Utvidgning av polisens hemliga utredningsmetoder

På begäran av en tjänsteman som är berättigad att framställa häktningsyrkande får domstolen bestämma att den som på sannolika skäl är misstänkt för brott får häktas, om

1) det föreskrivna strängaste straffet för brottet är fängelse i minst ett år och den misstänktes personliga förhållanden eller andra omständigheter ger anledning att misstänka att den misstänktea) flyr eller att denne på något annat sätt drar sig undan förundersökning, rättegång eller verkställighet av straff, b) försvårar utredningen av saken genom att undanröja, förstöra, ändra eller gömma bevis eller genom att påverka ett vittne, en målsägande, en sakkunnig eller en medgärningsman, eller c) fortsätter sin brottsliga verksamhet,

2) den misstänkte inte är känd och vägrar uppge sitt namn eller sin adress eller lämnar uppenbart osanna uppgifter om detta,

3) den misstänkte inte har stadigvarande bostad i Finland och det är sannolikt att den misstänkte genom att lämna landet drar sig undan förundersökning, rättegång eller verkställighet av straff, eller

4) det inte föreskrivs ett lindrigare straff för brottet än fängelse i två år och den misstänktes personliga förhållanden eller andra omständigheter ger anledning att misstänka att den misstänkte äventyrar någons liv, hälsa eller frihet.

När någon är skäligen misstänkt för brott får den misstänkte häktas fastän det inte finns sannolika skäl för misstanken, om de förutsättningar för häktning som anges i 1 mom. i övrigt finns och det är synnerligen viktigt att den misstänkte häktas i avvaktan på tilläggsutredning. Om den misstänkte är häktad med stöd av detta moment, ska häktningsärendet behandlas på nytt i enlighet med 3 kap. 11 §. På begäran av den som har framställt häktningsyrkandet kan domstolen överföra häktningsärendet till den domstol som är behörig att handlägga åtal i saken för att behandlas på nytt. Den förstnämnda domstolen ska omedelbart underrätta den sistnämnda om sitt beslut.

I samband med förundersökning får i hemlighet för dem som åtgärden riktas mot användas teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av basstationsuppgifter, systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk spårning och teknisk observation av utrustning, inhämtande av identifieringsuppgifter för teleadresser eller teleterminalutrustning, täckoperationer, bevisprovokation genom köp, användning av informationskällor, kontrollerade leveranser, hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan och hemlig platsgenomsökning samt av omhändertagande och kopiering i anslutning till dessa. Bestämmelser om användningen av dessa metoder för att förhindra eller avslöja brott finns i polislagen, lagen om brottsbekämpning inom Tullen (623/2015) och lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet (108/2018).

Vad som i detta kapitel föreskrivs om förundersökningsmyndighetens eller en förundersökningstjänstemans rätt att använda tvångsmedel gäller med undantag av de avgränsningar som föreskrivs nedan förutom polisen även gränsbevakningsmyndigheterna, tullmyndigheterna och de militära myndigheterna enligt vad som föreskrivs särskilt om detta i lag.

Gränsbevakningsväsendet får inte använda täckoperationer och bevisprovokation genom köp, med undantag för täckoperationer som genomförs uteslutande i datanät och bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät.

Gränsbevakningsväsendet har rätt att använda

1) teleavlyssning och inhämtande av information i stället för teleavlyssning endast vid utredning av grovt ordnande av olaglig inresa eller av människohandel eller grov människohandel,

2) teleövervakning vid utredning av ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka och för vilket det strängaste föreskrivna straffet är fängelse i minst fyra år eller grovt döljande av olagligt byte med de undantag som anges i 3 mom.,

3) annat förtäckt inhämtande av information än sådant datanätsbaserat förtäckt inhämtande av information som avses i 14 § 4 mom. vid utredning av ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka och för vilket det strängaste föreskrivna straffet är fängelse i minst fyra år med de undantag som anges i 3 mom., eller häleri som hänför sig till planmässig, organiserad, yrkesmässig, fortsatt eller upprepad brottslig verksamhet,

4) teknisk spårning av en person vid utredning av ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka och för vilket det strängaste föreskrivna straffet är fängelse i minst fyra år med de undantag som anges i 3 mom.

Gränsbevakningsväsendet har inte rätt att använda teleövervakning, teknisk spårning av en person eller annat förtäckt inhämtande av information än sådant datanätsbaserat förtäckt inhämtande av information som avses i 14 § 4 mom. vid utredning av

1) misstanke om att en person som omfattas av det i 30 eller 31 § i lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005) avsedda militärdisciplinförfarandet har gjort sig skyldig till ett brott som enligt 2 § i militära rättegångslagen (326/1983) ska handläggas som ett militärt rättegångsärende eller misstanke om att en person som tjänstgör vid Gränsbevakningsväsendet har gjort sig skyldig till ett tjänstebrott enligt 40 kap. i strafflagen,

2) våldsamt motstånd mot tjänsteman enligt 16 kap. 1 § i strafflagen och grovt givande av muta enligt 16 kap. 14 § i den lagen,

3) tagande av gisslan enligt 25 kap. 4 § i strafflagen och förberedelse till tagande av gisslan enligt 25 kap. 4 a § i den lagen i anknytning till ordnande av olaglig inresa,

4) sådana allmänfarliga brott enligt 34 kap. i strafflagen som riktar sig mot Gränsbevakningsväsendet.

Vid i 5 § i lagen om brottsbekämpning inom Gränsbevakningsväsendet avsedd annan förundersökning som görs av Gränsbevakningsväsendet får en gränsbevakningsman av de hemliga tvångsmedlen inte använda teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teleövervakning, förtäckt inhämtande av information, teknisk spårning av en person, täckoperationer, bevisprovokation genom köp och styrd användning av informationskällor.

Utöver vad som föreskrivs nedan om de särskilda förutsättningarna för användningen av hemliga tvångsmedel får teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, systematisk observation, teknisk avlyssning, optisk observation, teknisk spårning av en person, teknisk observation av utrustning, täckoperationer, bevisprovokation genom köp, styrd användning av informationskällor, användning av deltagande informationskällor, kontrollerade leveranser, hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan och hemlig platsgenomsökning samt omhändertagande och kopiering i anslutning till dessa användas bara om de kan antas vara av synnerlig vikt för utredning av ett brott. För täckoperation, bevisprovokation genom köp, bostadsavlyssning och hemlig särskild husrannsakan krävs det dessutom att metoden är nödvändig för att ett brott ska kunna utredas.

