Nedskärning av yrkesutbildningens finansiering
Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till lagar som har samband med den
Finansieringen av yrkesutbildningen skärs ned med 120 miljoner euro från och med 2025, vilket minskar antalet utbildningsplatser för vuxna som redan har avlagt en examen. Samtidigt lättas de administrativa skyldigheterna för läroanstalterna på andra stadiet, och 10 miljoner euro i tilläggsfinansiering anvisas för stödet för lärande i gymnasierna.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 23.9.2024
- Senaste händelse
- 22.11.2024
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 24
- Stadfäst
- 5.12.2024
- Författning
- 708/2024
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Som den viktigaste ändringen minskas finansieringen av yrkesutbildningen med 120 miljoner euro från och med 2025, och utbildningsanordnarnas antal studerandeår tillåts underskrida minimiantalet enligt tillståndet att ordna utbildning för att besparingen ska riktas mot vuxenutbildningen. Dessutom avvecklas normer för läroanstalterna genom att den individuella planen för utveckling av kunnandet (IPUK) lättas för läropliktiga inom yrkesutbildningen samt genom att examensspecifika planer för bedömning av kunnandet, gymnasiernas lagstadgade årsplaner och skyldigheten att genomföra enkäter till vårdnadshavare slopas. Till gymnasieutbildningen tillförs 10 miljoner euro i statsfinansierat stöd för lärande.
Vad det betyder
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2025 och påverkar flera grupper: Vuxenstuderande: Utbildningsutbudet minskar för personer som redan har en tidigare examen på andra stadiet eller högskolenivå. Nedskärningarna riktas inte mot unga som går ut den grundläggande utbildningen eller personer som saknar examen. Läropliktiga och gymnasiestuderande: Inledandet av de läropliktigas yrkesstudier görs smidigare och mer gruppbaserat när skyldigheten att identifiera kunnande som förvärvats på fritiden slopas. För gymnasiestuderande utökas stödet för lärande med 10 miljoner euro. Utbildningsanordnare och personal: Den administrativa arbetsbördan och skyldigheterna att utarbeta planer minskar på andra stadiet, men de ekonomiska verksamhetsförutsättningarna försämras för yrkesläroanstalter med tyngdpunkt på vuxenutbildning. Kommunerna och staten: Av yrkesutbildningens totalbesparing på 120 miljoner euro riktas 62,6 miljoner euro mot statens finansiering och 57,4 miljoner euro mot kommunernas finansieringsandel.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 19.11.2024Riksdagen godkände lagen med rösterna 96–66.
Propositionen innehöll flera lagförslag som det röstades om separat. Här visas omröstningen om det huvudsakliga lagförslaget – de övriga finns nedan.
Regeringen ja, oppositionen nej. 37 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 5 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 5.12.2024.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
24 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades nedskärningen på 120 miljoner euro i yrkesutbildningens finansiering och dess konsekvenser för branschbytare, personalen och regionernas livskraft. Oppositionen motsatte sig propositionen skarpt och ansåg att nedskärningen var ett kortsiktigt slag mot kompetensen och tillgången på arbetskraft. Behandlingen av propositionen var mycket omstridd.
- Är det möjligt att begränsa nedskärningarna enbart till vuxna utan att undervisningen för unga blir lidande?
- Hur påverkar besparingarna läroanstalterna och livskraften i östra och norra Finland?
- Försvagar nedskärningen av vuxenutbildningen företagens tillgång på arbetskraft och arbetstagarnas möjligheter till omskolning?
Minskningen av finansieringen är en nödvändig åtgärd för att stärka hållbarheten i de offentliga finanserna, och besparingarna riktas på ett ändamålsenligt sätt till utbildning för vuxna och personer som redan har avlagt examen, samtidigt som stödet för lärande stärks.
”Tällä hallituksen esityksellä tavoitellaan yhtäältä julkisen talouden kestävyyden vahvistamista ja toisaalta kuntia ja muita koulutuksen järjestäjiä koskevien normien keventämistä.”
— Ari Koponen - SDPEmot
Den kraftiga nedskärningen i yrkesutbildningen försvårar vuxnas möjligheter att komma in i en bransch och omskola sig, och drabbar via integrerade grupper oundvikligen också unga läropliktiga.
”Myöskään me sosiaalidemokraatit emme kannata tätä käsittämätöntä leikkausta ammatilliseen koulutukseen.”
— Nasima Razmyar - CenternEmot
Propositionen försvagar tillgången till utbildning och företagens tillgång på arbetskraft särskilt utanför tillväxtcentrumen och i östra Finland samt leder till att hundratals lärare sägs upp.
”Keskustalla on selkeä linja. Me emme missään nimessä hyväksy näitä ammatillisen koulutuksen leikkauksia, ja täällä myöhemmin sitten esitellään vielä vastalause, missä myöskin keskusta on mukana.”
