HE 107/2017 vpGodkändÖverlämnad 19.9.2017

Lindring av förvärvsinkomstbeskattningen 2018

Lag om inkomstskatteskalan för 2018 och lag om ändring av inkomstskattelagen

Beskattningen av förvärvsinkomster lindras och utbildning som arbetsgivaren bekostar föreskrivs bli mer allmänt skattefri från ingången av 2018. Samtidigt förlängs tidsfristen för skattefria reseersättningar vid tillfälligt kommenderingsarbete till tre år.

Status
Godkänd
Överlämnad
19.9.2017
Senaste händelse
4.12.2017
Omröstningar
32
Anföranden
129
Stadfäst
14.12.2017
Författning
875/2017

Vad som föreslås

Inkomstgränserna i den statliga inkomstskatteskalan höjs med 1,5 procent, marginalskatterna i samtliga inkomstklasser sänks och maximibeloppen för arbetsinkomstavdraget och kommunalbeskattningens grundavdrag höjs. Dessutom fogas en bestämmelse till lagen om skattefrihet för utbildning som arbetsgivaren bekostar i sitt intresse, och tidsfristen för tillfälligt arbete på ett särskilt verksamhetsställe förlängs från två år till tre år.

Vad det betyder

Ändringarna lindrar löntagares och pensionärers förvärvsinkomstbeskattning och minskar den offentliga ekonomins skatteinkomster med sammanlagt cirka 505 miljoner euro från och med 2018, varav kommunernas andel (182 miljoner euro) kompenseras via statsandelar. Arbetsgivarna får större möjligheter att utbilda sina anställda utan skattepåföljder, och arbetstagare på arbetskommenderingar kan få skattefria ersättningar för resekostnader för upp till tre år.

Så röstade riksdagen

Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 14.12.2017.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

129 anföranden · 4 debatter

Debattens huvudpunkter

Debatten om lindringen av förvärvsinkomstbeskattningen var mycket omtvistad mellan regeringen och oppositionen. Regeringspartierna framhöll att en lindrad beskattning av arbete stärker sysselsättningen och den ekonomiska tillväxten. Oppositionspartierna kritiserade i sin tur skattelösningarna för att öka inkomstskillnaderna samt försämra ställningen för låginkomsttagare och barnfamiljer till följd av att barnavdraget slopas.

  • Ökar skattelättnaderna inkomstskillnaderna och ojämlikheten?
  • Skärps barnfamiljernas beskattning i och med att barnavdraget slopas?
  • Borde skattelättnaderna riktas tydligare till låginkomsttagare?
  • Samlingspartiet understödde en lindrad beskattning av arbete och företagande, eftersom det stöder den ekonomiska tillväxten, förbättrar sysselsättningen och ökar sporrarna till arbete.

    Hallituksen keskeinen tavoite veropolitiikassa on tukea kasvua, työntekoa ja yrittäjyyden edellytyksiä.
    Petteri Orpo
  • Centern ansåg att propositionen var en balanserad helhet som förstärker den ekonomiska vändningen och sysselsättningen samt värnar om skatteprogressionen.

    On tietenkin ollut erittäin tärkeätä, että Suomeen on palannut tekemisen meininki, että saamme aikaan ison käänteen, että olemme saaneet talouden kasvuun.
    Olavi Ala-Nissilä
  • Blå framtid understödde en lindrad beskattning av arbete i synnerhet för att förbättra medelklassens ställning och stärka köpkraften.

    tämän hallituskauden aikana työn verotusta on pieni- ja keskituloisia painottaen 1,2 miljardia euroa kevennetty.
    Simon Elo
  • SannfinländarnaFör med reservationer

    Sannfinländarna ansåg att en lindrad beskattning av arbete i sig var understödansvärd, men ville rikta lättnaderna mer rättvist till de lägsta inkomstklasserna och kritiserade slopandet av barnavdraget.

    Linja on periaatteessa hyvä, mutta toki nyt, kun olemme joutuneet oppositioon, haluamme kohdistaa tuloveron kevennykset oikeudenmukaisemmin kuin hallitus on esittänyt.
    Sami Savio
  • SDPEmot

    SDP motsatte sig propositionen eftersom partiet ansåg att regeringens skattelinje ökar inkomstskillnaderna, gynnar höginkomsttagare och skär i barnfamiljernas försörjning.

    Me sosiaalidemokraatithan olemme peräänkuuluttaneet sitä, että hallitus omilla arvovalinnoillaan valitettavasti on lisäämässä eriarvoisuutta ja myös tuloeroja yhteiskunnassa
    Pia Viitanen
  • De Gröna motsatte sig regeringens modell och föreslog att skattelättnaderna skulle koncentreras till låginkomsttagare genom en höjning av grundavdraget samt att skattetyngdpunkten skulle flyttas till föroreningar och kapital.

