studerande kan sådana enskilda kunder antas som är lämpade för utbildningen och har ett utbildningsbehov som konstaterats av landskapet. Av den som väljs till utbildning som ökar yrkeskunskap och yrkesfärdigheter och till entreprenörsutbildning krävs det dessutom att personen är lämplig för de uppgifter som utbildningen ger färdigheter för. En person under 20 år kan väljas till utbildning som ökar yrkeskunskaper och färdigheter endast om det inte är möjligt eller ändamålsenligt att genomföra utbildningen som frivilliga studier.

Närmare bestämmelser om antagningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Studerande inom tillväxttjänstutbildningen har rätt att få undervisning och handledning enligt genomförandeplanen för utbildningen och rätt att avlägga studier under den tid utbildningen pågår.

Den studerande ska regelbundet delta i undervisningen och göra framsteg i sina studier enligt genomförandeplanen för utbildningen.

På tillväxttjänstutbildningen tillämpas vad som i lagen om yrkesutbildning (531/2017) föreskrivs om

1) rätten till en trygg studiemiljö i 80 § 1 och 2 mom.,

2) narkotikatest i 84 §,

3) disciplin i 85 § och disciplin på internatboenden i 86 §,

4) avlägsnande av en studerande som uppför sig störande eller äventyrar säkerheten i 87 §,

5) verkningarna av ett anhängigt åtal eller ett domstolsavgörande på ett disciplinärt förfarande i 88 §,

6) förfarandet i disciplinärärenden i 93 § 3—6 mom.,

7) tystnadsplikt för studerande i 95 §,

8) sökande av ändring i utbildningsanordnarens beslut i 12 kap.

Vid tillämpning av de i 3 mom. avsedda bestämmelser på en producent av utbildningstjänster tillämpas vad som i den lagen föreskrivs om utbildningsanordnare.

I tillväxttjänstutbildning kan inhämtande av kunnande på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter ingå. Under tiden för en period med inlärning i arbetet är den studerande inte anställd av utbildningsproducenten eller av den som verkställer perioden med inlärning i arbetet, om det inte avtalats om något annat. Om det har avtalats att inlärningen ska genomföras i ett anställningsförhållande, ska 2 och 3 mom. inte tillämpas.

Utbildningsproducenten, den som verkställer en period med inlärning i arbetet och den studerande ska ingå ett tidsbegränsat skriftligt avtal om perioden. På avtalet och på utbildningsproducentens uppgifter tillämpas vad som i 27 § föreskrivs om avtal om arbetsprövning och landskapets uppgifter. I avtalet ska det dessutom ingå en överenskommelse om den lärare som ska ansvara för handledningen och hur och under vilken tid handledningen ska genomföras.

Den som verkställer en period med inlärning i arbetet ansvarar för den studerandes säkerhet på arbetsplatsen under den perioden så som föreskrivs i arbetarskyddslagen (738/2002).

Tillväxttjänstutbildning kan verkställas tillsammans med en arbetsgivare eller en uppdragsgivare till den som ämnar bli företagare eller ett företag som överlåter företagarrättigheterna så, att denna deltar i finansieringen av utbildningen (gemensam anskaffning av utbildning ) när utbildningen ordnas

1) för en viss arbetsgivares blivande arbetstagare eller redan anställda eller hyrda arbetstagare, eller

2) för dem som ämnar bli företagare och som skulle ha ett fåtal uppdragsgivare eller som har för avsikt att bedriva företagsverksamhet genom att skaffa sig företagarrättigheter från ett annat företag.

Om en företagare enligt 1 kap. 6 § i lagen om utkomststöd för arbetslösa deltar i utbildning enligt 1 mom., tillämpas på den del av företagarens utbildning som landskapet finansierar kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn eller kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn.

Om utbildningen verkställs tillsammans med en arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet på så sätt att personer som arbetar i uppgifter hos arbetsgivaren deltar i utbildningen och målet för utbildningen är att arbetstagarna ska fortsätta i uppgifter hos arbetsgivaren efter utbildningen, tillämpas på den del av utbildningen som landskapet finansierar kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. Utbildning som nämns ovan får inte verkställas tillsammans med en arbetsgivare som är ett företag i svårigheter enligt artikel 2.18 i den ovan nämnda förordningen eller som enligt artikel 1.4 a i den förordningen är föremål för ett betalningskrav på grundval av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

Närmare bestämmelser om betalningsandelarna vid gemensam anskaffning av utbildning utfärdas genom förordning av statsrådet.

Landskapet eller tjänsteproducenten kan hänvisa en enskild kund till en arbetsplats för arbetsprövning i syfte att utreda alternativen för yrkesval och karriär eller för att stödja kundens möjligheter att återvända till arbetsmarknaden.

Arbetsprövningen kan verkställas av ett företag, en enskild näringsidkare, ett landskap, en kommun, en samkommun, en annan sammanslutning, en stiftelse, ett statligt ämbetsverk eller en statlig inrättning där den enskilda kunden inte är anställd i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande när avtalet enligt 27 § ingås. En tjänsteproducent som kan anvisa en enskild kund till arbetsprövning får verkställa arbetsprövningen själv endast om det har avtalats om saken i ett avtal mellan landskapet och producenten.

Arbetsprövningen får pågå i högst tolv månader och av dessa högst sex månader hos samma verkställare. Om arbetsprövningen verkställs av en kommun eller ett landskap, får högst sex månader av arbetsprövningen ske i samma uppgifter.

Maximitiden för arbetsprövningen börjar räknas på nytt från början när personen efter arbetsprövningsperioden har varit arbetslös utan avbrott i minst tolv månader eller när en person under 25 år har varit arbetslös utan avbrott i minst tre månader efter det att maximitiden för arbetsprövning har uppnåtts.

Enskilda kunder anvisas inte arbetsprövning, om

1) arbetsprövningen ger den som verkställer arbetsprövningen sådana fördelar som snedvrider konkurrensen mellan företag eller enskilda näringsidkare,

2) det är fråga om sådana uppgifter för vilka den som verkställer arbetsprövningen kräver ett intyg över narkotikatest enligt 6 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet (759/2004) och den enskilda kunden inte vill uppvisa något intyg,

3) det är fråga om uppgifter som avses i lagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som arbetar med barn (504/2002) och den enskilda kunden inte vill ta emot sådana uppgifter,

4) arbetsprövningen börjar inom två veckor efter det att en arbetsprövning som pågått i sex månader utan avbrott avslutats, utom i de fall där den enskilda kunden begär sådan anvisning.

Den enskilda kunden, den som verkställer arbetsprövningen och landskapet eller tjänsteproducenten ska ingå ett skriftligt tidsbegränsat avtal om arbetsprövningen där följande ska framgå:

1) målen med arbetsprövningen,

2) tid och plats för arbetsprövningen,

3) arbetsprövningens omfattning per dag och vilken tid på dygnet den sker; omfattningen per dag ska vara minst fyra timmar och får vara högst åtta timmar,

4) arbetsprövningens omfattning per vecka och vilka veckodagar den sker; omfattningen per vecka får vara högst fem dagar,

5) de uppgifter som den som deltar i arbetsprövningen ska utföra under den tid arbetsprövningen pågår,

6) vem som på arbetsplatsen svarar för handledningen av och tillsynen över den som deltar i arbetsprövningen.

Den som verkställer arbetsprövning ska informera den som betalar arbetslöshetsförmånen om deltagarens frånvaro från arbetsprövningen. Den som betalar arbetslöshetsförmånen ska framgå av avtalet.

Den som verkställer arbetsprövningen ska efter att prövningen avslutats lämna landskapet eller tjänsteproducenten en bedömning av den enskilda kundens lämplighet för arbetet, yrket eller branschen och, om arbetsprövningen har anordnats för att göra det lättare för kunden att återvända till arbetsmarknaden, en bedömning av behovet av att utveckla kundens arbetslivsfärdigheter och kompetens. Ett villkor om detta ska tas in i avtalet. I avtalet får landskapet eller tjänsteproducenten ställa sådana villkor för den som verkställer arbetsprövningen som behövs för verkställande av den eller med tanke på den som deltar i den.

Den som verkställer arbetsprövningen får inte överföra skyldigheterna enligt avtalet på någon annan. Den som verkställer arbetsprövningen ska meddela namnet på den enskilda kunden som deltar i arbetsprövningen och villkoren enligt 1—3 mom. till förtroendemannen eller någon annan som företräder de anställda hos den som verkställer arbetsprövningen.

På den som deltar i arbetsprövning tillämpas

1) lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986) och diskrimineringslagen (1325/2014),

2) bestämmelserna om dagliga vilotider i 28 § och bestämmelserna om arbetsskiftsförteckning i 35 § i arbetstidslagen (605/1996),

3) 3 §, 4 § 1 och 2 mom., 5 § 1, 2 och 4 mom., 6 §, 7 § 1—3 mom., 9, 10, 14 och 15 §, 5 och 6 kap., 21 § 2 mom. och 22 och 24 § i lagen om integritetsskydd i arbetslivet ,

4) arbetarskyddslagen och vad som föreskrivs om arbetarskyddet i lagen om unga arbetstagare (998/1993),

5) vad som föreskrivs om hemlighållande av uppgifter som arbetstagare och tjänsteinnehavare i motsvarande uppgifter får genom sina arbetsuppgifter.

Vid tillämpningen av de lagar som nämns i 2 mom. jämställs den som verkställer arbetsprövning med en arbetsgivare och den som deltar i arbetsprövning med en arbetstagare.

Bestämmelser om straff för arbetarskyddsförseelser finns i 63 § i arbetarskyddslagen. Bestämmelser om straff för arbetstidsförseelser finns i 42 § i arbetstidslagen. Bestämmelser om straff för brott mot lagen om integritetsskydd i arbetslivet finns i 24 § i den lagen. Bestämmelser om straff för diskriminering, diskriminering i arbetslivet, ockerliknande diskriminering i arbetslivet, arbetarskyddsbrott, personregisterbrott, dataintrång, olovlig observation, kränkning av kommunikationshemlighet, sekretessbrott och tjänstebrott finns i strafflagen (39/1889).

Om service som inte ingår i tillväxttjänstutbildning inbegriper sådana perioder på en arbetsplats under vilka den enskilda kunden deltar i arbete utan att vara anställd i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande hos verkställaren, ska på servicen tillämpas vad som i 24—28 § föreskrivs om arbetsprövning. Arbetsprövning och övriga perioder av sysselsättning som verkställs på arbetsplatser och som avses ovan får tillsammans pågå i högst tolv månader.

Landskapet ska trygga en arbetslös möjlighet till sysselsättningsfrämjande rehabilitering, tillväxttjänstutbildning eller i lagen om yrkesutbildning avsedd arbetskraftsutbildning, om den arbetslöses rätt till arbetslöshetsdagpenning till följd av att maximitiden uppnåtts upphör efter att han eller hon fyllt 57 år, men innan han eller hon fyllt 60 år.

Landskapet ska trygga en arbetslös som fyllt 60 år möjlighet till sysselsättningsfrämjande service enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa eller arbete med lönesubvention enligt lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster i anställning hos någon annan arbetsgivare än kommunen, om den arbetslöses rätt till arbetslöshetsdagpenning för löntagare upphör på grund av maximitiden. Sysselsättningsfrämjande service eller arbete med lönesubvention ska ordnas så att servicen eller arbetet börjar innan maximitiden uppnås och att arbetssökande uppfyller det arbetsvillkor som utgör en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning när tjänsten eller arbetet upphör.

