Precisering av bankresolution och insättningsgaranti

Ett institut ska använda sig av ett avtalsvillkor i avtalet enligt vilket institutets borgenär erkänner och godkänner att kapitalbeloppet eller det utestående beloppet minskas, konverteras eller avskrivs genom beslut av verket, om följande förutsättningar uppfylls:

1) skulden är inte en sådan skuld som avses i 4 §,

2) skulden är en garanterad insättning som gjorts av en fysisk person eller av någon annan juridisk person än en sådan som avses i 5 § 2 punkten i revisionslagen (459/2007),

3) på skulden tillämpas lagstiftningen i en stat som inte hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och

4) skuldinstrumentet har emitterats den 1 juli 2015 eller därefter.

Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte om verket bedömer att ett i 15 kap.1 § avsett avtal ska tillämpas på det avtal som institutet ingått.

Institutet ska på begäran ge verket ett utlåtande om det i 1 mom. avsedda avtalsvillkorets verkställbarhet och bindande verkan.

Verket har rätt att skriva ned, konvertera och avskriva skulder i enlighet med denna lag, även om institutet inte ska använda sig ett i 1 mom. avsett avtalsvillkor.

Denna lag träder i kraft den 20 .

På ett värdepappersföretags ekonomiska verksamhetsförutsättningar, på tillsynen över dess ekonomiska ställning samt på beviljandet av dispens som gäller dessa tillämpas 9—11 kap. i kreditinstitutslagen. Med avvikelse från 10 kap. 2 § i den lagen ska ett värdepappersföretag alltid ha en kapitalbas som uppgår till minst det belopp som föreskrivs i 1 § i detta kapitel. På värdepappersföretag som omfattas av lagen om resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (1194/2014), tillämpas dessutom 8 a kap. i kreditinstitutslagen.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om insättningsgarantifondens tillgångar sjunker under det belopp som anges i 3 § ska inlåningsbankerna årligen till verket betala en insättningsgarantiavgift som beräknas i enlighet med 5 § och som ska överföras till insättningsgarantifonden så att den når upp till miniminivån enligt 3 §. Verket kan besluta att högst 30 procent av insättningsgarantifondens miniminivå får utgöras av inlåningsbankernas betalningsåtaganden.

Trots bestämmelserna i 1 mom. får verket också beräkna de i det momentet avsedda riskerna med någon annan metod än en metod som anges i EU:s tillsynsförordning. Vid sådan riskbedömning ska verket på ett utförligt sätt beakta de med inlåningsbankens verksamhet förenade riskerna i enlighet med bilagan. Verket ska bedöma inlåningsbankens risker på följande områden och riskindikatorerna inom dem:

1) kapital, som bestås av inlåningsbankens soliditetsgrad och kapitaltäckningsgrad,

2) likviditet och finansiering, som bestås av inlåningsbankens likviditet och beloppet av inlåningsbankens stabila finansiering,

3) tillgångarnas kvalitet, som bestås av de oreglerade fordringarnas andel av inlåningsbankens fordringar,

4) affärsmodell och ledning, som bestås av inlåningsbankens riskvägda balansposter och åtaganden utanför balansräkningen i förhållande till de totala tillgångarna,

5) potentiella förluster för insättningsgarantifonden, som bestås av inlåningsbankens icke intecknade tillgångar i förhållande till de garanterade insättningarna.

Om verket använder en metod som avses i 7 mom., ska det för varje inlåningsbank fastställas en indikator för den totala riskexponeringen genom att kombinera de riskindikatorer som avses i det momentet i enlighet med de i bilagan avsedda metoderna och viktningarna. Verket ska fastställa en årlig insättningsgarantiavgift för varje inlåningsbank genom att multiplicera det årliga grundläggande bidraget med multiplikatorn för riskjusteringen i enlighet med de metoder som avses i bilagan. Multiplikatorn för riskjustering ska vara 0,75—1,5.

Om den finansiella rapport eller kapitaltäckningsrapport som inlåningsbanken lämnar Finansinspektionen inte innehåller de uppgifter som krävs för en viss riskindikator som avses i bilagan och definitionen av riskindikatorn inte i tillräcklig mån har harmoniserats inom EU, ska riskindikatorn inte tillämpas. Viktskalan för de övriga riskindikatorerna ska då ändras i proportion till riskindikatorernas vikter i enlighet med bilagan så att summan av vikterna blir 1.

Denna lag träder i kraft den 20 .