Beslut om förtäckt inhämtande av information ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen, chefen för en polisinrättning eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Beslut om förtäckt inhämtande av information i syfte att utreda ett tullbrott ska fattas av Tullens brottsbekämpningschef eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Beslut om förtäckt inhämtande av information för utredning av ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka ska fattas av avdelningschefen eller biträdande avdelningschefen för juridiska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Beslut om förtäckt inhämtande av information ska fattas skriftligen. I beslutet ska följande nämnas:

1) åtgärden och dess syfte tillräckligt specificerat,

2) den enhet eller förvaltningsenhet vid Gränsbevakningsväsendet som genomför inhämtandet och den polisman, tullman inom Tullens brottsbekämpning eller gränsbevakningsman som svarar för inhämtandet,

3) det misstänkta brottet,

4) den person som det förtäckta inhämtandet av information riktas mot,

5) de fakta som brottsmisstanken grundar sig på,

6) den planerade tidpunkten för genomförandet av åtgärden,

7) eventuella begränsningar och villkor för det förtäckta inhämtandet av information.

Vid förändrade omständigheter ska beslutet vid behov ses över.

Med hemlig husrannsakan avses hemlig genomsökning av i 24 kap. 11 § i strafflagen avsedda hemfridsskyddade platser.

Förundersökningsmyndigheten kan ges tillstånd att företa en genomsökning som avses i 1 mom., om innehavaren av utrymmet eller platsen är skäligen misstänkt för ett brott som avses i 3 §. Genomsökningen får företas endast om det kan antas att föremål, egendom, handlingar, information eller omständigheter som behövs för utredningen av brottet kan påträffas vid genomsökningen. På platser som inte innehas av den misstänkte får genomsökning företas endast om brottet har begåtts där eller om det annars på synnerligen giltiga skäl kan antas att det vid genomsökningen påträffas föremål, egendom, handlingar, information eller omständigheter som avses ovan.

Om det under tiden för hemlig husrannsakan eller vid något annat tillfälle framkommer att sådan information som avses i 26 b § kan bli föremål för genomsökningen, ska åtgärden avbrytas och de upptagningar som fåtts genom den och anteckningarna om de uppgifter som fåtts genom den genast utplånas.

En enskild sluten handling som påträffats vid hemlig husrannsakan får undersökas endast av undersökningsledaren, åklagaren eller domstolen, eller enligt undersökningsledarens förordnande av en polisman. När en handling i form av data öppnas får undersökningsledaren vid behov besluta att en expert på det informationssystem som åtgärden gäller eller på dess lagringsplattform ska anlitas.

Med hemlig särskild husrannsakan avses hemlig genomsökning av ett utrymme där det finns anledning att anta att genomsökningen kommer att omfatta information som någon enligt 17 kap. 10–14, 16, 20 eller 21 § i rättegångsbalken har skyldighet eller rätt att vägra vittna om och som enligt 7 kap. 3 § i denna lag inte får tas i beslag eller kopieras.

Förundersökningsmyndigheten kan ges tillstånd att företa en genomsökning som avses i 1 mom., om innehavaren av utrymmet eller platsen är skäligen misstänkt för ett brott som avses i 3 §. Genomsökningen får företas endast om det kan antas att föremål, egendom, handlingar, information eller omständigheter som behövs för utredningen av brottet kan påträffas vid genomsökningen och endast om genomsökningsombudets närvaro kan möjliggöras på det sätt som föreskrivs i 26 c §. På platser som inte innehas av den misstänkte får genomsökning företas endast om brottet har begåtts där eller om det annars på synnerligen giltiga skäl kan antas att det vid genomsökningen påträffas föremål, egendom, handlingar, information eller omständigheter som avses ovan.

För hemlig särskild husrannsakan ska det förordnas ett genomsökningsombud som ska se till att omhändertagande eller kopiering av handlingar inte gäller information som avses i 26 b § 1 mom. Genomsökningsombudet kan vara ett i 44 § avsett offentligt ombud som domstolen har förordnat för handläggningen av ett yrkande som gäller genomsökning. Bestämmelser om behörighetsvillkor för genomsökningsombud finns i 8 kap. 8 §.

Genomsökningsombudet ska med omsorg och utan ogrundat dröjsmål övervaka att omhändertagande eller kopiering av handlingar inte gäller information som avses i 26 b § 1 mom. Genomsökningsombudet ska vara närvarande vid hemlig särskild husrannsakan och följa hur åtgärderna för genomsökning vidtas, om det med beaktande av säkerheten för alla som deltar i genomsökningen är möjligt.

Ett genomsökningsombud eller den som ombetts fullgöra ett sådant uppdrag får inte obehörigen röja en omständighet som han eller hon fått kännedom om under uppdraget eller när han eller hon ombads fullgöra det. I fråga om arvode och ersättning till genomsökningsombud iakttas bestämmelserna i 46 § om arvode och ersättning till offentliga ombud.

Den som förrättar en hemlig särskild husrannsakan ska på behörigt sätt beakta den uppfattning som genomsökningsombudet har om hur informationen lämpar sig som objekt för omhändertagande eller för kopiering av handling. Om sådant material kopieras eller annars omhändertas i samband med en genomsökning i fråga om vilket genomsökningsombudet har motsatt sig kopiering eller omhändertagande, får materialet inte undersökas ytterligare utan det ska förseglas. Omtvistat material ska avgränsas på ett sätt som är ändamålsenligt med tanke på domstolsbehandlingen och tillräckligt för att tystnadsplikten och tystnadsrätten ska tillgodoses.

Hemlig särskild husrannsakan ska upptas med en teknisk anordning och genomsökningen ska protokollföras i enlighet med 26 j §. Uttalanden av genomsökningsombudet ska dokumenteras i eller fogas till protokollen i behövlig omfattning. Genomsökningsombudet ska på begäran ges tillfälle att granska protokollet utan dröjsmål efter genomsökningen, dock senast 24 timmar efter genomsökningen.

En enskild sluten handling som påträffats vid hemlig särskild husrannsakan får undersökas endast av genomsökningsombudet. När en handling i form av data öppnas får undersökningsledaren vid behov besluta att en expert på det informationssystem som åtgärden gäller eller på dess lagringsplattform ska anlitas.

En anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information ska utan dröjsmål och senast inom tre dagar från förseglingen enligt 26 d § till domstolen hänskjuta frågan om huruvida det förseglade materialet får undersökas eller tillgodogöras. I ett yrkande som gäller ärendet ska ärendet beskrivas tillräckligt exakt och till yrkandet ska förutom det förseglade materialet fogas det protokoll som avses i 26 j §.

Vid domstolsbehandlingen av ärendet gäller i tillämpliga delar vad som i 43 § föreskrivs om förfarandet i domstol. Ärenden som gäller förseglat material avgörs av den domstol som är behörig att behandla åtal i saken. Domstolen ska ge den som framställt yrkandet och genomsökningsombudet tillfälle att bli hörda.

Domstolen ska besluta om huruvida materialet eller en del av det får kopieras. Domstolens beslut som gäller förseglat material får inte överklagas genom besvär. Klagan över beslutet får anföras utan tidsfrist. Klagan ska behandlas skyndsamt. Om klagan anförs över domstolens beslut, ska det material som klagan gäller hållas förseglat till dess ärendet har avgjorts.

Med hemlig platsgenomsökning avses hemlig genomsökning av en plats som avses i 8 kap. 1 § 4 mom.

Förundersökningsmyndigheten kan ges tillstånd att företa en genomsökning som avses i 1 mom., om innehavaren av utrymmet eller platsen är skäligen misstänkt för ett brott som avses i 16 §.

Genomsökningen får företas endast om det kan antas att föremål, egendom, handlingar, information eller omständigheter som behövs för utredningen av brottet kan påträffas vid genomsökningen. På platser som inte innehas av den misstänkte får genomsökning företas endast om brottet har begåtts där eller om det annars på synnerligen giltiga skäl kan antas att det vid genomsökningen påträffas föremål, egendom, handlingar, information eller omständigheter som avses ovan. Om det under tiden för hemlig platsgenomsökning eller vid något annat tillfälle framkommer att sådan information som avses i 26 b § kan bli föremål för genomsökningen, ska åtgärden avbrytas och de upptagningar som fåtts genom den och anteckningarna om de uppgifter som fåtts genom den genast utplånas.

Domstolen beslutar om genomsökning enligt 26 a, 26 b och 26 f § på yrkande av en anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Om ärendet inte tål uppskov, får en anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information besluta om hemlig platsgenomsökning till dess att domstolen har avgjort yrkandet om beviljande av tillstånd. Ärendet ska föras till domstol så snart det är möjligt, dock senast 24 timmar efter det att tvångsmedlet började användas.

Tillstånd till genomsökning enligt 1 mom. kan ges och beslut fattas för högst en månad åt gången. I ett yrkande och i ett beslut om genomsökning ska tillräckligt noggrant specificeras

1) det brott som ligger till grund för åtgärden samt brottstidpunkten,

2) den person som är skäligen misstänkt för det brott som avses i 1 punkten,

3) de fakta som misstanken mot personen och förutsättningarna för genomsökningen grundar sig på,

4) tillståndets giltighetstid,

5) det utrymme eller den plats av annat slag som genomsökningen riktas mot,

6) i den mån det är möjligt, vad som söks genom genomsökningen,

7) den anhållningsberättigade tjänsteman som leder och övervakar utförandet av genomsökningen,

8) eventuella begränsningar för genomsökningen.

Föremål, egendom, handlingar, information eller omständigheter som behövs för utredning av ett brott får tillfälligt omhändertas för beslag eller kopiering enligt 7 kap. eller kopieras under hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan eller hemlig platsgenomsökning.

Bestämmelserna i 1 mom. gäller också information som finns i en teknisk anordning eller i något annat motsvarande informationssystem eller på dess lagringsplattform (data ). Vad som föreskrivs om handlingar tillämpas även på handlingar i form av data.

En kopia ska förstöras utan dröjsmål, om det framgår att sådant material har kopierats som det är förbjudet att kopiera eller att informationen inte behövs för utredningen av brottet.

Beslut om omhändertagande och kopiering vid hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan och hemlig platsgenomsökning ska fattas av en anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan och hemlig platsgenomsökning ska i sin helhet upptas med en teknisk anordning. Den som företar en hemlig genomsökning ska utan ogrundat dröjsmål upprätta ett protokoll över genomsökningen, i vilket det med tillräcklig noggrannhet redogörs för förfarandet vid genomsökningen.

Över omhändertagande och kopiering under eller efter hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan och hemlig platsgenomsökning ska det upprättas ett separat protokoll i vilket det med tillräcklig noggrannhet redogörs för arten och mängden av det föremål, det ämne eller den egendom som har omhändertagits och kopierats samt arten och mängden av det föremål, det ämne eller den egendom som det eventuellt bytts ut mot.

En kopia av det protokoll som avses i 1 och 2 mom. och uppgift om upptagningen ska lämnas till den hos vilken föremålet, egendomen eller handlingen har omhändertagits eller kopierats när den underrättelse som avses i 60 § har gjorts. Den hos vilken genomsökningen har utförts ska på begäran ges tillfälle att granska upptagningen.

För att utreda tullbrott får Tullen rikta en täckoperation mot en person, om denne är skäligen misstänkt för ett i 3 § avsett brott i vilket ingår import, export eller transitering genom Finland av egendom. En förutsättning är dessutom att inhämtandet av information måste anses vara behövligt på grund av att den brottsliga verksamheten är planmässig, organiserad eller yrkesmässig eller på grund av att det kan antas att den fortsätter eller upprepas.

De behöriga förundersökningsmyndigheterna får rikta en datanätsbaserad täckoperation mot en misstänkt, om denne är skäligen misstänkt för ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år.

En täckoperation som företas för att utreda ett tullbrott genomförs av polisen i enlighet med 27 § 2 mom. En täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får dock genomföras av en för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

En tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information får på begäran av polisen delta i en täckoperation som företas för att utreda tullbrott. När en tullman inom tullbrottsbekämpningen deltar i en täckoperation som polisen företar i fråga om ett tullbrott gäller angående tullmannens rättigheter och skyldigheter vad som i 27, 27 a, 28 och 29 § föreskrivs om polismäns rättigheter och skyldigheter.