Om en arbetslös som avses i 1 eller 2 mom. inte sysselsätts på den öppna arbetsmarknaden och lämplig rehabilitering, service eller arbete med lönesubvention i anställning hos någon annan än kommunen inte kan ordnas för den arbetslöse på det sätt som avses i 1 eller 2 mom., är hemkommunen skyldig att på anvisning av landskapet ordna möjlighet till arbete för honom eller henne i sex månader (sysselsättningsskyldighet ). Kommunen ska ordna möjligheten till arbete så att den som sysselsätts kan påbörja arbetet när maximitiden för arbetslöshetsdagpenning uppnåtts.

Arbete som ordnas på grundval av sysselsättningsskyldigheten ska vara heltidsarbete enligt branschens ordinarie arbetstider. För dem som får invalidpension som delpension ordnas deltidsarbete som motsvarar deras arbetsförmåga och uppfyller det arbetsvillkor som utgör en förutsättning för arbetslöshetsdagpenning.

Ett arbete som ordnas på grund av sysselsättningsskyldigheten ska räcka så länge att arbetssökanden uppfyller det arbetsvillkor som utgör villkoret för att få arbetslöshetsdagpenning när arbetet upphör. Arbete som utförts under granskningsperioden och som ska räknas med i arbetsvillkoret och deltagande i sysselsättningsfrämjande service förkortar längden på det arbete som ska ordnas på grund av sysselsättningsskyldigheten.

Bestämmelser om kommunens rätt att få lönesubvention för en arbetstagare som den har sysselsatt med stöd av sysselsättningsskyldigheten finns i lagen om finansiering av regionutveckling och tillväxttjänster.

Närmare bestämmelser om fullgörande av sysselsättningsskyldigheten och om tillhörande anmälningar utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelserna i 30 § tillämpas inte om en arbetssökande genom att avstå från att ansöka om arbetslöshetsdagpenning eller på något annat sätt skapar en sådan situation att denne inte uppnår maximitiden för arbetslöshetsdagpenning före 57 års ålder.

Sysselsättningsskyldigheten upphör, om

1) den som har rätt till arbetsmöjlighet, utan i 2 a kap. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd giltig orsak vägrar att ta emot ett arbete som erbjudits honom eller henne med stöd av sysselsättningsskyldigheten och som är lämpligt med hänsyn till hans eller hennes arbetsförmåga,

2) det arbete som anvisats den arbetssökande avbryts av en orsak som beror på den arbetssökande, eller

3) det inte kan ordnas arbete för den som har rätt till arbetsmöjlighet efter att dennes jobbsökning upphört att vara i kraft och inom tre månader från det att sysselsättningsskyldigheten har trätt i kraft.

För att genomföra omställningsskyddet ska landskapet

1) tillsammans med arbetsgivaren och personalens företrädare vid uppsägningar av personalen kartlägga behovet av offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling samt samordna den servicen med sådan träning eller utbildning som arbetsgivaren betalar,

2) som ett led i den offentliga servicen för rekrytering och kompetensutveckling bistå arbetsgivarna vid utarbetande och genomförande av sysselsättningsfrämjande handlingsplaner enligt 49 § i lagen om samarbete inom företag (334/2007), 9 § i lagen om samarbete mellan kommunala arbetsgivare och arbetstagare (449/2007) och 25 § i lagen om samarbete inom statens ämbetsverk och inrättningar (1233/2013).

3) reservera tillräckliga resurser för de åtgärder som avses i 1 och 2 punkten.

Landskapet ska försäkra den som deltar i arbetsprövning, tillväxttjänstutbildning eller annan service som ordnas enligt denna lag med en försäkring enligt 3 § 1 mom. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) och en gruppansvarsförsäkring. Landskapet får överföra tecknandet av försäkringarna på tjänsteproducenten.

På landskapet och på tjänsteproducenten tillämpas vad som föreskrivs om arbetsgivare i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar, och på den som tillhandahålls servicen vad som föreskrivs om arbetstagare i den lagen. Med avvikelse från vad som föreskrivs i 58 och 59 § i den lagen är dagpenningen 1/360 av årsarbetsförtjänsten.

Landskapet beslutar om

1) avbrytande av en tillväxttjänst om en studerande utan tillstånd uteblir fem utbildningsdagar utan avbrott från utbildningen eller inte framskrider i sina studier på det sätt som avses i 21 § 2 mom. eller det annars är uppenbart att målen som satts upp för utbildningen inte uppnås,

2) avbrytande av arbetsprövning eller någon annan service än tillväxttjänstutbildning som avses i denna lag om en enskild kund utan tillstånd och utan avbrott i fem dagar har uteblivit från att delta i arbetsprövning eller annan serviceverksamhet eller om frånvaroperioderna annars är så många att målen som satts upp för servicen inte uppnås.

Den som verkställer arbetsprövningen eller tjänsteproducenten är skyldig att meddela landskapet om en grund för avbrytande som avses i 1 mom.

Landskapet får också av andra vägande skäl än de som avses i 1 mom. besluta om avbrytande av en tjänst. Parterna i ett avtal om arbetsprövning har rätt att häva ett avtal om arbetsprövning genom att skriftligen meddela de övriga avtalsparterna om saken. Orsaken till hävningen av avtalet får dock inte vara en diskrimineringsgrund som förbjuds i lag eller någon annan ogrundad orsak.

Landskapet kan vägra att erbjuda en arbetsgivare eller annan kund som söker arbetstagare arbetsförmedlingsservice om det utifrån kundens tidigare handlande eller i övrigt finns grundad anledning att misstänka att

1) arbetsgivaren bryter mot ett lagstadgat diskrimineringsförbud,

2) kunden söker arbetstagare för lagstridiga arbetsuppgifter eller i fråga om vilka det strider mot lag att anställa den som söks,

3) kunden väsentligt försummar sina skyldigheter enligt 2 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001) eller 2 och 3 kap. i lagen om sjöarbetsavtal (756/2011) eller sin skyldighet att betala skatter och lagstadgade avgifter,

4) det på arbetsplatsen föreligger ett uppenbart hot om våld eller förekommer trakasserier eller annat osakligt bemötande som medför olägenhet eller risk för arbetstagarens hälsa, eller

5) det på grund av uppgiftens natur eller av annan motsvarande orsak inte är ändamålsenligt att stödja tillsättningen av arbetsplatsen genom rekryteringstjänster.

Landskapet kan vägra skaffa tillväxttjänstutbildning som gemensam anskaffning eller att hänvisa en enskild kund till arbetsprövning på en arbetsplats om den som deltar i finansieringen av utbildningen eller verkställer arbetsprövningen har handlat på ett sätt som anges i 1 mom.

Om det av en orsak som anges i 1 mom. är uppenbart att en kund borde förvägras rekryteringstjänster eller en enskild kund anvisas arbetsprövning, ska tjänsteproducenten utan dröjsmål överföra ärendet till landskapet för beslut.

Landskapet har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av statliga myndigheter, landskapsmyndigheter och kommunala myndigheter, Folkpensionsanstalten, arbetslöshetskassorna, tjänsteproducenter och verkställare av arbetsprövning få de uppgifter som är nödvändiga för verkställandet av denna lag.

Tjänsteproducenten har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt av landskapet och andra aktörer som avses i 1 mom. få de uppgifter om kunder som är nödvändiga för att producera tjänsten eller för att sköta en uppgift som överförts på tjänsteproducenten med stöd av denna lag.

Arbetsgivaren har trots sekretessbestämmelserna för att fullgöra den skyldighet att återanställa en uppsagd arbetstagare eller tjänsteinnehavare som anges i de lagar som gäller arbetsavtals- och tjänsteförhållanden rätt att avgiftsfritt av landskapet få uppgifter om huruvida en person som arbetsgivaren namngett är arbetssökande enligt 8 §.

De uppgifter som avses i 1 och 2 mom. kan även lämnas ut i maskinläsbar form eller med hjälp av en teknisk anslutning.

Landskapets myndigheter, en i denna lag eller i 2 § 4 punkten i lagen om kundens valfrihet inom social och hälsovården ( / ) avsedd tjänsteproducent som deltar i sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen och Folkpensionsanstalten har rätt att trots sekretessbestämmelserna avgiftsfritt av varandra få de uppgifter som är nödvändiga för att ordna sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen. Rätten att få information gäller även uppgifter om en arbetssökandes sociala situation och hälsotillstånd samt arbets- och funktionsförmåga som påverkar den arbetssökandes möjligheter att få arbete och som är nödvändiga för att erbjuda den arbetssökande tjänster.

När en jobbsökning inleds publiceras de uppgifter om den arbetssökande som är nödvändiga med hänsyn till jobbsökningen och rekryteringen i tillväxttjänstens webbtjänst som stöder jobbsökningen och rekryteringen. Uppgifterna ska publiceras i en sådan form att den arbetssökande inte kan identifieras.

För att andra uppgifter än de som avses i 1 mom. ska kunna publiceras och lämnas ut till en arbetsgivare krävs den arbetssökandes samtycke. Uppgifter om en arbetssökandes hälsotillstånd får lämnas ut till en arbetsgivare bara om den arbetssökande gett sitt uttryckliga samtycke.

Om inte något annat föreskrivs nedan, får omprövning av ett beslut som fattats med stöd av denna lag begäras på det sätt som anges i 7 a kap. i förvaltningslagen (434/2003). Omprövning av ett beslut av en tjänsteproducent begärs hos det landskap med vilket tjänsteproducenten har träffat avtal om att sköta tjänsterna.

Beslut som meddelats med anledning av en begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen på det sätt som anges i förvaltningsprocesslagen (586/1996). Förvaltningsdomstolens beslut får överklagas genom besvär bara om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Omprövning av ett beslut av landskapet om antagningen av studerande till en tillväxttjänstutbildning får inte begäras och besvär över beslutet får inte anföras om beslutet gäller valet av studerande till en utbildning som anskaffats gemensamt enligt 23 § eller som grundar sig på bedömning av behovet av utbildning. I ett beslut av landskapet att inte erbjuda en kund rekryteringstjänster, vägledning för yrkesval och karriär, arbetsprövning eller någon annan tjänst som ordnats enligt i denna lag får omprövning inte heller begäras eller besvär anföras.

Om en tjänsteproducent fattat beslut om att inte ordna rekryteringstjänster, vägledning för yrkesval och karriär, arbetsprövning eller någon annan tjänst som ordnas enligt denna lag, får ett beslut som landskapet fattat med anledning av en begäran om omprövning inte överklagas genom besvär.

Med avvikelse från vad som föreskrivs i 40 § får ett i 8 § avsett beslut om avslag av registrering som arbetssökande överklagas hos besvärsnämnden för social trygghet. Ändring i besvärsnämndens beslut får sökas hos försäkringsdomstolen. Försäkringsdomstolens beslut får inte överklagas genom besvär.

Besvärsskriften ska lämnas till det landskap som fattat beslutet inom 30 dagar från dagen då den ändringssökande har fått del av beslutet. Landskapet ska behandla besvären som begäran om omprövning. Om landskapet inte kan ompröva beslutet, ska landskapet inom 30 dagar från att besvärstiden upphört sända besvärsskriften och sitt utlåtande till den behöriga besvärsinstansen.

Beslut som fattats med stöd av denna lag kan verkställas trots begäran om omprövning eller besvär i ärendet, om inte det landskap som behandlar begäran om omprövning eller besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) och lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (1369/2014).

Om en sysselsättningsplan eller en ersättande plan har utarbetats för den arbetssökande före ikraftträdandet av denna lag, är planen förpliktande för kunden och landskapet tills den har setts över enligt 12 §.

Lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice sådan de lydde vid ikraftträdandet av denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av den lagen tillämpas på

1) en tjänst och på den kostnadsersättning för tiden för tjänsten som betalas till en enskild kund, förutsatt att tjänsten har inletts före ikraftträdandet av denna lag och pågår utan avbrott eller i perioder efter ikraftträdandet,

2) den arbetssökandes frivilliga studier som har stötts med en arbetslöshetsförmån och på kostnadsersättning som betalas under studierna, förutsatt att den i 6 kap. 5 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice avsedda stödtiden har börjat före ikraftträdandet av denna lag och pågår utan avbrott eller i perioder efter ikraftträdandet,

3) lönesubvention och startpeng, förutsatt att stödet har beviljats före ikraftträdandet av denna lag,

4) ersättning för rese- och logikostnader, förutsatt att den resa som gett upphov till de kostnader som ersättningen söks för har företagits före ikraftträdandet av denna lag,

5) stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, förutsatt att stödet har beviljats före ikraftträdandet av denna lag,

6) tilläggsstöd som beviljats kommunen, förutsatt att sysselsättandet har skett före ikraftträdandet av denna lag och att kommunen har ansökt om stödet senast den 31 december 2020,

7) sysselsättningspolitiskt understöd, förutsatt att stödet har beviljats före ikraftträdandet av denna lag,

8) ändringssökande som gäller beslut som arbets- och näringsbyrån, arbets- och näringsförvaltningens kundservicecenter, närings-, trafik- och miljöcentralen, närings-, trafik- och miljöcentralernas samt arbets- och näringsbyråernas utvecklings- och förvaltningscenter fattat med stöd av lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice.

Längden på en arbetsprövning som fullgjorts före ikraftträdandet av denna lag räknas in i den maximitid för arbetsprövning som avses i 25 § 1 mom., om maximitiden inte börjar på nytt enligt 25 § 2 mom.

Till arbetslöshetens längd enligt denna lag räknas den tid när en person varit arbetslös arbetssökande enligt definitionen i 1 kap. 3 § 1 mom. 3 punkten i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice, om personen har varit arbetssökande den 31 december 2019 och jobbsöket pågår utan avbrott efter ikraftträdandet av denna lag.

I de situationer som avses i 2 mom. sköter landskapet de uppgifter som enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice ska skötas av arbets- och näringsbyrån eller närings-, trafik- och miljöcentralerna.

Denna lag tillämpas när finansieringstjänster, anslag för regionutveckling samt lönesubvention, stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen och startpeng enligt lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ( / ) beviljas i Finland med undantag av Åland.

Denna lag tillämpas på stöd enligt 3, 10 och 11 § som beviljas av medel från Europeiska unionens strukturfond inom programmet Finlands strukturprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014−2020. Utöver vad som föreskrivs i tillämplig stödlagstiftning tillämpas bestämmelserna i 8 kap. på verkställigheten av detta program i samtliga förmedlande organ, om inte något annat följer av Europeiska unionens lagstiftning. På verkställigheten av Finlands garantiprogram för att förbättra tillgången på finansiering för tillväxtföretag tillämpas 49—51 och 56 § i denna lag. Bestämmelser om verkställandet av programmet finns dessutom i lagstiftningen om Europeiska unionens strukturfonder.

På de stöd som avses i denna lag tillämpas dessutom vad som föreskrivs i 14—19, 24, 25, 29—32, 36 och 37 § i statsunderstödslagen (688/2001) och i lagen om allmänna förutsättningar för stöd som beviljas för ekonomisk verksamhet (429/2016), om inte något annat föreskrivs nedan. Bestämmelserna i 15—18, 24 och 25 § i statsunderstödslagen tillämpas dock inte på beviljandet av startpeng, lönesubvention eller stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, om stödmottagaren är en fysisk person.

I denna lag avses med

1) små företag företag som svarar mot definitionen av små företag i kommissionens rekommendation 2003/361/EG om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag,

2) medelstora företag företag som svarar mot definitionen av medelstora företag i den i 1 punkten avsedda rekommendationen,

3) stora företag andra företag än de som avses i 1 och 2 punkten,

4) den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget,

5) stöd av mindre betydelse stöd som avses i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse, kommissionens förordning (EU) nr 1408/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn och kommissionens förordning (EU) nr 717/2014 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse inom fiskeri- och vattenbrukssektorn,

6) strukturfonderna Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden,

7) strukturfondsmedel de medel som beviljats Finland i Europeiska unionens budget ur strukturfonderna och motsvarande nationella medel,

8) Europeiska regionala utvecklingsfondens medel de medel som beviljats Finland i Europeiska unionens budget ur Europeiska regionala utvecklingsfonden och motsvarande nationella medel,

9) Europeiska socialfondens medel de medel som beviljats Finland i Europeiska unionens budget ur Europeiska socialfonden och motsvarande nationella medel,

10) förvaltande myndighet den i 6 § i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda myndighet som sköter de uppgifter som anges i artikel 125 i den allmänna förordningen och i 49 § i denna lag,

11) attesterande myndighet den i 6 § i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda myndighet som sköter de uppgifter som anges i artikel 126 i den allmänna förordningen och i 50 § i denna lag,

12) revisionsmyndighet den i 6 § i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda myndighet som sköter de uppgifter som anges i artikel 127 i den allmänna förordningen och i 51 § i denna lag,

13) förmedlande organ den i 6 § i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster avsedda myndighet som sköter de verkställighetsuppgifter i fråga om stödmottagare som anges i 52 § i denna lag,

14) den allmänna förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006, som omfattas av den gemensamma strategiska ramen,

15) budgetförordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002,

16) strukturfondsprogram programmet Finlands strukturprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014−2020 och Finlands garantiprogram för att förbättra tillgången på finansiering för tillväxtföretag,

17) Nylands samkommun den samkommun som grundats av städerna Esbo, Grankulla, Helsingfors och Vanda och som även andra kommuner i Nyland får ansluta sig till,

18) medel för finansiering med allmän täckning statlig finansiering som anvisas landskapen och samlas på ett moment för att täcka utgifterna för de uppgifter som hör till deras organiseringsansvar samt som beviljas Nylands samkommun för ordnande av tillväxttjänster,

19) nationella medel nationellt anslag enligt statsbudgeten.

Landskapet och Nylands samkommun kan av medel för finansiering med allmän täckning bevilja ett företag stöd

1) för analystjänster som behövs för bedömning av utvecklingsbehoven och för expert- och utbildningstjänster som behövs för utveckling av verksamheten,

2) för utvecklings- och investeringsprojekt i samband med utveckling av affärsverksamhet, tillväxt och internationalisering.

Landskapet får bevilja stöd av Europeiska regionala utvecklingsfondens medel för utvecklings- och investeringsprojekt enligt 1 mom. 2 punkten som är förenliga med strukturfondsprogrammet.

Närmare bestämmelser om beviljande av stöd och om stödets användningsområden får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utvecklingsstöd får beviljas små och medelstora företag. Stöd får även beviljas stora företag för investeringar enligt 3 § 1 mom. 2 punkten som genomförs i stödområde I eller II enligt lagen om regionutveckling och tillväxttjänster.

Stöd för projekt enligt 3 § 1 mom. 2 punkten får inte beviljas för fiskeri, jordbruk eller skogsbruk och inte heller för förädling och saluföring av jordbruksprodukter. Vid beviljande av stöd ska även Europeiska unionens sektorsvisa begränsningar beaktas.

Närmare bestämmelser om vem som kan beviljas stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utvecklingsstöd kan beviljas om företaget bedöms ha förutsättningar för fortgående lönsam verksamhet. Stöd beviljas inte om företaget på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte landskapet eller Nylands samkommun av särskilda skäl anser det ändamålsenligt att bevilja stöd.

Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. kan stöd beviljas ett företag för ett utvecklings- och investeringsprojekt enligt 3 § 1 mom. 2 punkten bara om

1) stödet bedöms medföra betydande konsekvenser för genomförandet av projektet, och

2) projektet bedöms vara viktigt för utvecklandet av företagets verksamhet.

Stödet beviljas som stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd eller som stöd av liten betydelse.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd och de statsstödsregler som ska tillämpas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd beviljas som en procentuell andel av de godtagbara, verkliga, behövliga och skäliga kostnader som projektet medför eller enligt någon annan kostnadsmodell som utfärdas genom förordning av statsrådet.

Närmare bestämmelser om godtagbara kostnader och stödets belopp får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Små och medelstora företag ska använda sådan egendom för vilken investeringsstöd enligt 3 § 1 mom. 2 punkten beviljats i tre år och stora företag i fem år efter det sista beslutet om utbetalning av stödet. Den myndighet som beviljar stödet får av särskilda skäl kräva en längre användningstid, dock högst tio år.

Landskapet får av medel för finansiering med allmän täckning bevilja stöd för företags transportkostnader. Stödet beviljas som en procentuell andel av de betalda transportkostnaderna.

Närmare bestämmelser om beviljande av stöd, godtagbara kostnader och stödets belopp får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan beviljas för transport i Finland av produkter som förädlats av små och medelstora företag. Stöd beviljas inte om företaget på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte landskapet av särskilda skäl anser det ändamålsenligt att bevilja stöd.

Stödet beviljas som stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd om produkten är förädlad inom landskapet Lappland, Norra Österbotten, Mellersta Österbotten, Kajanaland, Norra Karelen, Norra Savolax eller Södra Savolax och som stöd av liten betydelse om produkten är förädlad inom någon av kommunerna Kannonkoski, Karstula, Kinnula, Kivijärvi, Kyyjärvi, Pihtipudas, Saarijärvi eller Viitasaari.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för beviljande av stöd för transportkostnader får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arbets- och näringsministeriet får av nationella medel bevilja stöd för icke vinstdrivande utvecklings- och investeringsverksamhet som syftar till regional förnyelse, främjande av tillväxt och utveckling eller stärkande av livskraften i regionerna, om verksamheten har nationell betydelse eller ska utnyttjas av flera regioner och beslutet därför ska fattas vid ministeriet. Verksamhet kan också genomföras av ministeriet självt. Arbets- och näringsministeriet får bevilja en del av medlen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden för sådana projekt i fråga om tekniskt stöd som ministeriet självt genomför.

Social- och hälsovårdsministeriet får av medel från Europeiska socialfonden bevilja stöd för nationellt betydande utvecklingsprojekt som är förenliga med strukturfondsprogrammet och avser fler än en region. Ministeriet får bevilja en del av medlen från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden för sådana projekt i fråga om tekniskt stöd som ministeriet självt genomför.

Närmare bestämmelser om beviljande av stöd och om stödets användningsområden får utfärdas genom förordning av statsrådet.

I syfte att utveckla regionerna får landskapet bevilja stöd för

1) utvecklingsprojekt i syfte att skapa regional tillväxt och en mångsidigare näringsstruktur, att främja samarbete mellan kommuner för utveckling av regioner, att skapa förutsättningar för utvecklande av innovationer eller att utveckla företagens verksamhetsförutsättningar (regionalt utvecklingsstöd ),

2) sådana investeringar i infrastruktur som genomförs av kommunerna (infrastrukturellt investeringsstöd ),

3) utvecklingsprojekt som gäller miljön och naturresurserna,

4) utvecklings- och investeringsprojekt som gäller trafik och infrastruktur,

5) utvecklings- och investeringsprojekt som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde,

6) utvecklingsprojekt som främjar sysselsättning, kompetens och social delaktighet,

7) projekt som gäller tekniskt stöd,

8) riskkapitalinvesteringar.

Landskapet får av medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden bevilja stöd för projekt enligt 1 mom. 1—5, 7 och 8 punkten och av medel från Europeiska socialfonden för projekt enligt 1 mom. 6 och 7 punkten. Projekt som landskapet självt genomför kan finansieras med medel för finansiering med allmän täckning och strukturfondsmedel.