    Hallituksen veropolitiikka on kasvattanut tuloeroja, ja etuuksien leikkaukset ovat heikentäneet pienituloisimpien asemaa.
    Ozan Yanar
  • Vänsterförbundet motsatte sig propositionen och ansåg att den ökar inkomstskillnaderna och skuldsätter den offentliga ekonomin på grund av skattesänkningarna för höginkomsttagare.

    Oikeudenmukainen verotus edellyttää, että kukin osallistuu veronmaksuun maksukykynsä mukaisesti ja että verotuksella tasataan tuloeroja.
    Aino-Kaisa Pekonen
  • SFPFör med reservationer

    SFP understödde sänkt skatt på arbete och föreslog en skattereform där beskattningen av arbete lindras och konsumtionsbeskattningen höjs måttfullt.

    Eduskunta edellyttää, että hallitus valmistelee verouudistuksen ruotsalaisen eduskuntaryhmän mallin mukaisesti, jossa työn verotusta lasketaan ja kulutuksen verotusta nostetaan maltillisesti.
    Veronica Rehn-Kivi
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Kristdemokraterna kritiserade propositionen för att slopandet av barnavdraget och höjningarna av fastighetsskatterna skärper beskattningen för många barnfamiljer med små och medelstora inkomster.

    Hallitus ei kuitenkaan halunnut jatkaa verotuksen lapsivähennystä, joten pieni- ja keskituloisten lapsiperheiden verotus kiristyy.
    Peter Östman

Sammandraget är AI-genererat utifrån 129 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 19.9.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 10.10.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 15.11.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
  4. 22.11.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 29.11.2017Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 1.12.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki vuoden 2018 tuloveroasteikostaHyväksytty · 875/2017 · 14.12.2017
  • 2Laki tuloverolain muuttamisestaHyväksytty · 876/2017 · 14.12.2017

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om inkomstskatteskalan för 2018

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Vid beskattningen för 2018 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande:

Beskattningsbar förvärsinkomst,, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, %

17 200 8,00 6,00

25 700 518,00 17,25

42 400 3 398,75 21,25

74 200 10 156,25 31,25

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av inkomstskattelagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 31 § 7 mom., sådant det lyder i lag 1227/2005, ändras 21 b §, 33 b § 4 mom., 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom., 68 § 2 och 4 mom., 72 a och 106 § samt 125 § 2 mom., sådana de lyder, 21 b § i lag 1090/2014, 33 b § 4 mom. i lag 469/2009, 34 b § 2 mom., 54 d § 4 mom. och 68 § 2 mom. i lag 1741/2009 och 4 mom. i lag 772/2004, 72 a § i lagarna 1227/2005 och 946/2008 samt 106 § och 125 § 2 mom. i lag 1510/2016, samt fogas till lagen en ny 69 b § som följer:

21 b §Yrkeshögskoleaktiebolagens skattskyldighet

Yrkeshögskoleaktiebolag som avses i 5 § i yrkeshögskolelagen (932/2014) är skyldiga att betala skatt endast på sina näringsinkomster. De är dessutom skyldiga att betala skatt till kommunen på inkomster av sådana fastigheter eller delar av fastigheter som används för andra än allmänna ändamål enligt den inkomstskattesats som anges i 124 § 3 mom. i denna lag.

33 b §Dividender från bolag som inte är offentligt noterade

Har en delägare som enligt 7 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006) inte anses stå i anställningsförhållande till bolaget såsom bostad för sig eller sin familj under skatteåret använt en bostad som hör till bolagets tillgångar, ska värdet av bostaden dras av från värdet av hans eller hennes aktier när den i 1 mom. avsedda årliga avkastningen räknas ut.

34 b §Särskilda bestämmelser om beskattning av utbetalning som grundar sig på pensionsförsäkring och på långsiktigt sparavtal

Om arbetstagarens ålderspensionsålder enligt en pensionslag höjs efter att utbetalningen av pension eller annan utbetalning har inletts, kan pensionen eller utbetalningen med avvikelse från 54 d § 2 mom. 2 punkten betalas som om pensionsåldern inte hade höjts.