En täckoperation som genomförs uteslutande i datanät i syfte att utreda ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka genomförs av en för uppdraget förordnad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

En tullman inom tullbrottsbekämpningen eller gränsbevakningsman som företar en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får inte begå brott eller ta initiativ till ett brott.

Trots vad som föreskrivs i 28 § 3 mom. får en tullman eller gränsbevakningsman som företar en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät under sitt deltagande i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet skaffa lokaler eller fordon eller andra sådana hjälpmedel, delta i organiseringen av transporten av personer, föremål eller ämnen, sköta ekonomiska angelägenheter eller bistå den kriminella sammanslutningen på andra med dessa jämförbara sätt, om det på synnerligen giltiga skäl har kunnat antas att

1) åtgärden genomförs också utan tullmannens eller gränsbevakningsmannens medverkan,

2) tullmannens eller gränsbevakningsmannens verksamhet inte kommer att äventyra eller skada någons liv, hälsa eller frihet eller orsaka betydande fara för eller skada på egendom, och

3) biståndet avsevärt främjar möjligheterna att uppnå syftet med täckoperationen.

En tullman eller gränsbevakningsman som företar en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får delta i ombesörjandet av en försändelse som är föremål för en kontrollerad leverans enligt 41 §, om deltagandet avsevärt främjar möjligheterna att uppnå syftet med leveransen.

Det som ovan föreskrivs om framställning om och plan för en täckoperation tillämpas på täckoperationer som genomförs uteslutande i datanät inom Tullen och Gränsbevakningsväsendet. Tullen och Gränsbevakningsväsendet ska delge planen för en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät till centralkriminalpolisen.

Beslut om en täckoperation ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen. Beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen, chefen för en polisinrättning eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Beslut om en täckoperation som företas för att utreda ett tullbrott och beslut om framställning till polisen av begäran om genomförande av täckoperationen ska fattas av Tullens brottbekämpningschef. Beslut om det praktiska genomförandet av en täckoperation inom Tullen ska fattas av polisen.

Beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät inom Tullen ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen på framställning av Tullens brottsbekämpningschef eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. På beslut om täckoperationer som genomförs uteslutande i datanät inom Tullen tillämpas vad som i 2–4 mom. föreskrivs om beslut om en täckoperation. Med den uppgift som avses i 3 mom. 2 punkten avses i fråga om Tullen uppgift om den enhet vid Tullen som genomför täckoperationen som genomförs uteslutande i datanät och om den tullman som svarar för genomförandet av täckoperationen. Med den uppgift som avses i 3 mom. 3 punkten avses på motsvarande sätt identifikationsuppgifterna för de tullmän som genomför täckoperationen som genomförs uteslutande i datanät.

Beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät inom Gränsbevakningsväsendet ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen på framställning av avdelningschefen eller biträdande avdelningschefen för juridiska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. På beslut om täckoperationer som genomförs uteslutande i datanät vid Gränsbevakningsväsendet tillämpas vad som i 2–4 mom. föreskrivs om beslut om en täckoperation. Med den uppgift som avses i 3 mom. 2 punkten avses i fråga om Gränsbevakningsväsendet uppgift om den förvaltningsenhet vid Gränsbevakningsväsendet som genomför täckoperationen som genomförs uteslutande i datanät och om den gränsbevakningsman som svarar för genomförandet av täckoperationen. Med den uppgift som avses i 3 mom. 3 punkten avses på motsvarande sätt identifikationsuppgifterna för de gränsbevakningsmän som genomför täckoperationen som genomförs uteslutande i datanät.

Den polisman som fattat beslut om en täckoperation ska låta domstolen avgöra om det finns sådana förutsättningar för en täckoperation som anges i 27 § 2 mom. Om det är fråga om en täckoperation för att utreda ett tullbrott, ska den tullman som fattat beslut om täckoperationen låta domstolen avgöra om det finns sådana förutsättningar för en täckoperation som anges i 27 § 3 mom.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det finns skäl att utöver det brott som ligger till grund för täckoperationen misstänka ett annat, i 3 § avsett brott med direkt anknytning till det första brottet, som misstänks ha begåtts av den person som är föremål för täckoperationen och i vilket ingår import, export eller transitering genom Finland av egendom, får den tjänsteman som företar täckoperationen utvidga operationen till att omfatta även utredning av det brottet. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av operationen behövs för att brottet ska kunna utredas. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av information inleddes hänskjutas till den tullman som fattat beslut om den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det finns skäl att misstänka att ett i 3 § avsett brott har begåtts av någon annan än den person som är föremål för täckoperationen och det i brottet ingår import, export eller transitering genom Finland av egendom, får den behöriga tjänsteman som företar täckoperationen utvidga operationen också till den personen. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av operationen behövs för att brottet ska kunna utredas. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av information inleddes hänskjutas till den tullman som fattat beslut om den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det finns skäl att utöver det brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka och som ligger till grund för täckoperationen misstänka ett annat, i 3 § avsett brott med direkt anknytning till det första brottet, som misstänks ha begåtts av den person som är föremål för täckoperationen och som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka, får den gränsbevakningsman som företar täckoperationen utvidga täckoperationen som genomförs uteslutande i datanät till att omfatta också det brottet. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av täckoperationen som genomförs uteslutande i datanät behövs för att brottet ska kunna utredas. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av informationen inleddes hänskjutas till chefen för centralkriminalpolisen.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det finns skäl att misstänka att ett i 3 § avsett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka har begåtts av någon annan än den person som är föremål för täckoperationen, får den gränsbevakningsman som företar täckoperationen utvidga täckoperationen som genomförs uteslutande i datanät också till den personen. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av operationen behövs för att brottet ska kunna utredas. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av informationen inleddes hänskjutas till chefen för centralkriminalpolisen.

Med bevisprovokation genom köp avses ett köpeanbud eller ett köp av ett föremål, ett ämne, egendom eller en tjänst som den behöriga förundersökningsmyndigheten gör för att få i sin besittning eller finna bevis i ett brottmål eller vinningen av ett brott eller ett föremål, ett ämne eller egendom som avhänts någon genom ett brott eller som domstolen kan förklara förverkat eller förverkad eller som annars kan bidra till utredningen i brottmålet. För köp av annat än ett provparti krävs det att köpet är nödvändigt för att genomföra bevisprovokationen.

