Förkortning av arbetslöshetsdagpenningens maximitid
Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
Maximitiden för arbetslöshetsdagpenning förkortas och självrisktiden förlängs från fem till sju dagar. Dessutom sänks eller slopas utkomstskyddets förhöjningsdelar.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 29.6.2016
- Senaste händelse
- 21.11.2016
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 79
- Stadfäst
- 9.12.2016
- Författning
- 1081/2016
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Maximitiden för arbetslöshetsdagpenning förkortas från 500 till 400 dagar, och till 300 dagar för den som har en arbetshistoria på under tre år, men förblir 500 dagar för personer som fyllt 58 år när de uppfyller arbetsvillkoret. Självrisktiden i början av arbetslösheten förlängs till sju dagar, den förhöjda förtjänstdelen under tiden för sysselsättningsfrämjande service sänks och förhöjningsdelarna på grund av en lång yrkeskarriär slopas helt.
Vad det betyder
Ändringen försämrar arbetslöshetsförmånernas nivå och längd i fråga om nya arbetslöshetsperioder från och med den 1 januari 2017. Förkortningen av arbetslöshetsdagpenningen berör uppskattningsvis merparten av mottagarna av inkomstrelaterad dagpenning och grunddagpenning, och långtidsarbetslösa övergår snabbare än tidigare till arbetsmarknadsstöd. Genom reformen eftersträvas årliga besparingar på cirka 200 miljoner euro i utgifterna för det inkomstrelaterade utkomstskyddet och cirka 9 000 fler sysselsatta.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 16.11.2016Riksdagen godkände lagen med rösterna 100–47.
SFP röstade med regeringen. 52 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 9.12.2016.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
79 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades regeringens proposition om att förkorta maximitiden för arbetslöshetsdagpenning och skära i förhöjningsdelarna. Regeringspartierna motiverade propositionen med besparingar i den offentliga ekonomin och bättre incitament att ta emot arbete. Oppositionen motsatte sig propositionen kraftigt och ansåg att den var en nedskärning som försämrar de arbetslösas utkomst och inte skapar nya arbetsplatser.
- Ökar en förkortad tid för utkomstskyddet för arbetslösa sysselsättningen eller tvingar den människor till utkomststöd?
- Beror arbetslösheten på brist på arbetsplatser eller på incitamenten att ta emot arbete?
- Är propositionens sysselsättningseffekter och forskningsunderlag tillförlitliga?
Gruppen stödde lagen och konstaterade att den ger nödvändiga besparingar och avskaffar flitfällor genom att sänka tröskeln för att ta emot arbete.
”Ollaan taas epä-älyllisen ilotulittelun äärellä, kun oppositiosta korostetaan, että eihän työttömyysturvasta leikkaaminen luo yhtään uutta työpaikkaa.”
— Ben Zyskowicz Gruppen stödde regeringens proposition som en del av en bredare sysselsättningshelhet och ansåg att det är viktigt att ändra utkomstskyddet för arbetslösa i en mer sporrande riktning.
”Hallitus otti yhdeksi kärkihankkeekseen hallitusohjelmaansa työttömyys- ja sosiaaliturvan muuttamisen kannustavampaan suuntaan, ja siinä on, miten kukakin haluaa ottaa jonkun asian, keppiä ja porkkanaa.”
— Leena Meri - CenternFör
Gruppen understödde propositionen eftersom den ansågs förbättra incitamenten att arbeta, förkorta arbetslöshetsperioderna och ge nödvändiga besparingar i den offentliga ekonomin.
”Mielestäni hallitus on tässä asiassa tarttunut oikeaan kohteeseen.”
— Markku Pakkanen - SDPEmot
Gruppen motsatte sig propositionen och ansåg att den är en orättvis nedskärning som försämrar de arbetslösas utkomst och inte skapar nya arbetsplatser.
”Ihminen, joka jää työttömäksi ilman omaa syytään, menettää jo nyt puolet tuloistaan.”
— Antti Lindtman - De GrönaEmot
Gruppen ansåg att nedskärningen av maximitiden bara är en piskpolitik och krävde i stället för nedskärningar en totalreform av hela systemet som beaktar konjunkturerna i ekonomin.
”Sen sijaan, että hallitus nyt leikkaa ansioturvan kestoa ja luultavasti myöhemmin syksyllä ansioturvan tasoa, niin nyt olisi kaikkein järkevintä näpertämisen sijaan tehdä kokonainen iso remontti koko työttömyysturvaan.”