54 d §Premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal

En förutsättning för avdragsrätten är ytterligare att enligt avtalet

1) betalas pension eller annan utbetalning i andra fall än i situationer enligt 2 mom. 1 punkten i upprepade poster årsvis eller med kortare mellanrum under den återstående livstiden för den som har rätt till medlen eller förmånstagaren, eller under minst 10 års tid så att varje år betalas endast den del av det återstående sparbeloppet som fås genom att det återstående sparbeloppet divideras med antalet återstående betalningsår; under ett kalenderår kan pension eller annan utbetalning oberoende av det återstående sparbeloppet dock betalas upp till 2 000 euro,

2) får den avtalsenliga rätten inte överlåtas eller pantsättas.

68 §Av arbetsgivaren betalda försäkringspremier

Av arbetsgivaren betalda premier för frivillig individuell pensionsförsäkring som arbetsgivaren tecknat för sin arbetstagare och som uppfyller villkoren i 54 d § 2 mom. 2 punkten, 4 mom. 1 punkten samt 5 och 7 mom. anses utgöra skattepliktig förvärvsinkomst för den försäkrade, dock endast till den del premiernas sammanlagda belopp under skatteåret överstiger 8 500 euro.

Vad som i denna paragraf bestäms om en försäkring som tecknats av arbetsgivaren tillämpas på motsvarande sätt på en försäkring som ett öppet bolag tecknat för sin bolagsman, ett kommanditbolag tecknat för sin ansvariga bolagsman och ett aktiebolag tecknat för en sådan aktieägare som inte enligt 7 § i lagen om pension för arbetstagare anses stå i anställningsförhållande vid tillämpningen av nämnda lag.

69 b §Utbildning som bekostas av arbetsgivaren

Skattepliktig inkomst uppkommer inte när en arbetsgivare bekostar sådan utbildning för en arbetstagare som ligger i arbetsgivarens eller i en till samma koncern hörande arbetsgivares intresse.

På resekostnadsersättning som arbetsgivaren betalat för en resa som hänför sig till utbildning som avses i 1 mom. tillämpas vad som föreskrivs om sådan resekostnadsersättning som betalas av arbetsgivaren för en arbetsresa. Skattepliktig inkomst är dock resekostnadsersättning för resor som arbetstagaren gör för studier för studentexamen, för yrkesinriktad grundexamen enligt lagen om yrkesutbildning (531/2017), för lägre eller högre högskoleexamen enligt universitetslagen (558/2009), för yrkeshögskoleexamen eller högre yrkeshögskoleexamen enligt yrkeshögskolelagen (932/2014) eller för en utländsk examen som motsvarar ovannämnda examina.

72 a §Tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe

Som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe enligt 72 § betraktas arbete på samma arbetsställe i högst tre år.

Om en arbetsperiod som har avtalats att omfatta högst den tid som anges i 1 mom. fortgår en längre tid av orsaker som skäligen inte har kunnat förutses, betraktas arbetet som tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe till dess att den tidsfrist för tillfälligt arbete som anges i 1 mom. upphör.

Tidsfristen tillämpas om det särskilda arbetsstället under den tid som avses i 1 mom. har varit den skattskyldiges huvudsakliga arbetsställe. Tidsfristen börjar räknas från början, om den skattskyldiges arbete på samma arbetsställe har avbrutits för en sammanhängande period av minst sex månader och den skattskyldige under denna tid har arbetat på ett annat arbetsställe.

106 §Grundavdrag vid kommunalbeskattningen

Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 100 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten.

125 §Arbetsinkomstavdrag

Avdraget utgör 12 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 540 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,65 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2018. Lagens 72 a § tillämpas också på arbete som har börjat före ikraftträdandet av denna lag.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås att det stiftas en lag om inkomstskatteskalan för 2018. Den föreslagna lagen innehåller en progressiv inkomstskatteskala som ska tillämpas på beskattning av förvärvsinkomst vid statsbeskattningen. Skalans inkomstgränser höjs med ca 1,5 procent. Dessutom höjs den nedre gränsen i euro för skalans tredje inkomstklass med 600 euro. Den nedre gränsen för den s.k. solidaritetsskatten kvarstår oförändrad. Marginalskattesatserna för alla inkomstklasser i skatteskalan sänks. Det föreslås att inkomstskattelagen ändras så att arbetsinkomstavdragets högsta belopp och minskningsprocenten liksom även grundavdragets högsta belopp vid kommunalbeskattningen höjs. Enligt förslaget ska en bestämmelse om skattefrihet för utbildning som bekostas av arbetsgivaren tas in i inkomstskattelagen. Tidsgränsen för tillfälligt arbete på ett särskilt arbetsställe förlängs från två till tre år. Propositionen innehåller vissa tekniska korrigeringar av bestämmelserna i inkomstskattelagen. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2018. Ändringarna av inkomstskattelagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2018.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.