När det gäller stöd för projekt enligt 1 mom. 5 eller 6 punkten och projektet hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde ska om projektet är mycket betydande, landskapet be undervisnings- och kulturministeriet om ett utlåtande för att säkerställa att projektet inte avviker från bestämmelser i lag, förordning, riksdags- och regeringsbeslut som gäller branschen eller laggrundade beslut som hör till undervisnings- och kulturministeriets eller Utbildningsstyrelsens behörighet.

Närmare bestämmelser om beviljande av stöd, om stödets användningsområden samt om projekt enligt 1 mom. 5 och 6 punkten som hör till undervisnings- och kulturministeriets ansvarsområde och det remissförfarande som tillämpas på sådana projekt får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd enligt detta kapitel får endast beviljas till juridiska personer.

Närmare bestämmelser om vem som kan beviljas stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd enligt detta kapitel kan beviljas om

1) stödet är motiverat med avseende på de mål som satts för användningen av det,

2) stödet har betydande konsekvenser för genomförandet av verksamheten,

3) stödmottagaren har tillräckliga ekonomiska och andra förutsättningar för att genomföra verksamheten som stödet beviljas för,

4) stödmottagaren har förutsättningar för att sörja för att verksamheten fortsätter efter det att stödet inte längre är i bruk om detta inte är obehövligt på grund av verksamhetens art,

5) resultaten av utvecklingsprojektet kan tillgodogöras allmänt,

6) de investeringar som stödet gäller inte kommer endast stödmottagaren till godo utan stöder närings-, utbildnings- eller innovationsverksamhet i regionen i större utsträckning, och

7) den verksamhet som är föremål för stödet är icke vinstdrivande.

Vad som föreskrivs i 1 mom. 7 punkten tillämpas inte när stöd beviljas för riskkapitalinvesteringar som avses i 11 § 1 mom. 8 punkten.

Stöd beviljas inte om stödmottagaren på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte landskapet av särskilda skäl anser det ändamålsenligt att bevilja stöd. Stöd får inte beviljas eller användas som allmänt verksamhetsstöd.

Om statsstöd ingår i stödet, beviljas stödet som stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd eller som stöd av liten betydelse.

Närmare bestämmelser om de allmänna förutsättningarna för beviljande av stöd och de statsstödsregler som ska tillämpas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som beviljar stöd enligt detta kapitel kan av grundad anledning besluta att stödmottagaren delvis får överlåta genomförandet av projektet till en sådan juridisk person som uppfyller de krav som ställs på stödmottagare i detta kapitel. En ytterligare förutsättning för att stöd ska kunna beviljas är att det är ändamålsenligt att överföra stödet med tanke på genomförandet av projektet. Den del av stödet som överförs får uppgå till högst hälften av det stödbelopp som beviljats, om inte den beviljande myndigheten av särskilda skäl beslutar något annat.

Innan stöd överförs ska stödmottagaren genom avtal som upprättas med dem till vilka stöd ska överföras säkerställa att förutsättningarna för beviljande, utbetalning och granskning av stödet är uppfyllda och att villkoren för användningen av stödet iakttas. Stödmottagaren ansvarar för att projektet genomförs på behörigt sätt, att villkoren uppfylls och att stöd återställs och betalas tillbaka om det återkrävs.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid överföring av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd kan beviljas till flera sökande gemensamt, om det är motiverat med tanke på målen för projektet. Samtliga som ansöker om stöd för ett samprojekt ska uppfylla de förutsättningar som föreskrivs för stödmottagare och delta i finansieringen av projektet med egen finansiering, om det inte finns särskilda skäl att avvika från detta krav.

Vid samprojekt ska stödmottagarna ingå ett avtal om genomförande av projektet. I avtalet ska parternas rättigheter och skyldigheter anges. Dessutom ska där anges vilken av stödmottagarna som ansvarar för kontakten till den behöriga myndigheten. För genomförandet av ett samprojekt samt för återställande och återbetalning av stöd svarar samtliga stödmottagare solidariskt.

Närmare bestämmelser om förfarandet vid samprojekt får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd beviljas som en procentandel av de godtagbara kostnaderna projektet föranleder eller av engångsersättningen.

Om inte något annat följer av lagstiftningen om statligt stöd, ska stödmottagaren i sin ansökan uppge alla inkomster som projektet genererar under projektets gång eller en uppskattning av dessa. I sin ansökan om utbetalning ska stödmottagaren uppge de faktiska inkomsterna. De faktiska inkomsterna dras av från de stödberättigande kostnaderna för varje utbetalningsperiod. Projektet får inte generera vinst, om inte det är fråga om ett stöd för kapitalplaceringsverksamhet som avses i 11 § 1 mom. 8 punkten.

Stödet får inte täcka det fulla beloppet av kostnaderna för ett projekt, och den som ansöker om stöd ska själv delta i de kostnader som orsakas av projektet med egen finansiering, om det inte finns särskilda skäl för att avvika från detta.

Närmare bestämmelser om godtagbara kostnader och stödets belopp får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stödmottagaren ska använda egendom som skaffats genom investeringar enligt 10 § 1 mom. och 11 § 1 mom. 1—5 punkten för vilka stöd beviljats i fem år efter det sista beslutet om utbetalning av stödet. Den myndighet som beviljar stödet får av särskilda skäl kräva en längre användningstid för egendomen, dock högst tio år.

Lönesubventioner är stöd enligt lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling ( / ) som ska främja sysselsättningen av arbetslösa arbetssökande och som landskapet av medel för finansiering med allmän täckning och av medel från Europeiska socialfonden eller Nylands samkommun av medel för finansiering med allmän täckning får bevilja arbetsgivare för lönekostnader. Syftet med lönesubventionerat arbete är att förbättra arbetslösa arbetssökandes yrkeskompetens och främja deras sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden.

För att lönesubvention ska beviljas krävs det att

1) den som anställs är arbetslös arbetssökande och landskapet eller Nylands samkommun bedömer att arbetslösheten beror på brister i personens yrkeskompetens och att lönesubventionerat arbete kan förbättra hans eller hennes yrkeskompetens och sysselsättningsmöjligheter på den öppna arbetsmarknaden,

2) den som anställs har fyllt 60 år och varit arbetslös utan avbrott i minst 12 månader omedelbart innan lönesubvention beviljas, eller

3) landskapet eller Nylands samkommun bedömer att den som anställs har en skada eller sjukdom som väsentligt och permanent eller varaktigt minskar hans eller hennes produktivitet i de arbetsuppgifter som erbjuds.

Om den som anställs har varit arbetslös en kortare tid än 12 månader utan avbrott omedelbart före beviljandet av lönesubvention, krävs det för att lönesubvention ska beviljas enligt 1 mom. 1 punkten dessutom att han eller hon sannolikt kommer att vara arbetslös i över 12 månader om lönesubvention inte beviljas.

Lönesubvention kan beviljas till kommuner, samkommuner, sammanslutningar och andra arbetsgivare, dock inte statliga ämbetsverk eller inrättningar.

Lönesubvention beviljas inte, om

1) en arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker har sagt upp en arbetstagare vars uppsägningstid har löpt ut under de 12 månader som föregår ansökan om lönesubvention, eller

2) arbetsgivaren på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala löner, skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte landskapet eller Nylands samkommun, av särskilda skäl som hänför sig till den som arbetsgivaren önskar anställa, anser det ändamålsenligt att bevilja stöd.

Lönesubvention får trots 2 mom. 1 punkten beviljas, om arbetsgivaren före ansökan om lönesubvention har erbjudit arbete åt den arbetstagare som sagts upp av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker.

Lönesubvention kan beviljas om arbetsgivaren förbinder sig att betala lön minst enligt det kollektivavtal som tillämpas på anställningsförhållandet eller, om det inte finns något tillämpligt kollektivavtal, sedvanlig och skälig lön för arbetet i fråga. Lönesubvention kan dock inte beviljas, om lönen för den som ska anställas enbart ska bestämmas utifrån arbetsresultatet.

Lönesubvention beviljas inte för anställning av vikarier som avses i 9 § i lagen om alterneringsledighet (1305/2002).

Om den som får lönesubvention överför den som anställts till uppgifter hos någon annan arbetsgivare (användarföretag ), ska detta före överföringen meddelas till det landskap eller Nylands samkommun som beviljat subventionen. En förutsättning för överföringen är att användarföretaget inte har förfarit på det sätt som avses i 20 § 2 mom. 1 och 2 punkten. Om ett användarföretag som bedriver näringsverksamhet av produktionsorsaker eller av ekonomiska orsaker har sagt upp en arbetstagare vars uppsägningstid har löpt ut under de 12 månader som föregår överföringen, är överföringen dock möjlig, om användarföretaget har återanställt den uppsagda arbetstagaren i anställningsförhållande före överföringen. Till meddelandet ska den som får lönesubvention foga en försäkran av användarföretaget om att förutsättningen uppfyllts.

Närmare bestämmelser om förutsättningarna för överföring av arbetstagare för vars anställning lönesubvention beviljats får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet beviljas lönesubvention i form av stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd, när den för vars anställning subventionen beviljats

1) har en skada eller sjukdom som väsentligt och permanent eller varaktigt minskar produktiviteten i de arbetsuppgifter som erbjuds,

2) inte har varit i anställningsförhållande som gällt tills vidare under de senaste sex månaderna omedelbart före beviljandet av lönesubventionen,

3) saknar yrkesutbildning,

4) har fyllt 50 år,

5) är under 25 år, eller

6) är berättigad till en integrationsplan enligt lagen om främjande av integration.

För anställning av andra arbetslösa arbetssökande än sådana som avses i 1 mom. beviljas arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet lönesubvention i form av stöd av mindre betydelse. Trots 1 mom. 2—4 och 6 punkten beviljas lönesubventionen i form av stöd av mindre betydelse också när den som anställs med subventionen har fyllt 60 år och varit arbetslös utan avbrott i minst 12 månader omedelbart före beviljandet av lönesubventionen. För läroavtalsutbildning beviljas lönesubventionen i form av stöd av mindre betydelse.

Med lönekostnader som täcks med lönesubvention avses lön som betalas till en arbetstagare före innehållning av de lagstadgade avgifter och skatter och dessutom den lagstadgade sjukförsäkringsavgift och arbetspensionsförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och arbetslöshetsförsäkringspremie och den obligatoriska grupplivförsäkringspremie som den för vars anställning subventionen beviljats orsakar arbetsgivaren.

Till lönekostnaderna räknas inte

1) semesterersättning eller motsvarande ersättning som betalas till den som anställts ,

2) lönen för den tid arbetsgivaren med stöd av 7 kap. 4 § i sjukförsäkringslagen (1224/2004) har rätt att få dagpenningsförmåner eller med stöd av 139 § i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015) har rätt att få ersättning för lönekostnaderna för den som anställts,

3) den del av lönen som bestäms utifrån resultatet av det arbete som den som an-ställts utför,

4) skattefria ersättningar.

Av de i 22 § avsedda lönekostnader som orsakas arbetsgivaren utgör lönesubventionens belopp

1) högst 30 procent under högst 6 månader, om den som anställs har varit arbetslös mindre än 12 månader omedelbart före beviljandet av lönesubventionen,

2) högst 40 procent under högst 12 månader, om den som anställs har varit arbetslös i minst 12 månader under de senaste 14 månaderna omedelbart före beviljandet av lönesubventionen,

3) högst 50 procent under högst 12 månader, om den som anställs har varit arbetslös i minst 24 månader under de senaste 28 månaderna omedelbart före beviljandet av lönesubventionen; om lönesubventionen beviljas i form av stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd till en arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet krävs det dessutom att den som anställs inte har haft ett anställningsförhållande som gällt tills vidare under de senaste 24 månaderna omedelbart före beviljandet av lönesubventionen,

4) högst 50 procent under hela anställningsförhållandet, dock högst 24 månader i sänder, om den som anställs har en skada eller sjukdom som väsentligt och permanent eller varaktigt minskar produktiviteten i de arbetsuppgifter som erbjuds.