— Touko Aalto - VänsterförbundetEmot
Gruppen motsatte sig försämringarna och betonade att den verkliga orsaken till arbetslöshet är brist på arbetsplatser, vilket gör att nedskärningar i förmånerna endast driver människor till utkomststöd.
”Kaikki nämä esitykset perustuvat siihen samantyyppiseen ajattelumalliin, jonka mukaan Suomen työttömyys johtuisi työttömien työhaluttomuudesta tai puuttuvista kannustimista hakea töihin.”
— Li Andersson - SFPFör med reservationer
Gruppen ansåg att en förkortning av maximitiden i huvuddrag är möjlig, men ansåg att dagpenningnivån samtidigt borde höjas i början av arbetslösheten och att aktiva sysselsättningsåtgärder borde utökas.
”Noin yleisesti tutkimukset taitavat osoittaa sen, että työllistyminen on suurinta kauden alussa ja lopussa, eli sikäli tämä lyhentäminen noin pääpiirteissään on ok, mutta se on ihan kuten edustaja Andersson sanoi, että tämä on suhdanneriippuvaista.”
— Anders Adlercreutz Gruppen motsatte sig propositionen som en ren sparlag som inte förbättrar sysselsättningsmöjligheterna och som behandlar arbetslösa i olika delar av landet ojämlikt.
”Työttömyyspäivärahakauden lyhentämisellä ei pureta ratkaisevasti työn vastaanottamista estäviä kannustinloukkuja taikka tueta työntekijän työllistymismahdollisuuksia.”
— Antero Laukkanen - Blå framtidFör
Ministern försvarade propositionen, vars mål är att påskynda sysselsättningen, sänka den strukturella arbetslösheten och spara i utgifterna för det inkomstrelaterade utkomstskyddet.
”Hallituksen esityksen tavoitteena on varmasti luoda edellytyksiä uusille työpaikoille, niin kuin tässä pohjaesityksessä on, että siirtymäkauden jälkeen työllisyys olisi parantunut.”
— Pirkko Mattila
Sammandraget är AI-genererat utifrån 79 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle työelämä- ja tasa-arvovaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 113/2016 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Eduskunta yhtyi valiokunnan ehdotukseen lakialoitteeseen LA 39/2015 vp sisältyvän lakiehdotuksen hylkäämisestä. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 29.6.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 6.9.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 27.10.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 10.11.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 16.11.2016Toinen käsittely · Täysistunto
- 18.11.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki työttömyysturvalain muuttamisestaHyväksytty · 1081/2016 · 9.12.2016
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 6 kap. 3 a, 3 b och 3 e §, sådana de lyder, 6 kap. 3 a och 3 e § i lag 1049/2013 samt 3 b § i lagarna 1188/2009 och 918/2012, och ändras 3 kap. 3 § 4 mom., 5 kap. 13 § 1 mom., 6 kap. 2, 3, 7 och 11 § samt 7 kap. 10 § 1 mom., av dem 5 kap. 13 § 1 mom., 6 kap. 3 § och 7 kap. 10 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1049/2013, 6 kap. 2 § sådan den lyder i lag 1048/2014, 6 kap. 7 § sådan den lyder i lag 361/2010 och 6 kap. 11 § sådan den lyder i lagarna 1252/2006, 313/2010, 1049/2013 och 883/2015, som följer:
3 kap. – Allmänna begränsningar för erhållande av förmåner
3 §Arbetsoförmåga
En sådan mottagare av en arbetslöshetsförmån som blivit arbetsoförmögen och som på grund av begränsningen i 8 kap. 7 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen (självrisk) inte får dagpenning eller någon annan motsvarande lagstadgad ersättning eller lön för sjukdomstiden av arbetsgivaren, har oberoende av sin arbetsoförmåga och trots vad som i 2 kap. föreskriv om sökande av arbete, rätt till arbetslöshetsförmåner.
5 kap. – Förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsdagpenning
13 §Självrisktid
Arbetslöshetsdagpenning betalas ut efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån en tid som motsvarar sammanlagt sju fulla arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor. Självrisktiden föreläggs en gång per maximal utbetalningstid för arbetslöshetsdagpenning enligt 6 kap. 7 §.
6 kap. – Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet
2 §Den inkomstrelaterade dagpenningens förtjänstdel och förhöjda förtjänstdel
Förtjänstdelen utgör 45 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När lönen per månad är större än 95 gånger grunddelen, är förtjänstdelen i fråga om den del av dagslönen som överskrider denna gräns 20 procent. Beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen med barnförhöjning är högst 90 procent av den dagslön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen, dock minst lika stort som grunddelen med eventuell barnförhöjning.