Bevisprovokation genom köp får genomföras om det finns skäl att misstänka ett brott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år eller stöld eller häleri och det är sannolikt att något av de mål som nämns i 1 mom. kan uppnås genom åtgärden.

En för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen får i syfte att utreda tullbrott genomföra bevisprovokation genom köp, om det föreskrivna strängaste straffet för tullbrottet är fängelse i minst två år och det är sannolikt att något av de mål som avses i 1 mom. kan uppnås genom bevisprovokationen. För köp av annat än ett provparti krävs det att köpet är nödvändigt för att genomföra bevisprovokationen.

En för uppdraget förordnad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information får i syfte att utreda brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka genomföra bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät och gäller säljanbud till allmänheten, om det är fråga om ett brott för vilket det strängaste föreskrivna straffet är fängelse i minst två år eller häleri, och det är sannolikt att något av de mål som avses i 1 mom. kan uppnås genom bevisprovokationen genom köp. På bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät inom Gränsbevakningsväsendet tillämpas 5 mom. För köp av annat än ett provparti krävs det att köpet är nödvändigt för att genomföra bevisprovokationen.

Den som genomför bevisprovokationen får utföra bara sådant inhämtande av information som är nödvändigt för att genomföra bevisprovokationen. Bevisprovokationen genom köp ska genomföras så att den inte får den person som är föremål för åtgärden eller någon annan att begå ett brott som denne inte annars skulle begå.

Bevisprovokation genom köp är tillåten i en bostad bara om tillträdet till eller vistelsen i bostaden sker under aktiv medverkan av den som använder bostaden. Det föreskrivs särskilt om husrannsakan.

Bevisprovokation genom köp som företas för att utreda ett tullbrott genomförs av polisen i enlighet med 35 §. Bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät får dock genomföras av en för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

En tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information får på begäran av polisen delta i bevisprovokation genom köp som företas för att utreda ett tullbrott. När en tullman inom tullbrottsbekämpningen deltar i bevisprovokation genom köp som polisen företar i fråga om ett tullbrott gäller angående tullmannens rättigheter och skyldigheter vad som i 27, 27 a, 28 och 29 § föreskrivs om polismäns rättigheter och skyldigheter.

Bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät i syfte att utreda ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka genomförs av en för uppdraget förordnad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Beslut om bevisprovokation genom köp som företas för att utreda ett tullbrott och beslut om framställning till polisen av begäran om genomförande av sådan bevisprovokation genom köp ska fattas av Tullens brottbekämpningschef. Beslut om det praktiska genomförandet av bevisprovokationen genom köp ska fattas av polisen. Beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät av en sådan för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen på framställning av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät av en sådan för uppdraget förordnad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen på framställning av avdelningschefen eller biträdande avdelningschefen för juridiska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet eller en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Vad som i 2 och 3 mom. föreskrivs om beslut om bevisprovokation genom köp tillämpas på beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät inom Tullen och Gränsbevakningsväsendet.

Vad som föreskrivs ovan tillämpas på bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät inom Tullen och Gränsbevakningsväsendet.

Beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät av en sådan för uppdraget förordnad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen på framställning av Tullens brottsbekämpningschef eller en sådan för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Vad som i 2–4 mom. föreskrivs om beslut om bevisprovokation genom köp tillämpas på beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät inom Tullen. Med den uppgift som avses i 2 mom. 1 punkten avses i fråga om Tullen uppgift om den tullman som beslutat om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät. Med den uppgift som avses i 2 mom. 2 punkten avses på motsvarande sätt uppgift om den enhet vid Tullen som genomför bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät. Med den uppgift som avses i 2 mom. 3 punkten avses identifikationsuppgifterna för de tullmän inom Tullens brottsbekämpning som genomför bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät.

Beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät av en sådan för uppdraget förordnad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen på framställning av avdelningschefen eller biträdande avdelningschefen för juridiska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet eller en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Vad som i 2–4 mom. föreskrivs om beslut om bevisprovokation genom köp tillämpas på beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät inom Gränsbevakningsväsendet. Med den uppgift som avses i 2 mom. 1 punkten avses i fråga om Gränsbevakningsväsendet uppgift om den gränsbevakningsman som beslutat om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät. Med den uppgift som avses i 2 mom. 2 punkten avses på motsvarande sätt uppgift om den förvaltningsenhet vid Gränsbevakningsväsendet som genomför bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät. Med den uppgift som avses i 2 mom. 3 punkten avses identifikationsuppgifterna för de gränsbevakningsmän inom Gränsbevakningsväsendets brottsbekämpning som genomför bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät.

En anhållningsberättigad tjänsteman får besluta att en polisman som ska genomföra förtäckt inhämtande av information, en täckoperation eller bevisprovokation genom köp eller en tullman eller gränsbevakningsman som ska genomföra förtäckt inhämtande av information ska förses med en teknisk anordning som möjliggör avlyssning och observation, om utrustningen är motiverad för att polismannens, tullmannens eller gränsbevakningsmannens säkerhet ska kunna tryggas. Samma rätt har även en tullman inom Tullens brottsbekämpning när tullmannen på begäran av polisen deltar i en täckoperation.

Avlyssningen och observationen får upptas. Upptagningarna ska utplånas så snart de inte behövs för att trygga polismannens, tullmannens eller gränsbevakningsmannens säkerhet. Om upptagningarna trots allt behöver bevaras av orsaker som har samband med rättsskyddet för delaktiga, får upptagningarna bevaras och användas i detta syfte. De ska i så fall utplånas när saken har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut eller lämnats därhän.

I enskilda fall får en informationskälla som en del av sådan styrd användning av informationskällor som avses i 39 § 2 mom. under förundersökningsmyndighetens styrning och övervakning

1) skaffa lokaler, fordon eller andra sådana hjälpmedel,

2) transportera personer, föremål eller ämnen,

3) sköta ekonomiska angelägenheter, eller

4) på andra sätt som är jämförbara med de sätt som avses i 1–3 punkten bistå en kriminell sammanslutning, en kriminell gruppering, ett kriminellt nätverk eller någon annan med dessa jämförbar sammanslutning av personer som bildats för att begå brott.