Om lönesubventionen beviljas i flera perioder, bestäms lönesubventionens belopp och maximitid enligt tidpunkten för beviljandet av den första subventionsperioden tills maximitiden för lönesubvention börjar räknas om från början.

Närmare bestämmelser om lönesubventionens belopp får utfärdas genom förordning av statsrådet.

För en förening, en stiftelse eller ett registrerat religionssamfund som anställer en i 25 § 1 mom. 3 punkten avsedd arbetslös arbetssökande i uppgifter som inte betraktas som näringsverksamhet är lönesubventionens belopp under högst 12 månader 100 procent av de lönekostnader för den som anställts som motsvarar högst 65 procent av den ordinarie maximiarbetstiden i branschen.

En kommun har rätt att som lönesubvention få 50 procent av lönekostnaderna för den som anställts när kommunen sysselsätter en arbetslös arbetssökande på grundval av sysselsättningsskyldigheten enligt lagen om offentlig service för rekrytering och kompetensutveckling.

Oberoende av vad som i 25 § 1 mom. föreskrivs om maximitiden för lönesubvention kan lönesubvention beviljas

1) för högst 24 månader i sänder, om den som anställs har fyllt 60 år och varit arbetslös utan avbrott i minst 12 månader omedelbart innan lönesubventionen beviljas,

2) för högst 24 månader i sänder, om en kommun, samkommun, förening eller stiftelse anställer en person i uppgifter som inte betraktas som näringsverksamhet för att planera och ordna arbetstillfällen och utbildningsplatser och annan sysselsättningsfrämjande service för arbetslösa,

3) för hela utbildningstiden vid läroavtalsutbildning.

I situationer som avses i 3 mom. är lönesubventionens belopp för tiden efter de första 12 månaderna högst 30 procent av de lönekostnader som den som anställs orsakar arbetsgivaren. Om den i 3 mom. 1 punkten avsedda person som anställs efter perioden med lönesubvention uppfyller de förutsättningar i fråga om arbetslöshetens längd som föreskrivs i 25 § 1 mom. 2 eller 3 punkten, uppgår lönesubventionens belopp med avvikelse från vad som föreskrivs ovan till vad som avses i de punkterna.

Närmare bestämmelser om lönesubventionens belopp i vissa fall får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om ett socialt företag enligt lagen om sociala företag (1351/2003) anställer en arbetslös arbetssökande som avses i 1 § 2 punkten i den lagen, kan lönesubventionen trots vad som föreskrivs i 25 § 1 mom. 2 punkten i denna lag höjas så att lönesubventionens belopp är 50 procent av de lönekostnader som den som anställs orsakar arbetsgivaren, dock högst 1 300 euro i månaden.

Om den som anställs har en skada eller sjukdom som väsentligt och permanent eller varaktigt minskar produktiviteten i de arbetsuppgifter som erbjuds, kan lönesubvention med avvikelse från 25 § 1 mom. 4 punkten beviljas för högst för 36 månader i sänder.

Med avvikelse från vad som i 25 § 1 mom. 3 punkten föreskrivs om lönesubventionens belopp, kan sociala företag för högst 24 månader beviljas lönesubvention som utgör 50 procent av de lönekostnader som den som anställs orsakar arbetsgivaren, om den som anställs är en i 1 § 3 punkten i lagen om sociala företag avsedd person.

Om utförandet av det lönesubventionerade arbetet och lönebetalningen avbryts för minst en månad, avbryts utbetalningen av lönesubventionen. Avbrottstiden räknas inte in i den maximitid för subventionen som föreskrivs i 25 och 26 §.

När en person har varit anställd med stöd av lönesubvention hos en eller flera arbetsgivare under den föreskrivna maximitiden, får ny lönesubvention inte beviljas förrän personen har varit arbetslös arbetssökande i minst 10 månader under de 12 månader som föregår beviljandet av den nya lönesubventionen. Maximitiden börjar dock alltid räknas om från början när det har gått 24 månader från det att den senaste perioden med lönesubvention gått ut.

Ny lönesubvention kan dock beviljas fastän den som ska anställas inte varit arbetslös under de 10 månader som avses i 1 mom., om det är fråga om situationer som avses i 25 § 1 mom. 4 punkten eller i 26 § 3 mom. 1 eller 3 punkten.

Lönesubventionen får tillsammans med andra stöd som beviljats för lönekostnader och utbildningsersättning som betalas på grundval av läroavtal vara högst lika stor som arbetsgivarens lönekostnader för den som anställts.

I fråga om maximibeloppet för lönesubventioner som betalas arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet föreskrivs dessutom i bestämmelserna om kumulering av stöd i den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd.

Om lönesubventionen tillsammans med andra stöd som beviljats för lönekostnaderna överstiger det maximibelopp som avses i 1 eller 2 mom., dras den del som överstiger maximibeloppet av från subventionen.

Landskapet eller Nylands samkommun får av medel för finansiering med allmän täckning bevilja arbetsgivare stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, om en person som ska anställas eller som är anställd har en skada eller sjukdom som förutsätter anskaffning av arbetsredskap eller ändringar på arbetsplatsen, och de kostnader som arbetsgivaren orsakas av anskaffningarna eller ändringarna ska anses betydande med beaktande av arbetsgivarens ekonomiska situation. Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen kan också beviljas som ersättning för den hjälp en annan arbetstagare ger. Arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet beviljas stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen i form av stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd.

Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen får inte beviljas om arbetsgivaren på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala löner, skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte landskapet eller Nylands samkommun av särskilda skäl anser det ändamålsenligt att bevilja stöd.

Bestämmelser om kostnader som kan ersättas med stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen, stödets maximibelopp och maximitid samt förfarandet när stödet beviljas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Landskapet eller Nylands samkommun kan av medel för finansiering med allmän täckning bevilja enskilda kunder som inleder i 2 kap. 5 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd företagsverksamhet på heltid startpeng för att trygga försörjningen.

Allmänna förutsättningar för att startpeng ska beviljas är att

1) den enskilda kunden har eller skaffar sig tillräckliga färdigheter för att klara av den planerade företagsverksamheten, och

2) den planerade företagsverksamheten bedöms ha förutsättningar att bli en kontinuerligt lönsam verksamhet.

Startpeng beviljas som stöd av mindre betydelse.

Startpeng beviljas inte, om

1) den planerade företagsverksamheten bedöms ge den enskilda kunden en rimlig försörjning i det skede när företagsverksamheten på heltid startas och etableras,

2) den enskilda kund som ansöker om startpeng på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte landskapet eller Nylands samkommun av särskilda skäl anser det ändamålsenligt att bevilja stöd,

3) den enskilda kunden har inlett företagsverksamhet på heltid innan beslut om beviljande av stöd har fattats.

Bestämmelsen i 1 mom. 3 punkten tillämpas dock inte, om det är fråga om beviljande av en fortsatt period med startpeng som ingår i den maximitid som avses i 35 §.

Startpeng kan beviljas för högst 12 månader. Startpengens belopp per dag och person är lika stort som den grunddagpenning som avses i 6 kap. 1 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, utan grunddagpenningens förhöjningsdel. Startpeng betalas för högst fem dagar per kalendervecka.

Närmare bestämmelser om de ersättningsdagar som berättigar till startpeng får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stödet söks hos det landskap inom vars område projektet i huvudsak ska genomföras eller inom vars område verksamheten i huvudsak ska ske. Om projektet i huvudsak ska genomföras eller verksamheten i huvudsak ske inom Nylands samkommuns område, ska stödet dock sökas hos samkommunen i fråga, såvida det inte är fråga om stöd som beviljas av strukturfondsmedel eller i 11 § avsett stöd för utveckling av regionerna. Lönesubvention, stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen och startpeng kan också sökas hos det landskap alternativt Nylands samkommun där den arbetssökande är kund. Stöd för projekt enligt 10 § söks hos det behöriga ministeriet.

Stödet ska sökas innan det projekt eller anställningsförhållande som utgör grund för lönesubvention enligt 4 kap. inleds. Stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen ska dock sökas inom en månad efter ändringsarbetet eller efter att arbetsredskapet eller möbeln har skaffats. Stöd som beviljas för transportkostnader ska sökas hos landskapet i efterskott per kalenderår. När det gäller projekt som avses i 3 § 1 mom. 2 punkten får stöd sökas även för kostnader som orsakas av förberedelserna för projektet och som uppkommit innan ansökan lämnas in.

Stödet söks genom ett riksomfattande system för e-tjänster, om ett sådant finns att tillgå. Lönesubvention, stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen och startpeng kan dock också sökas med en blankett som lämnas till landskapet eller Nylands samkommun.

Lönesubvention kan sökas trots att anställningsförhållandet har börjat om det är fråga om beviljande av en ny period med lönesubvention och den nya perioden börjar omedelbart efter det att den föregående subventionsperioden löpt ut. Ansökan om fortsatt subvention ska lämnas till landskapet eller Nylands samkommun innan den föregående subventionsperioden har löpt ut. Lönesubvention kan sökas trots att anställningsförhållandet har börjat också i fall där den som anställts överförs till anställning hos en annan arbetsgivare till följd av överlåtelse av rörelse, fusion eller delning av en sammanslutning eller sammanslagning av sammanslutningar. Förvärvaren av en rörelse eller den mottagande sammanslutningen ska lämna ansökan om lönesubvention till landskapet eller Nylands samkommun inom en månad efter det att den vars anställning stöds med subventionen har övergått till anställning hos förvärvaren eller sammanslutningen.

Närmare bestämmelser om ansökan om stöd och inledande av projekt eller företagsverksamhet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En tjänsteinnehavare i landskapet eller i Nylands samkommun fattar beslut om beviljandet av stödet. Separata bestämmelser utfärdas om beslutsfattandet i ministeriet. Stödbeslutet fattas i ett riksomfattande elektroniskt handläggningssystem, om ett sådant finns att tillgå.

Förutom vad som föreskrivs i denna lag och i förordning som utfärdas av statsrådet med stöd av lagen ska stödmottagaren iaktta de villkor och begränsningar som ingår i stödbeslutet.

Närmare bestämmelser om fattande av stödbeslut får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ansökan om utbetalning av stöd görs hos det landskap eller ministerium som beviljat stödet eller hos Nylands samkommun om samkommunen beviljat stödet.

Utbetalning av stöd söks genom ett riksomfattande system för e-tjänster, om ett sådant finns att tillgå. Utbetalning av lönesubvention, stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen och startpeng kan dock också sökas med en blankett.

För ansökan om utbetalning av stöd kan det sättas en tidsfrist i stödbeslutet.

Närmare bestämmelser om ansökan om utbetalning och förfarandet vid utbetalning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

I landskap och i Nylands samkommun är det en tjänsteman som fattar beslut om utbetalningen av stödet. Separata bestämmelser gäller för beslutsfattandet vid ministerierna. Stödet betalas i ett riksomfattande elektroniskt handläggningssystem, om ett sådant finns att tillgå. Stödet betalas retroaktivt på grundval av de faktiska stödberättigande kostnaderna eller enligt en annan kostnadsmodell som godkänt genom stödbeslutet.

En första stödbetalning på högst 30 procent av det stödbelopp som beviljats för projektet får betalas som förskott om det är motiverat med hänsyn till genomförandet av projektet. Offentliga samfund kan betalas förskott endast av särskilda skäl. På lönesubvention och startpeng kan förskott inte betalas.