— Markku Siponen - De GrönaEmot
Att skära ned på utbildning och kontinuerligt lärande äventyrar Finlands ekonomiska tillväxt och kompetens i en situation där yrkesutbildningen skulle behöva mer närundervisning och satsningar.
”Ammatillisessa koulutuksessa tarvitaan ennemmin panostuksia, tarvitsemme lisää lähiopetusta, ei tämän tyylisiä leikkauksia.”
— Inka Hopsu - VänsterförbundetEmot
Det är omöjligt att begränsa nedskärningen till enbart dem som avlägger en andra examen, vilket innebär att den urholkar hela yrkesutbildningsfältet, ökar personalbristen och minskar mängden undervisning.
”Leikkauksilla on suorat vaikutukset henkilöstön vähentämiseen ja jopa alojen lakkauttamiseen, jolloin näistä kärsivät yhtäläisesti kaikki ammatillisen tutkinnon suorittajat.”
— Jessi Jokelainen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 24 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 112/2024 vp sisältyvien 1.—3. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 23.9.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 27.9.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 7.11.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 13.11.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 20.11.2024Toinen käsittely · Täysistunto
- 21.11.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag3
- 1Laki ammatillisesta koulutuksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 708/2024 · 5.12.2024
- 2Laki lukiolain 13 ja 31 §:n muuttamisestaHyväksytty · 709/2024 · 5.12.2024
- 3Laki opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 710/2024 · 5.12.2024
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om yrkesutbildning (531/2017) 53 § 4 mom., samt ändras 44 § 5 mom., sådan den lyder i lag 1218/2020, 46 § och 47 § 1 mom., som följer:
44 §Personlig utvecklingsplan för kunnandet
Vad som föreskrivs i 1 mom. om individuella uppgifter om identifiering och erkännande av kunnandet ska för läropliktiga enligt läropliktslagen (1214/2020) tillämpas på den personliga utvecklingsplanen för kunnandet endast till den del den läropliktige har avlagt examensdelar eller delområden av gemensamma examensdelar enligt grunderna för yrkesinriktad grundexamen, grunderna för yrkesexamen eller grunderna för specialyrkesexamen eller gymnasiestudier, högskolestudier eller sådana studier som har bedömts och verifierats av andra behöriga myndigheter. För läropliktiga ska den personliga utvecklingsplanen för kunnandet därtill utarbetas så att tiden för avläggande av yrkesinriktad examen enligt planen är högst fyra år.
46 §Identifiering av tidigare förvärvat kunnande
Det kunnande som en studerande tidigare har förvärvat i enlighet med 44 § ska utredas och identifieras av utbildningsanordnaren med stöd av dokument och annan utredning som den studerande lägger fram.
47 §Erkännande av tidigare förvärvat kunnande
Utbildningsanordnaren ska erkänna kunnande som en studerande tidigare har förvärvat i enlighet med 44 § och som motsvarar kraven på yrkesskicklighet eller målen för kunnandet enligt examens- eller utbildningsgrunderna. Erkännande av kunnande sker med stöd av dokument och annan utredning som avses i 46 §. Närmare bestämmelser om förfaringssätten vid erkännande av kunnande utfärdas genom förordning av statsrådet.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av gymnasielagen
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i gymnasielagen (714/2018) 13 § 4 mom., och ändras 31 § 1 mom., som följer:
31 §Samarbetet mellan hemmet och läroanstalten
Vid ordnande av studier som hör till gymnasieutbildningens lärokurs för unga ska utbildningsanordnaren samarbeta med de studerandes vårdnadshavare. Vårdnadshavarna ska tillräckligt ofta ges information om den studerandes arbete och studiernas framskridande.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
3.Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 42 § sådan den lyder i lag 1410/2014, samt ändras 8 § 1 mom. och 9 a § 1 mom. sådana de lyder, 8 § 1 mom. i lagarna 1410/2014 och 1114/2021 och 9 a § 1 mom. i lag 532/2017, som följer:
8 §Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning
Kommunens självfinansieringsandel av driftskostnaderna för gymnasieutbildning utgör 51,59 procent och av driftskostnaderna för utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning 50 procent av det belopp som fås när det belopp som beräknats enligt 2 och 3 mom. divideras med antalet invånare i hela landet och det därigenom erhållna beloppet multipliceras med kommunens invånarantal.
9 a §Kommunens självfinansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning
Kommunens finansieringsandel vid finansiering av yrkesutbildning är det belopp som fås när det i 9 § 1 mom. avsedda statliga anslaget multipliceras med talet 1,3461. Kommunernas finansieringsandel är dock 2025 det belopp som fås när man från kommunernas indexjusterade finansieringsandel för 2024 drar av 57,4 miljoner euro. Från och med 2026 är kommunernas finansieringsandel högst på 2025 års nivå.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.