Användning av en i 1 mom. avsedd deltagande informationskälla är tillåten om det av synnerligen giltiga skäl kan antas att

1) åtgärden genomförs också utan informationskällans medverkan,

2) informationskällans verksamhet inte äventyrar eller skadar någons liv, hälsa eller frihet eller orsakar betydande fara för eller skada på egendom, och

3) biståndet avsevärt främjar möjligheterna att uppnå syftet med användningen av informationskällor.

En deltagande informationskälla får också under förundersökningsmyndighetens styrning och övervakning vidta sådana åtgärder som gör det möjligt för förundersökningsmyndigheten att utnyttja andra hemliga tvångsmedel enligt detta kapitel till den del det är nödvändigt för utövandet av befogenheten i fråga.

I en framställning om användning av en deltagande informationskälla ska följande anges:

1) den som gjort framställningen om åtgärden,

2) den person eller i 40 a § 1 mom. 4 punkten avsedda sammanslutning, tillräckligt specificerad, som är föremål för inhämtandet av information,

3) det brott, tillräckligt specificerat, som ska utredas,

4) syftet med användningen av den deltagande informationskällan,

5) behovet av användningen av den deltagande informationskällan,

6) andra än i 1–5 punkten avsedda uppgifter som behövs för att bedöma förutsättningarna för användningen av den deltagande informationskällan.

Över genomförandet av användning av en deltagande informationskälla ska en sådan skriftlig plan göras upp som innehåller väsentlig och tillräckligt detaljerad information för beslutsfattandet om och genomförandet av användningen av en deltagande informationskälla. När omständigheterna förändras ska planen vid behov ses över.

Beslut om användning av deltagande informationskällor ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen eller av en för användning av informationskällor förordnad anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Beslut om användning av deltagande informationskällor i syfte att utreda ett tullbrott som Tullen undersöker ska fattas av Tullens brottsbekämpningschef eller av en för användning av informationskällor förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Beslut om användning av deltagande informationskällor i syfte att utreda brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka ska fattas av avdelningschefen eller biträdande avdelningschefen för juridiska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet eller av en för användning av informationskällor förordnad anhållningsberättigad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Beslut om användning av en deltagande informationskälla får meddelas för högst sex månader åt gången.

Beslut om användning av en deltagande informationskälla ska fattas skriftligen. I beslutet ska följande anges:

1) den som föreslagit åtgärden,

2) den enhet som genomför inhämtandet av information och den tjänsteman som svarar för genomförandet av detta,

3) identifikationsuppgifterna för informationskällan,

4) det misstänkta brottet,

5) syftet med inhämtandet av information och planen för genomförandet av detta,

6) beslutets giltighetstid,

7) eventuella begränsningar och villkor för användningen av den deltagande informationskällan.

När omständigheterna förändras ska beslutet vid behov ses över. Beslut om att användning av en deltagande informationskälla ska avslutas ska fattas skriftligen.

Användning av en deltagande informationskälla ska samordnas med andra behöriga myndigheter för att säkerställa säkerheten för personer i anslutning till verksamheten samt för att förhindra att de taktiska och tekniska metoder och planer som används vid hemliga tvångsmedel avslöjas. Närmare bestämmelser om ordnandet av samordningen får utfärdas genom förordning av statsrådet.

En för användning av informationskällor förordnad anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information kan med en informationskällas samtycke besluta att dennes bostad eller ett annat utrymme som informationskällan använder för boende och dess omedelbara närmiljö ska övervakas med kamera eller någon annan teknisk anordning, metod eller programvara som placerats på platsen, om det behövs för att avvärja en fara som hotar informationskällans liv eller hälsa. Utomstående behöver inte upplysas om att informationskällan tryggas. Övervakningen ska avslutas utan dröjsmål, om den inte längre behövs för att avvärja en fara som hotar informationskällans liv eller hälsa.

En för användning av informationskällor förordnad anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information får besluta att en informationskälla, med informationskällans samtycke, ska förses med en teknisk anordning som möjliggör avlyssning, observation och spårning, om utrustningen i ett enskilt fall är nödvändig för att informationskällans säkerhet ska kunna tryggas. Avlyssningen, observationen och spårningen får upptas.

Upptagningar som uppkommit vid övervakning, avlyssning, observation eller spårning enligt 1 och 2 mom. ska utplånas så snart de inte behövs för att trygga informationskällans säkerhet. Om upptagningarna trots allt behöver bevaras av orsaker som har samband med rättsskyddet för delaktiga, får upptagningarna bevaras och användas i detta syfte. De ska i så fall utplånas när saken har avgjorts genom ett lagakraftvunnet beslut eller lämnats därhän.

En i 40 c § 1 mom. avsedd chef får besluta att en deltagande informationskälla ges falska, vilseledande eller förtäckta uppgifter eller registeranteckningar, som får användas i ett enskilt fall, eller att falska handlingar får upprättas för att användas av informationskällan, om det är nödvändigt för att skydda informationskällans liv och hälsa. En registeranteckning ska rättas när förutsättningarna inte längre föreligger.

Beslut om kontrollerade leveranser som utförs av polisen ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen, chefen för en polisinrättning eller en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tjänsteman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Beslut om kontrollerade leveranser som utförs av Tullen ska fattas av Tullens brottsbekämpningschef eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information. Beslut om kontrollerade leveranser som utförs av Gränsbevakningsväsendet ska fattas av avdelningschefen eller biträdande avdelningschefen för juridiska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet eller en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

För handläggningen av ett yrkande som gäller bostadsavlyssning, hemlig husrannsakan och hemlig särskild husrannsakan ska domstolen förordna ett offentligt ombud att bevaka den misstänktes intressen och deras intressen som eventuellt också kan bli föremål för avlyssning eller genomsökning.

Beslut om registeranteckningar och upprättande av handlingar enligt 47 § 2 mom. ska fattas av chefen för centralkriminalpolisen. Om det är fråga om utredning av ett tullbrott som Tullen undersöker, ska beslutet fattas av Tullens brottsbekämpningschef. Om det är fråga om utredning av ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka, ska beslutet fattas av avdelningschefen eller biträdande avdelningschefen för juridiska avdelningen vid staben för Gränsbevakningsväsendet.