En ersättning som motsvarar stödet kan också betalas till en tjänsteproducent.

Närmare bestämmelser om utbetalning av stöd och om förfarandet vid förskottsutbetalning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd betalas inte, om

1) stödmottagaren inte iakttar villkor som ställs i Europeiska unionens eller nationell lagstiftning eller i stödbeslutet,

2) det efter det att stödet beviljats visar sig att förutsättningarna för beviljande av stöd inte uppfylls,

3) stödet har beviljats felaktigt, till ett för stort belopp eller utan grund,

4) stödmottagaren efter att ha beviljats stödet på ett väsentligt sätt har försummat sin skyldighet att betala skatter eller lagstadgade avgifter eller har väsentliga betalningsstörningar, om inte betalaren av stödet av särskilda skäl anser det ändamålsenligt att betala stödet.

5) Europeiska unionens lagstiftning inte tillåter att stödet betalas.

Startpeng inte heller, om stödmottagaren för samma tid får

1) lön eller ersättning för arbete som inte har samband med hans eller hennes företagsverksamhet, varvid också semesterlön, lön för uppsägningstid och sådan i 3 kap. 6 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedd ekonomisk förmån som ska anses trygga en rimlig försörjning ska anses vara lön,

2) offentligt stöd för sina egna lönekostnader,

3) arbetslöshetsförmån enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa, sociala förmåner enligt 3 kap. 3 § 1 mom. eller 4 § 2 mom. i den lagen eller studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994),

4) annan än i 3 punkten avsedd förmån som ska anses trygga en rimlig försörjning; som förmån beaktas dock inte prioriterade inkomster som avses i 4 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa.

Om stödmottagaren har fått stödet på felaktiga grunder, till för stort belopp eller uppenbart utan grund, ska denne utan dröjsmål betala tillbaka stödet antingen i sin helhet eller delvis. Stödmottagaren ska också betala tillbaka hela stödet eller en del av det, om stödet inte kan användas på det sätt som förutsätts i stödbeslutet. Om det belopp som ska betalas tillbaka inte överskrider 250 euro, behöver det inte betalas tillbaka.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller inte skillnaden mellan det stöd som beviljats på kalkylmässiga grunder och de faktiska kostnaderna.

Landskapet eller Nylands samkommun ska genom beslut av en tjänsteinnehavare förelägga att betalningen av ett stöd för en investering som ingår i ett utvecklingsprojekt enligt 3 § 1 mom. 2 punkten ska avslutas och att stöd som redan betalats eller en del av stödet återkrävas, om stödmottagaren inom den användningstid som avses i 7 §

1) har upphört med sin verksamhet eller på ett väsentligt sätt inskränkt den verksamhet som är föremål för stödet på ett område som enligt vad som föreskrivs omfattas av den stödnivå som stödet i fråga fastställts enligt,

2) har överlåtit den verksamhet eller egendom som är föremål för stöd eller en del av den till någon annan, och inte skaffat ny motsvarande egendom i dess ställe, eller

3) har försatts i konkurs som kan betraktas som bedräglig.

Återkravet ska gälla den andel av det betalade stödbeloppet som återstår när den andel som motsvarar egendomens användningstid dras av från det belopp som motsvarar den i 7 § avsedda användningstiden. Om det är fråga om bedräglig konkurs, minskas dock inte egendomens användningstid.

Om det belopp som ska återkrävas inte överskrider 250 euro, behöver det inte återkrävas.

Landskapet eller Nylands samkommun ska genom beslut av en tjänsteinnehavare förelägga att betalningen av ett stöd ska avslutas och att stöd som redan betalats eller en del av det ska återkrävas, om stödmottagaren

1) inte har betalat tillbaka stöd eller delar av stöd som enligt 41 § ska betalas tillbaka,

2) har använt stödet för ett väsentligen annat ändamål än det har beviljats för,

3) har lämnat myndigheten felaktiga eller vilseledande uppgifter om någon omständighet som väsentligt kunnat inverka på erhållandet av stödet, dess belopp eller villkor eller hemlighållit en sådan omständighet,

4) har underlåtit att lämna riktiga och tillräckliga uppgifter för utbetalning av stödet,

5) har vägrat att lägga fram material som behövs vid utbetalning, övervakning eller granskning eller att i övrigt bistå vid dessa åtgärder,

6) har överlåtit ägande- eller besittningsrätten till sådan egendom som förvärvats med stöd enligt 10 eller 11 § innan fem år har förflutit från den dag då sista delen av stödet betalades, eller har avslutat eller väsentligt inskränkt den verksamhet som var föremål för stödet,

7) i fråga om ägarförhållandena har förändrats väsentligt med hänsyn till stöd som betalats som infrastrukturellt investeringsstöd enligt 11 § innan fem år förflutit från den dag då sista delen av stödet betalades ut och förändringarna måste anses inverka på projektets karaktär eller förutsättningarna för verkställigheten eller på ett omotiverat sätt gynna något företag eller offentligt samfund, eller

8) i övrigt på ett sätt som kan jämföras med vad som avses i 1—7 punkten väsentligen brutit mot bestämmelserna om användning av stöd eller villkoren i stödbeslutet.

En tjänsteinnehavare i landskapet eller i Nylands samkommun ska besluta att utbetalningen av stöd ska avslutas och att redan utbetalt stöd eller en del av stödet ska återkrävas även när detta krävs i Europeiska unionens lagstiftning.

Om det belopp som ska återkrävas inte överskrider 250 euro, behöver det inte återkrävas.

Landskapet eller Nylands samkommun får genom beslut av en tjänsteinnehavare förelägga att betalningen av ett stöd ska avslutas och att stöd som redan betalats eller en del av stödet återkrävas, om stödmottagaren

1) har underlåtit att uppfylla villkoren i stödbeslutet,

2) efter att ha mottagit stöd enligt 10 eller 11 § blivit föremål för en utsökningsåtgärd, försatts i likvidation eller konkurs eller blivit föremål för saneringsförfarande enligt lagen om företagssanering (47/1993), om inte något annat inte följer av ändamålet med stödet,

3) har underlåtit att meddela att verksamheten har avslutats eller andra behövliga omständigheter för tillsynen över villkoren i stödbeslutet,

4) har underlåtit att meddela om en ändring i ändamålet för stödet eller någon annan ändring som inverkar på användningen av stödet, eller

5) har förfarit på ett sätt som i praktiken kan jämställas med vad som föreskrivs i 42 eller 43 § eller i 1—4 punkten genom att ge en omständighet som anknyter till beviljandet, utbetalningen eller användningen av stödet en annan juridisk form än vad som motsvarar sakens faktiska natur eller syfte.

Om det belopp som ska återkrävas inte överskrider 250 euro, behöver det inte återkrävas.

Landskapet eller Nylands samkommun får genom beslut av en tjänsteinnehavare avstå från att återkräva en del av eller hela det stöd som av medel för finansiering med allmän täckning betalats felaktigt eller utan grund eller från att ta ut en del av eller hela den ränta som ska betalas på stödbeloppet, om det med hänsyn till stödmottagarens omständigheter och verksamhet som helhet betraktat är oskäligt att återkräva det fulla beloppet.

Bestämmelser om jämkning av återkrav i fråga om stöd som beviljats av strukturfondsmedel finns i 67 § 2 mom.

Landskapet eller Nylands samkommun ska fatta beslut som avses i 41—44 § utan dröjsmål efter att landskapet eller samkommunen har fått kännedom om en sådan omständighet med stöd av vilken utbetalningen av stödet får avbrytas eller avslutas eller stöd återkrävas.

Åtgärder för återkrav av stöd eller uttag av ränta eller dröjsmålsränta på stödet får inte vidtas efter att tio år har förflutit från det att den sista posten av stödet betalades ut. Om den användningstid som avses i 7 eller 17 § gäller i fråga om den egendom som stödet avser, räknas fristen från utgången av den användningstiden.

Ett beslut kan fattas även efter den frist som föreskrivs i 2 mom., om det förutsätts i Europeiska unionens lagstiftning.

Vad som i 41 och 43—46 § föreskrivs om återbetalning och återkrav av stöd och avslutande av utbetalning av stöd som beviljats av landskapet eller Nylands samkommun tillämpas också på stöd som beviljats av social- och hälsovårdsministeriet och arbets- och näringsministeriet med stöd av denna lag. Beslut om återkrav av och om avslutande av utbetalning av stöd fattas av det ministerium som beviljat stödet.

Detta kapitel tillämpas på förvaltningen av programmet Finlands strukturprogram Hållbar tillväxt och jobb 2014−2020. Av paragraferna tillämpas 49–51 och 56 § dessutom på förvaltningen av Finlands garantiprogram för att förbättra tillgången på finansiering för tillväxtföretag.

Utöver de uppgifter som fastställs i den allmänna förordningen svarar den förvaltande myndigheten för strukturfondsprogrammet även för

1) inrättandet av ett förvaltnings- och kontrollsystem för programmet i enlighet med principerna om sund ekonomisk förvaltning i budgetförordningen samt för att systemet fungerar,

2) utarbetandet av en utvärderingsplan för programmet, genomförandet av utvärderingarna och framläggningen av utvärderingsrapporterna för kommissionen,

3) utarbetandet av en kommunikationsstrategi för programmet,

4) verkställandet av informations- och kommunikationsåtgärderna i enlighet med kommunikationsstrategin,

5) inrättandet av en central webbplats eller webbportal och förandet av en fondspecifik projektförteckning i den,

6) informationen om allmänna finansieringsmöjligheter till allmänheten, sökande och stödmottagare.

En del av den förvaltande myndighetens uppgifter kan överföras på förmedlande organ. Den förvaltande myndigheten kan ålägga ett förmedlande organ att inom utsatt tid vidta åtgärder för att korrigera fel som orsakats av oegentligheter och förhindra att felen upprepas.

I beslut om anvisande av medel har den förvaltande myndigheten rätt att ställa bindande villkor baserade på Europeiska unionens lagstiftning eller nationell lagstiftning som det förmedlande organet ska iaktta och som gäller förvaltningen av programmet och beviljandet, utbetalningen, övervakningen och kontrollen av stödet och fortsatta åtgärder.

Närmare bestämmelser om den förvaltande myndighetens uppgifter och de förfaranden som ska iakttas i dessa samt bestämmelser om överföring av uppgifter till förmedlande organ får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver de uppgifter som fastställs i den allmänna förordningen svarar den attesterande myndigheten för strukturfondsprogrammet även för

1) att den offentliga finansieringsandelen i strukturfondsprogrammet dras in i fall av regelstridiga utgifter,

2) att betalningsprognoser och andra ekonomiska uppgifter lämnas in till Europeiska kommissionen,

3) att rapporter om oegentligheter lämnas in till Europeiska kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning,

4) att sådana utgifter som redan ingått i en ansökan om mellanliggande betalningar för räkenskapsåret inte redovisas i de finansiella reglerna för unionens allmänna budget och i den redovisning enligt artikel 59 i budgetförordningen som tillställs Europeiska kommissionen, om bedömningen av utgifternas lagenlighet och korrekthet ännu inte är avslutad, och att de stödberättigande utgifterna inkluderas i de ansökningar om mellanliggande betalningar som gäller följande räkenskapsår när frågan om utgifternas laglighet och korrekthet avgjorts.

Den attesterande myndigheten får ålägga ett förmedlande organ eller den förvaltande myndigheten att inom utsatt tid vidta lämpliga åtgärder för att korrigera fel som orsakats av oegentligheter och förhindra att felen upprepas.