Den förhöjda förtjänstdelen utgör 55 procent av skillnaden mellan dagslönen och grunddelen. När lönen per månad är större än 95 gånger grunddelen, är förtjänstdelen i fråga om den del av dagslönen som överskrider denna gräns 25 procent. Beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen med barnförhöjning är då högst lika stort som den dagslön som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen, dock minst lika stort som grunddelen med eventuell barnförhöjning och förhöjningsdel.
Vid omvandling av den per månad beräknade lönen till dagslön eller tvärtom anses månaden omfatta 21,5 arbetsdagar.
3 §Betalning av förhöjningsdel och förhöjd förtjänstdel under tiden för sysselsättningsfrämjade service
Förhöjningsdelen och förhöjda förtjänstdelen betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service som överenskommits i en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter en sysselsättningsplan. Förhöjningsdelen och förhöjda förtjänstdel betalas också för tiden mellan sådana serviceåtgärder som överenskommits i en sysselsättningsplan eller en plan som ersätter en sysselsättningsplan, om denna tid är högst sju kalenderdagar.
Förhöjningsdelen och förhöjd förtjänstdel betalas för sammanlagt högst 200 dagar under tiden för sysselsättningsfrämjande service. Förhöjningsdelen och den förhöjda förtjänstdelen börjar betalas från början när arbetssökanden på nytt har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare eller företagare.
7 §Dagpenningsperiodens maximitid
Grunddagpenning och inkomstrelaterad dagpenning betalas för sammanlagt högst
1) 300 arbetslöshetsdagar till en person som efter att ha fyllt 17 år har varit i arbete sammanlagt högst tre år innan rätten till arbetslöshetsdagpenning började,
2) 400 arbetslöshetsdagar till en person som efter att ha fyllt 17 år har varit i arbete sammanlagt över tre år innan rätten till arbetslöshetsdagpenning började,
3) 500 arbetslöshetsdagar till en person vars arbetsvillkor har uppfyllts efter det att personen har fyllt 58 år och som, när arbetsvillkoret uppfylls, under de senaste 20 åren har minst fem år sådan tid i arbete som avses i 11 §.
I maximitiden inräknas också sådana arbetslöshetsdagar för vilka en person har fått en ar-betslöshetsförmån i en sådan stat som tillämpar förordningen om social trygghet eller grund-förordningen eller med vilken Finland har ingått en överenskommelse om utkomstskydd för arbetslösa.
När maximitiden enligt 1 mom. beräknas ska det belopp som har betalats i jämkad arbets-löshetsdagpenning beaktas omvandlat till fulla arbetslöshetsdagpenningsdagar.
11 §Beräknande av tid i arbete
Tiden i arbete enligt 7 § 1 mom. 3 punkten och 9 § beräknas på grundval av de inkomster som omfattas av de arbetspensionslagar som avses i 3 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).
Antalet arbetade månader fås genom att inkomsten under respektive kalenderår divideras med talet 510. Kvoten för ett kalenderår avrundas nedåt till närmaste hela tal, som kan vara högst 12. Kvoterna för de olika åren räknas samman.
7 kap. – Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd
10 §Självrisktid
Arbetsmarknadsstöd betalas efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande vid ar-bets- och näringsbyrån en tid som motsvarar sammanlagt sju hela arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Om självrisktiden löper när denna lag träder i kraft, tillämpas 5 kap. 13 § 1 mom. och 7 kap. 10 § 1 mom. i den lydelse de hade vid ikraftträdande av denna lag.
På en förmån som betalas ut för tiden före ikraftträdande av denna lag tillämpas 6 kap. 2 § den lydelse den hade vik ikraftträdande av denna lag.
På en sådan mottagare av inkomstrelaterad dagpenning, vars rätt till arbetslöshetsdagpenning har börjat före ikraftträdande av denna lag, tillämpas till och med den 31 december 2018 bestämmelserna i 6 kap. 3 § 1 mom. i den lydelse de hade vid ikraftträdande av denna lag.
På en arbetssökande, vars anställningsförhållande har upphört före ikraftträdandet av denna lag, tillämpas till och med den 30 juni 2017 bestämmelserna i 6 kap. 3 a och 3 e § i den lydelse de hade vid ikraftträdande av denna lag.
På arbetssökande vars dagpenningsperiods maximitid löper när denna lag träder i kraft tillämpas 6 kap. 7 § i den lydelse den hade vid ikraftträdande av denna lag.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.