Överskottsinformation får också användas, om användningen av överskottsinformationen kan antas vara av synnerlig vikt för utredningen av brottet och om det för brottet föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst tre år eller det är fråga om något av följande brott:

1) givande av muta,

2) deltagande i en organiserad kriminell sammanslutnings verksamhet,

3) misshandel, dödsvållande, grovt vållande av personskada, deltagande i slagsmål, framkallande av fara eller utsättande,

4) grovt hemfridsbrott,

5) frihetsberövande, bortförande av barn, olaga hot eller olaga tvång,

6) givande av muta i näringsverksamhet eller tagande av muta i näringsverksamhet,

7) utpressning,

8) förberedelse till allmänfarligt brott,

9) tagande av muta, brott mot tjänstehemlighet, missbruk av tjänsteställning eller missbruk av Europeiska unionens medel,

10) narkotikabrott, eller

11) skjutvapenbrott.

En misstänkt som varit föremål för teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av lägesuppgifter för att nå misstänkta, systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, teknisk observation, kontrollerade leveranser, hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan och hemlig platsgenomsökning samt omhändertagande och kopiering i anslutning till dessa ska utan dröjsmål underrättas om detta skriftligen när ärendet har förts till åklagaren för prövning eller förundersökningen annars har avslutats eller avbrutits. Den misstänkte ska dock underrättas om ett tvångsmedel senast ett år efter det att användningen av det har avslutats. I en underrättelse om teleavlyssning eller teleövervakning som riktats mot en misstänkt ska de teleadresser eller den teleterminalutrustning som varit föremål för åtgärden specificeras och i en underrättelse om hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan och hemlig platsgenomsökning ska det utrymme eller den plats av annat slag som varit föremål för åtgärden specificeras.

En misstänkt som varit föremål för en täckoperation, bevisprovokation genom köp, styrd användning av informationskällor och användning av deltagande informationskällor ska utan ogrundat dröjsmål underrättas om detta skriftligen när ärendet har förts till åklagaren för prövning.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Den domstol som beslutar om häktning kan på framställning av en anhållningsberättigad tjänsteman enligt 2 kap. 9 § i tvångsmedelslagen eller på framställning av åklagaren fatta beslut om att den häktade ska placeras i en sådan förvaringslokal för häktade som administreras av polisen, om det är nödvändigt för att hålla den häktade avskild eller av säkerhetsskäl eller för att utreda brottet. Den häktade får inte heller då hållas i polisens förvaringslokal längre än sju dygn, om det inte finns exceptionellt vägande skäl som hänför sig till den häktades säkerhet, till förundersökningen av brott eller till att hålla den häktade avskild på grund av en sådan risk som avses i 2 kap. 11 § 1 mom. 1 punkten underpunkt b i tvångsmedelslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelser om användning av hemliga tvångsmedel i syfte att utreda tullbrott finns i 10 kap. i tvångsmedelslagen.

Beslut om förtäckt inhämtande av information för att förhindra tullbrott fattas av Tullens brottsbekämpningschef eller av en för uppdraget förordnad anhållningsberättigad tullman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

För att förhindra tullbrott får Tullen, enligt vad som föreskrivs nedan, rikta en täckoperation mot en person som på grund av sina yttranden eller sitt uppträdande i övrigt med fog kan antas komma att göra sig skyldig eller medverka till ett sådant brott som avses i 10 kap. 3 § i tvångsmedelslagen i vilket ingår import, export eller transitering genom Finland av egendom. En förutsättning är dessutom att inhämtandet av information måste anses behövligt på grund av att den brottsliga verksamheten är planmässig, organiserad eller yrkesmässig eller på grund av att det kan antas att den fortsätter eller upprepas.

För att förhindra tullbrott får Tullen rikta en datanätsbaserad täckoperation mot en person, som på grund av sina yttranden eller sitt uppträdande i övrigt med fog kan antas komma att göra sig skyldig till ett tullbrott för vilket det föreskrivna strängaste straffet är fängelse i minst två år.

En täckoperation som företas för att förhindra ett tullbrott genomförs av polisen i enlighet med 28 §. En täckoperation som genomförs uteslutande i datanät får dock genomföras av en för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

En tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information får på begäran av polisen delta i en täckoperation som företas för att förhindra tullbrott. När en tullman inom tullbrottsbekämpningen deltar i en täckoperation som polisen företar i fråga om ett tullbrott tillämpas angående tullmannens rättigheter och skyldigheter vad som i 5 kap. 28–30 § i polislagen (872/2011) föreskrivs om polismäns rättigheter och skyldigheter.

Tullens brottbekämpningschef beslutar om en täckoperation som företas för att förhindra ett tullbrott och om framställning av begäran om genomförande av täckoperationen till polisen. Bestämmelser om beslut om en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät finns i 29 §.

Polisen beslutar om det praktiska genomförandet av täckoperationen. På beslut om genomförande av en täckoperation som företas för att förhindra ett tullbrott tillämpas vad som i 5 kap. 32 § i polislagen föreskrivs om beslut om en täckoperation.

Om avsikten är att information som fåtts genom en täckoperation som avses i 23 § 2 mom. och som genomförts för att förhindra ett tullbrott används i rättegång såsom en utredning till stöd för att någon är skyldig, ska den tullman som fattat beslut om täckoperationen låta domstolen avgöra om det fanns sådana förutsättningar för en täckoperation som avses i det momentet.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det med fog kan antas att den person som är föremål för täckoperationen utöver det tullbrott som ligger till grund för operationen kommer att begå ett annat brott som avses i 23 § 2 mom. eller i 5 kap. 28 § 2 mom. i polislagen, med direkt anknytning till det första brottet, får den tjänsteman som företar täckoperationen utvidga operationen till att omfatta också det brottet. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av täckoperationen behövs för att brottet ska kunna förhindras. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av informationen inleddes hänskjutas för avgörande till den tullman som beslutat om den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det med fog kan antas att en annan person än den som är föremål för täckoperationen begår ett brott som avses i 23 § 2 mom. eller i 5 kap. 28 § 2 mom. i polislagen, får den behöriga tjänsteman som företar täckoperationen utvidga operationen också till den personen. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av täckoperationen behövs för att brottet ska kunna förhindras. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av informationen inleddes hänskjutas för avgörande till den tullman som beslutat om den täckoperation som genomförs uteslutande i datanät.

Med bevisprovokation genom köp avses ett köpeanbud eller ett köp av ett föremål, ett ämne, egendom eller tjänst som förundersökningsmyndigheten för att förhindra ett brott gör i syfte att påträffa eller ta om hand ett föremål, ett ämne eller egendom som har samband med ett brott eller att få i sin besittning eller finna bevis i ett brottmål eller vinningen av ett brott.