Den attesterande myndigheten får i samråd med den förvaltande myndigheten i ett beslut enligt 49 § 3 mom. om anvisande av medel ställa sådana villkor som de förmedlande organen ska iaktta och som är nödvändiga för fullgörandet av den attesterande myndighetens uppgifter.

Närmare bestämmelser om den attesterande myndighetens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver de uppgifter som revisionsmyndigheten för strukturfondsprogrammet har enligt den allmänna förordningen och 6 § i lagen om regionutveckling och tillväxttjänster, ska revisionsmyndigheten vid behov svara för att åtgärder enligt artikel 124.5 i den allmänna förordningen vidtas för att återkalla utnämningen av en utsedd myndighet.

Närmare bestämmelser om revisionsmyndighetens uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Till de förmedlande organens uppgifter hör att

1) besluta om beviljande och utbetalning av stöd samt om återkrav av stöd och fatta andra beslut om fortsatta åtgärder,

2) sköta informationen och kommunikationen till allmänheten, sökande och stödmottagare inom sitt verksamhetsområde i överensstämmelse med den förvaltande myndighetens kommunikationsstrategi,

3) övervaka projekt,

4) utföra de administrativa kontrollerna och kontrollerna på ort och ställe av utgifter som betalats till stödmottagarna samt utarbeta årliga kontrollplaner,

5) utreda iakttagelser och oegentligheter, lämna behövliga anmälningar till polismyndigheten och inleda bedrägeribekämpningsinsatser,

6) anmäla oegentligheter till den attesterande myndigheten,

7) bistå den förvaltande myndigheten i övervakningskommitténs arbete och utarbeta rapporter om genomförandet av programmet till Europeiska kommissionen, och

8) rapportera till den förvaltande myndigheten enligt bilaga XIII till den allmänna förordningen.

Närmare bestämmelser om de förmedlande organens uppgifter och hur de ska skötas får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Förmedlande organ ska uppfylla vad som föreskrivs i Europeiska unionens och nationell lagstiftning om förutsättningarna för skötseln av uppgiften i fråga. Bestämmelser om förutsättningarna för godkännande av förvaltande och attesterande myndigheter och förmedlande organ för uppgifter som överförts till dem finns i bilaga XIII till den allmänna förordningen.

Förmedlande organ ska vid förvaltningen av strukturfondsprogrammet följa Europeiska unionens lagstiftning och den nationella lagstiftningen och iaktta de villkor för medelsanvändning som grundar sig på den lagstiftningen och som förenats med beslutet om anvisande av medel.

Förmedlande organ ska upprätta en beskrivning av sitt förvaltnings- och kontrollsystem och hålla den uppdaterad.

Förmedlande organ ska på det sätt som principerna om sund ekonomisk förvaltning kräver hålla i sär beviljandet av stöd ur strukturfonderna, utbetalningen och kontrollen på ort och ställe, återkrävandet av stöd och övriga fortsatta åtgärder. Vid verkställandet av projekt som det förmedlande organet självt genomför ska genomförandet av projekten hållas åtskilt från uppgifterna ovan.

Närmare bestämmelser om de krav som ställs på förmedlande organ får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Om ett förmedlande organ inte sköter sina uppgifter enligt 52 § eller inte uppfyller förutsättningarna i 53 § ska saken utredas genom överläggningar mellan den förvaltande myndigheten och det förmedlande organet.

Om överläggningarna inte inom skälig tid som den förvaltande myndigheten bestämt leder till att uppgifterna enligt 52 § sköts och förutsättningarna enligt 53 § uppfylls är den förvaltande myndigheten skyldig att för statsrådet föreslå ändringar i fördelningen av det förmedlande organets anslag.

Närmare bestämmelser om utredningsförfarandet får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den förvaltande myndigheten får bestämma att strukturfondsmedel ska återkrävas helt eller delvis av ett förmedlande organ om organet använt medlen för något annat ändamål än de har beviljats för eller i användningen av medlen väsentligen brutit mot Europeiska unionens eller nationell lagstiftning eller de villkor för medelsanvändningen som den förvaltande myndigheten meddelat med stöd av lagstiftningen.

Närmare bestämmelser om den förvaltande myndighetens återkravsförfarande får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Europeiska unionens strukturfondsmedel och statens finansieringsandelar tas in i statsbudgeten.

Statsrådet beslutar hur anslagen i statsbudgeten ska fördelas. För projekt som stämmer överens med strukturfondsprogrammet anvisar arbets- och näringsministeriet de förmedlande organen Europeiska unionens och statens strukturfondsmedel inom ramen för de anslag som ingår i statsbudgeten och förenar vid behov medelsanvändningen med villkor på de grunder som anges i 49 § 3 mom. Arbets- och näringsministeriet kan av strukturfondsmedlen anvisa en finansieringsandel för genomförandet av garantiprogrammet för Finland.

Närmare bestämmelser om fördelningen av medel och finansieringsplanen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd enligt detta kapitel kan beviljas, om

1) den finansiering som behövs har anvisats i statsbudgeten,

2) projektet är förenligt med strukturfondsprogrammet,

3) de som söker stöd, mottagarna av överfört stöd och projekten uppfyller de allmänna urvalskriterier enligt artikel 125.3 i den allmänna förordningen som fastställts av övervakningskommittén,

4) stödmottagaren är förenlig med strukturfondsprogrammet,

5) stödet är motiverat med tanke på de mål som uppställts för dess användning,

6) stödet på ett betydande sätt bidrar till genomförandet av projektet,

7) resultaten av utvecklingsprojekten kan utnyttjas allmänt när det gäller andra stöd än de som avses i 3 §, och

8) de investeringar som stödet gäller inte utnyttjas av endast en stödmottagare utan stöder närings-, utbildnings- eller innovationsverksamhet i regionen i större utsträckning när det gäller andra stöd än de som avses i 3 §.

Stöd får inte beviljas eller användas som allmänt verksamhetsstöd.

Närmare bestämmelser om de allmänna förutsättningarna för beviljande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

För styrning och uppföljning av projekt enligt detta kapitel kan det tillsättas en styrgrupp. Det förmedlande organ som beviljar stödet bestämmer om tillsättande av en styrgrupp i stödbeslutet.

Närmare bestämmelser om styrgrupper, om tillsättande av styrgrupper och om deras uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

För den riksomfattande åtgärdshelhet som stöds av Europeiska socialfonden kan det tillsättas en styrgrupp med uppgift att strategiskt styra, följa upp och utvärdera helheten och att stödja genomförandet.

Styrgruppen får vara gemensam för flera åtgärdshelheter och kan vara integrerad med en nationell lednings- eller styrgrupp eller annan grupp som tillsatts för motsvarande uppgift.

Närmare bestämmelser om styrgruppen för den riksomfattande åtgärdshelheten och dess uppgifter får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Det förmedlande organet ska följa genomförandet av ett projekt enligt detta kapitel och utan dröjsmål vidta åtgärder om projektet inte framskrider i enlighet med projektplanen och stödbesluten.

Stödmottagaren ska i samband med ansökan om utbetalning lämna de uppgifter för uppföljningen som anges i de villkor som är förenade med stödbeslutet. I samband med sin sista ansökan om utbetalning ska stödmottagaren lämna en slutrapport om projektet. Att slutrapporten lämnas är en förutsättning för att den sista utbetalningen ska kunna göras.

Närmare bestämmelser om de förmedlande organens uppföljningsskyldighet och om uppgifter för uppföljningen av projekten får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Stöd enligt detta kapitel beviljas enligt de godtagbara faktiska, behövliga och skäliga kostnader som projektet medför eller enligt någon annan kostnadsmodell som föreskrivs genom förordning av statsrådet.

Naturabidrag som avses i artikel 69 i den allmänna förordningen kan inte användas i strukturfondsprojekt.

Stöd får inte beviljas till den del den offentliga finansieringens andel av de godtagbara kostnaderna för projektet överskrider det högsta tillåtna offentliga stöd som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning.

På användningen av stöd för upphandling av varor och tjänster samt entreprenader tillämpas lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016). Stödmottagaren ska lämna en redogörelse för genomförandet av upphandlingen, om inte stödet för projektet beviljats i enlighet med förfarandet med engångsersättning.

Närmare bestämmelser om godtagbara kostnader, kostnadsmodeller, grunderna för hur kostnaderna fastställs, användningsområdena för stöd, de högsta stödbeloppen och stödandelarna samt stödförfaranden får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ansökan om stöd enligt detta kapitel ska göras elektroniskt hos det behöriga förmedlande organet, och stödbeslutet ska fattas elektroniskt i ett datasystem som uppfyller kraven enligt 65 §.

Ansökan ska innehålla de uppgifter som den nationella lagstiftning och unionslagstiftning som är tillämplig på projektet samt detta kapitel förutsätter.

Av stödbeslutet ska framgå det beviljade stödbeloppet och de stödvillkor som föreskrivs i detta kapitel samt förutsättningarna för utbetalning och återkrävande av stödet. Beslutet ska dessutom innehålla de villkor och krav som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning och som väsentligen och direkt inverkar på användningen och utbetalningen av stödet.

Närmare bestämmelser om det elektroniska förfarandet vid ansökan om och beviljande av stöd får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Ansökan om utbetalning av stöd enligt detta kapitel ska göras elektroniskt hos det behöriga förmedlande organet i ett system som uppfyller kraven enligt 65 §.

Det förmedlande organet ska fatta beslut om utbetalningen av stödet elektroniskt i ett datasystem som uppfyller kraven enligt 65 §.

Närmare bestämmelser om det elektroniska förfarandet vid ansökan och beviljande av utbetalning får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Utöver vad som i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) föreskrivs om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter har den förvaltande myndigheten, den attesterande myndigheten och revisionsmyndigheten samt förmedlande organ trots bestämmelserna om sekretess rätt att avgiftsfritt av andra myndigheter eller av aktörer som sköter offentliga uppdrag få sådana uppgifter om sökanden och stödmottagaren och dennes ekonomiska ställning, affärs- eller yrkesverksamhet, finansiering som denne beviljats med offentliga medel och andra omständigheter som är betydelsefulla med avseende på stödet och som är nödvändiga för behandlingen av ett stödärende.

Den förvaltande myndigheten, den attesterande myndigheten och revisionsmyndigheten samt förmedlande organ har trots bestämmelserna om sekretess rätt att till andra myndigheter, till aktörer som sköter offentliga uppdrag och till Europeiska unionens institutioner lämna ut uppgifter som behövs för fullgörande av en uppgift som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning eller den nationella lagstiftningen.

Uppgifterna får tas emot och lämnas ut också på elektronisk väg.

Den förvaltande myndigheten svarar för genomförandet av det nationella uppföljningssystemet, nedan datasystemet EURA 2014, och för att det uppfyller kraven i Europeiska unionens lagstiftning och i denna lag. Datasystemet används för de uppgifter som föreskrivs i Europeiska unionens lagstiftning, lagen om regionutveckling och tillväxttjänster och denna lag.

De förmedlande organen ansvarar för att riktiga och tillräckliga uppgifter om ansökning, beviljande och utbetalning av stöd, om tillsyn över stöd samt om fortsatta åtgärder och uppföljning hanteras i datasystemet EURA 2014 eller i hjälpsystem som godkänts av den förvaltande myndigheten.

Vid överföring av uppgifter från något annat informationssystem ansvarar det systemets ägare för att innehållet och exaktheten i den överförda informationen motsvarar innehållet i datasystemet EURA 2014.

Hjälpsystemets ägare är skyldig att iaktta de innehållsmässiga krav och den informationsstyrningsplan som gäller datasystemet EURA 2014 på det sätt som den förvaltande myndigheten bestämmer.

Om stöd har sökts i datasystemet EURA 2014 har den sökande och stödmottagaren rätt att i systemet följa hur ärendet med ansökan om stöd och utbetalning, granskning och återkrävande av stödet framskrider och de beslut som fattats i ärendet. För att följa ärendet krävs stark autentisering.

Närmare bestämmelser om strukturfondernas datasystem och den information som lagras i systemen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den förvaltande och den attesterande myndigheten samt revisionsmyndigheten får utföra granskningar av förmedlande organ och stödmottagare gällande användningen av strukturfondsmedel. Om stöd har överförts till någon annan, gäller granskningsrätten också verksamheten hos mottagaren av det överförda stödet. Den attesterande myndigheten får dessutom utföra granskningar av den förvaltande myndigheten gällande användningen av strukturfondsmedel och revisionsmyndigheten får utföra granskningar av den förvaltande och den attesterande myndigheten gällande användningen av strukturfondsmedel.

Den förvaltande och den attesterande myndigheten samt revisionsmyndigheten får bemyndiga en annan myndighet eller en oberoende revisor att för sin räkning utföra en granskning av förmedlande organ och stödmottagare när det gäller användningen av strukturfondsmedel. Revisorn ska vara en revisor som avses i revisionslagen (1141/2015). På revisorn tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar när denne arbetar med uppgifter som avses i detta kapitel. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen (412/1974).

För att en granskning ska kunna utföras på tillbörligt sätt ska den förvaltande och den attesterande myndigheten samt revisionsmyndigheten eller den myndighet eller den revisor som de bemyndigat ha tillträde till sådana byggnader, lokaler eller platser som är betydelsefulla med hänsyn till användningen av stödet och ha rätt att granska dessa och att granska förhållandena hos stödmottagaren samt dennas informationssystem och handlingar. En granskning får dock inte utföras i utrymmen som används för boende av permanent natur. Granskaren har rätt att omhänderta handlingar och annat material som har samband med användningen av stöd, om genomförandet av granskningen på tillbörligt sätt förutsätter detta. Vid granskningen ska 39 § i förvaltningslagen (434/2003) iakttas.

De myndigheter och den revisor som avses i denna paragraf har rätt att avgiftsfritt få handräckning av polisen för granskningen.

Ett förmedlande organ ska i ärenden som gäller återkrav, återbetalning och andra fortsatta åtgärder sköta beredningen och fatta beslut i datasystemet EURA 2014. Det förmedlande organet svarar för att besluten fattas och verkställs.

Det förmedlande organet får avstå från att ta ut hela eller en del av räntan på stöd som finansierats med strukturfondsmedel och som betalats felaktigt eller utan grund, om det med hänsyn till stödmottagarens omständigheter och verksamhet som helhet betraktat är oskäligt att ta ut hela räntan.

Om det belopp som ska återkrävas är 250 euro eller mindre, får det förmedlande organet avstå från att återkräva beloppet.

Närmare bestämmelser om hur återkrav genomförs tekniskt får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Den som söker eller får stöd får hos det förmedlande organ som fattat beslutet begära omprövning av beslutet elektroniskt i datasystemet EURA 2014 eller ett hjälpsystem till detta eller i hjälpsystemets nättjänst så som föreskrivs i förvaltningslagen.

Beslutet med anledning av en begäran om omprövning ska fattas av det förmedlande organet i datasystemet EURA 2014, i ett hjälpsystem till detta eller i hjälpsystemets nättjänst.

Ett beslut med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen (586/1996). Förvaltningsdomstolens beslut om att avbryta eller avsluta utbetalningen av stöd eller återkräva stöd får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen. Andra beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

I detta kapitel avsedda beslut av arbets- och näringsministeriet samt av den förvaltande och den attesterande myndigheten får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med 7 § i förvaltningsprocesslagen.

Beslut som gäller i detta kapitel avsett stöd ska iakttas även om ändring har sökts, om inte besvärsmyndigheten bestämmer något annat.

Stödmottagaren ska bevara bokföringsmaterialet och övrigt material från projektet. Bestämmelser om bevaring finns i bokföringslagen (1336/1997). Bokföringsmaterialet och övrigt material som gäller projektet ska bevaras i tio år från det avslutningsdatum för projektet som fastställts i finansieringsbeslutet.

Ett förmedlande organ ska i sitt stödbeslut nämna stödmottagarens skyldighet att bevara dokument och ange bevaringstiden.

Det förmedlande organet får genom ett skriftligt meddelande till stödmottagaren förlänga den bevaringstid som avses i 1 mom. med stöd av artikel 140.1 fjärde stycket i den allmänna förordningen. Om en längre bevaringstid krävs i nationell lagstiftning eller i Europeiska unionens lagstiftning, ska denna iakttas.

Närmare bestämmelser om bevaring av dokument får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Bestämmelser om tillsynsuppgifter, granskningsrätt, utförande av granskning och behövlig handräckning som stödmottagaren är föremål för finns i 15—18 § i statsunderstödslagen.

De tillsyns- och granskningsuppgifter som avses i 1 mom. utförs av landskapen, Nylands samkommun och arbets- och näringsministeriet.

Bestämmelser om rätten att få information av en annan myndighet och rätten att lämna ut information till en annan myndighet finns i 31 och 32 § i statsunderstödslagen.

Rätt att få eller lämna ut information som avses i 1 mom. har landskapet, Nylands samkommun och arbets- och näringsministeriet.

Arbetsgivaren har dessutom, för att uppfylla de förutsättningar för beviljande av lönesubvention som anges i 4 kap., rätt få information om huruvida en person som arbetsgivaren namngett och vars anställningsförhållande upphört under de 12 månader som föregått ansökan om lönesubvention är registrerad arbetssökande.

Uppgifter enligt 1 och 2 mom. får tas emot och lämnas ut också elektroniskt.

I beslut av arbets- och näringsministeriet, landskapet eller Nylands samkommun i fråga om stöd som finansieras av medel för finansiering med allmän täckning eller nationella medel får omprövning begäras så som föreskrivs i förvaltningslagen.

Ett beslut med anledning av begäran om omprövning får överklagas genom besvär hos förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen.

Förvaltningsdomstolens beslut om att avbryta eller avsluta utbetalningen av ett stöd som har beviljats av medel för finansiering med allmän täckning eller nationella medel eller att återkräva stödet får överklagas genom besvär hos högsta förvaltningsdomstolen i enlighet med förvaltningsprocesslagen. Andra beslut av förvaltningsdomstolen får överklagas genom besvär endast om högsta förvaltningsdomstolen beviljar besvärstillstånd.

Omprövning av beslut får dock inte begäras och besvär får inte anföras i fråga om

1) beslut att inte erbjuda tjänster enligt 3 § 1 mom. 1 punkten,

2) beslut om vägran av lönesubvention på grund av att förutsättningarna enligt 19 § inte uppfylls; omprövning av ett beslut om lönesubvention får inte begäras och besvär får inte heller anföras över beslutet till den del det gäller lönesubventionens belopp eller varaktighet, eller

3) beslut om vägran av lönesubvention, stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen eller startpeng av anslagsrelaterade orsaker.

Ett beslut som fattats med stöd av denna lag får verkställas även om ändring sökts, om inte besvärsmyndigheten beslutar något annat. Ett beslut som fattats med stöd av 42—44 § och vunnit laga kraft medför direkt utsökbarhet. Bestämmelser om indrivning av återkrävt stöd finns i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (706/2007).

Om det har beslutats att startpeng ska återkrävas, ska det vid kvittning av det belopp som enligt beslutet ska återkrävas mot startpeng som betalas ut senare iakttas vad som i 4 kap. 48 § i utsökningsbalken (705/2007) föreskrivs om skyddat belopp vid utmätning av lön. Med samtycke av den som fått startpeng kan kvittning dock ske mot en större andel av startpengen än vad som avses i paragrafen i fråga.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Genom denna lag upphävs lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt (8/2014) och lagen om statsunderstöd för utvecklande av företagsverksamhet (9/2014).

De lagar som upphävs genom denna lag och de bestämmelser som utfärdats med stöd av dem tillämpas på stöd som beviljats med stöd av dem. På en ansökan som är anhängig vid ikraftträdandet av denna lag ska denna lag tillämpas.

På verkställigheten av samarbetsprogrammen för målet Europeiskt territoriellt samarbete tillämpas fram till utgången av programperioden 2014‒2020 för Europeiska unionens strukturfondsprogram de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

På verkställandet av hållbar stadsutveckling tillämpas bestämmelsen i 17 § 4 mom. i lagen om finansiering av regionutveckling och strukturfondsprojekt fram till utgången av programperioden 2014‒2020 för Europeiska unionens strukturfondsprogram.

Denna lag tillämpas på sådana arbetsförmedlingstjänster och andra tjänster i samband med jobbsökning som oberoende av landskapet tillhandahålls av enskilda fysiska eller privata juridiska personer samt på uthyrning av arbetskraft (privata arbetsförmedlingstjänster ).

Opartiskhet ska iakttas vid tillhandahållandet av privata arbetsförmedlingstjänster.

Minderårig arbetskraft får inte bjudas ut för arbete där anställning av sådan arbetskraft är förbjuden enligt lagen om unga arbetstagare (998/1993).

Tillhandahållare av privata arbetsförmedlingstjänster får inte av arbetssökande fysiska personer ta ut avgifter för registrering som arbetssökande, förmedling av information om lediga arbetsplatser och rådgivning som gäller sökandet av arbete eller andra åtgärder som syftar till att sammanföra arbetssökande och lediga arbetsplatser. Ingen avgift får heller tas ut av en inhyrd arbetstagare som ersättning för att ha ordnat uppdrag hos ett användarföretag som avses i 1 kap. 7 § i arbetsavtalslagen (55/2000) eller för att en arbetstagare efter avslutat uppdrag ingår ett arbetsavtal med eller ett anställningsförhållande till användarföretaget.

Förbudet mot att ta ut avgift för arbetsförmedling gäller inte verksamhet där en privat arbetsförmedlingstjänst som förmedlar annat än uthyrning av arbete på en arbetssökandes uttryckliga uppdrag söker andra arbetsmöjligheter för en arbetssökande person än lediga platser som avses i 1 mom. eller tränar personen i jobbsökning. Avgiftsförbudet gäller inte heller verksamhet där finländska ungdomar utomlands och utländska ungdomar i Finland erbjuds en möjlighet till utlandsvistelse i utbyte mot hemarbete i familjer.

Bestämmelser om påföljden vid brott mot förbudet att ta ut avgift för arbetsförmedling finns i 47 kap. 6 § i strafflagen (39/1889).

Arbets- och näringsministeriet och landskapet har för kontrollen av privata arbetsförmedlingstjänster rätt att av tillhandahållare av privata arbetsförmedlingstjänster eller organisationer som företräder dessa få uppgifter om arbetsförmedlingstjänsterna. Närmare bestämmelser om vilka uppgifter som ska lämnas ut samt bestämmelser om behandlingen av uppgifterna och om övrigt samarbete får utfärdas genom förordning av statsrådet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Denna lag tillämpas när den statliga stödmyndigheten, ett landskap eller Nylands samkommun beviljar sådant stöd för ekonomisk verksamhet som uppfyller de förutsättningar för statligt stöd som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om inte annat föreskrivs i någon annan lag. Lagen tillämpas inte på beviljande av stöd för primärproduktion inom jord- och skogsbruket eller för fiskerinäring.

I denna lag avses med

3) stödmyndighet den statliga myndighet eller det landskap, eller i samkommunen Nyland, till vars uppgifter det enligt lagstiftningen hör att sköta ärenden som gäller stöd och stödprogram, samt sådana sammanslutningar och stiftelser som beviljar stöd på myndighetens vägnar.

Denna lag träder i kraft den 20.