En för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen får, på det sätt som föreskrivs nedan, i syfte att förhindra tullbrott genomföra bevisprovokation genom köp, om det föreskrivna strängaste straffet för tullbrottet är fängelse i minst två år och det är sannolikt att något av de mål som avses i 1 mom. kan uppnås genom bevisprovokationen. En förutsättning för köp av annat än ett provparti är att köpet är nödvändigt för genomförandet av bevisprovokation genom köp.

Bevisprovokation genom köp som företas för att förhindra ett tullbrott genomförs av polisen i enlighet med 34 §. Bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät får dock genomföras av en för uppdraget förordnad tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

En tullman inom tullbrottsbekämpningen som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information får på begäran av polisen delta i bevisprovokation genom köp som företas för att förhindra tullbrott. När en tullman inom tullbrottsbekämpningen deltar i bevisprovokation genom köp som polisen företar i fråga om ett tullbrott tillämpas angående tullmannens rättigheter och skyldigheter vad som i 5 kap. 35–38 § i polislagen föreskrivs om polismäns rättigheter och skyldigheter.

Tullens brottbekämpningschef beslutar om bevisprovokation genom köp som företas för att förhindra ett tullbrott och om framställning av begäran om genomförande av bevisprovokation genom köp till polisen. Bestämmelser om beslut om bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät finns i 35 §.

Polisen beslutar om det praktiska genomförandet av bevisprovokationen genom köp. På beslut om genomförande av bevisprovokation genom köp som företas för att förhindra ett tullbrott tillämpas vad som i 5 kap. 36 § i polislagen föreskrivs om beslut om bevisprovokation genom köp.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För att förhindra brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka får Gränsbevakningsväsendet rikta en datanätsbaserad täckoperation mot en person som på grund av sina yttranden eller sitt uppträdande i övrigt med fog kan antas komma att göra sig skyldig till ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka och för vilket det strängaste föreskrivna straffet är fängelse i minst två år.

En täckoperation som genomförs uteslutande i datanät i syfte att förhindra ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka genomförs av en för uppdraget förordnad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det med fog kan antas att den person som är föremål för täckoperationen utöver det brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka och som ligger till grund för operationen kommer att göra sig skyldig till ett annat i 5 kap. 28 § 2 mom. i polislagen avsett brott, med direkt anknytning till det första brottet, som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka eller grovt ordnande av olaglig inresa, får den gränsbevakningsman som företar operationen utvidga täckoperationen som genomförs uteslutande i datanät till att omfatta också det brottet. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av täckoperationen behövs för att brottet ska kunna förhindras. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av informationen inleddes hänskjutas för avgörande till chefen för centralkriminalpolisen.

Om det under en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät framgår att det med fog kan antas att en annan person än den som är föremål för täckoperationen gör sig skyldig till ett i 5 kap. 28 § 2 mom. i polislagen avsett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka eller grovt ordnande av olaglig inresa, får den gränsbevakningsman som företar operationen utvidga täckoperationen som genomförs uteslutande i datanät till att omfatta också den personen. Det förutsätts dessutom att en omedelbar utvidgning av täckoperationen behövs för att brottet ska kunna förhindras. Frågan om utvidgning av täckoperationen ska dock utan ogrundat dröjsmål och senast tre dygn från det att inhämtandet av informationen inleddes hänskjutas för avgörande till chefen för centralkriminalpolisen.

Om det i utvidgningen av en täckoperation som genomförs uteslutande i datanät är fråga om att förhindra ett annat brott än ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka och operationen genomförs av polisen, iakttas i fråga om utvidgning av operationen 5 kap. 34 § i polislagen.

En för uppdraget förordnad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information får, på det sätt som föreskrivs nedan, i syfte att förhindra brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka genomföra bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät och gäller säljanbud till allmänheten, om det är fråga om ett brott för vilket det strängaste föreskrivna straffet är fängelse i minst två år eller häleri, och det är sannolikt att något av de mål som avses i 1 mom. kan uppnås genom bevisprovokationen genom köp. En förutsättning för köp av annat än ett provparti är att köpet är nödvändigt för genomförandet av bevisprovokation genom köp.

En bevisprovokation genom köp som genomförs uteslutande i datanät i syfte att förhindra ett brott som det ankommer på Gränsbevakningsväsendet att undersöka genomförs av en för uppdraget förordnad gränsbevakningsman som särskilt utbildats för hemligt inhämtande av information.

Med användning av informationskällor avses annat än sporadiskt konfidentiellt mottagande av information av betydelse för skötseln av uppgifter som gäller förhindrande av brott som Gränsbevakningsväsendet enligt lag ska undersöka eller upprätthållande av gränssäkerheten av personer som inte hör till gränsbevakningsmyndigheten eller någon annan myndighet (informationskälla ).

Denna lag träder i kraft den 20 .

På grundval av en begäran om rättshjälp som har framställts av en myndighet i en främmande stat kan det för inhämtande av bevis verkställas genomsökning, beslag och förelägganden att säkra data, utföras teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, inhämtande av lägesuppgifter för att nå misstänkta och dömda, inhämtande av basstationsuppgifter, systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, teknisk observation, hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan och hemlig platsgenomsökning samt genomföras täckoperationer, bevisprovokationer genom köp och kontrollerade leveranser och upptas signalement, om detta ingår i begäran om rättshjälp eller är nödvändigt för att verkställa begäran.

Denna lag träder i kraft den 20 .

För att verkställa en utredningsorder får det utföras beslag samt kopiering av handlingar, genomsökning och föreläggande att säkra data, avspärrning av utredningsplatser och utredningsobjekt, prov för att konstatera intag av alkohol eller andra berusningsmedel, upptagande av signalement, bestämning av DNA-profiler, teleavlyssning, inhämtande av information i stället för teleavlyssning, teleövervakning, inhämtande av lägesuppgifter för att nå misstänka och dömda, inhämtande av basstationsuppgifter, systematisk observation, förtäckt inhämtande av information, teknisk observation, hemlig husrannsakan, hemlig särskild husrannsakan, hemlig platsgenomsökning, täckoperationer, bevisprovokation genom köp, styrd användning av informationskällor och användning av deltagande informationskällor och kontrollerade leveranser.

Denna lag träder i kraft den 20 .