Justering av kommunernas statsandelar 2018
Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
Statsandelsprocenten för kommunal basservice stiger till 25,34 procent från och med den 1 januari 2018. Samtidigt beaktas skatteinkomstbortfall, sänkta avgifter för småbarnspedagogik samt nedskärningar kopplade till konkurrenskraftsavtalet i statsandelarna.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 19.9.2017
- Senaste händelse
- 14.12.2017
- Omröstningar
- 5
- Anföranden
- 24
- Stadfäst
- 28.12.2017
- Författning
- 1126/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Statsandelsprocenten för kommunal basservice höjs med 0,11 procentenheter till 25,34 procent. Till statsandelarna läggs 131 miljoner euro (23,93 euro per invånare) för att ersätta skatteinkomstbortfall som beror på ändrade skattegrunder och 25 miljoner euro för att kompensera för sänkta avgifter inom småbarnspedagogiken, medan statsandelarna minskas med 468 miljoner euro (85,47 euro per invånare) på grund av konkurrenskraftsavtalet.
Vad det betyder
Ändringen påverkar direkt kommunernas ekonomi och finansieringen av servicen från och med den 1 januari 2018. Trots att statsandelsprocenten stiger minskar statsandelarna för kommunal basservice totalt med cirka 140 miljoner euro, vilket främst beror på nedskärningarna enligt konkurrenskraftsavtalet och justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
55 §, betänkandet / Matti Semi
Ja vann med rösterna 109–71.
SFP och KD röstade med regeringen. 19 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 28.12.2017.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
24 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
Debatten handlade om huruvida kommunernas statsandelar för basservice räcker till, om indexfrysningar samt om kompensationerna till kommunerna för sänkta avgifter inom småbarnspedagogiken och konkurrenskraftsavtalet. Regeringspartiet ansåg att propositionen var bra och stärkte den kommunala ekonomin, medan oppositionen kritiserade att kommunernas totala finansiering minskar. I plenisalen fördes dessutom en hetsig sidodebatt om hälsovårdstjänster för papperslösa och om kommunernas självstyrelse.
- Huruvida kompensationen till kommunerna för sänkta avgifter inom småbarnspedagogiken och för konkurrenskraftsavtalet är tillräcklig
- Hur indexfrysningarna i kommunernas statsandelar påverkar den kommunala ekonomin
- Kommunernas ansvar och kostnader för att ordna hälsovårdstjänster för papperslösa
- CenternFör
Centern ansåg att propositionen var utmärkt och betonade att regeringens linje har skyddat kommunernas ekonomi och basservicen mot de nedskärningar som tidigare regeringsperioder medförde.
- SannfinländarnaSplittrad
Gruppens talare ansåg å ena sidan att minskningen av statsandelarna var liten jämfört med den ekonomiska tillväxten, men krävde å andra sidan att propositionen skulle förkastas och kritiserade nedskärningar samt bristfälliga kompensationer.
”Siksi perussuomalaiset eivät jättäneet lakiesitykseen tai mietintöön vastalausetta, koska se olisi ollut ehkä nyt kuitenkin vähän niin sanottua näpertelyä.”
— Toimi Kankaanniemi - SDPEmot
SDP motsatte sig propositionen och lämnade en reservation, eftersom partiet ansåg att statsandelarna förblir otillräckliga på grund av indexfrysningar och nedskärningarna enligt konkurrenskraftsavtalet.
”Siitä syystä esittelenkin tässä meidän vastalauseemme tähän samaiseen lakiesitykseen, missä siis, niin kuin vuosittain aina, tehdään budjettiin liittyen valtionosuustarkistukset”
— Sirpa Paatero - De GrönaFör med reservationer
De Gröna såg positivt på höjningen av statsandelsprocenten och den fulla kompensationen för nya uppgifter, men oroade sig för indexfrysningarna och för att den totala finansieringen minskar.
”Siinä mielessä voi olla kyllä ihan tyytyväinen siihen, että tässä esityksessä, mitä me nyt käsittelemme, korotetaan hieman näitä peruspalvelujen valtionosuuksia.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet ansåg att propositionen skapar problem för kommunernas ekonomi till följd av konkurrenskraftsavtalet och den penningbrist som tidigare nedskärningar har orsakat.
”Siksi teen vastalauseen 2 mukaisen lausumaehdotuksen.”
— Matti Semi - SFPEmot
SFP kritiserade skarpt regeringens sätt att låta bli att kompensera kommunerna för de sänkta avgifterna inom småbarnspedagogiken med hänvisning till att fastighetsskatterna gett bättre intäkter än väntat.
”Tämä ei ole rehellistä, minun mielestäni kompensaatiopolitiikkaa ollenkaan.”
— Mikaela Nylander
Sammandraget är AI-genererat utifrån 24 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 19.9.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 20.9.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 30.11.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 8.12.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 12.12.2017Toinen käsittely · Täysistunto
- 13.12.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1126/2017 · 28.12.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 35 och 36 § samt 55 § 1 mom., sådana de lyder i lag 1485/2016, samt fogas till 2 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1347/2010 och 1485/2016, en ny 10 a-punkt och till 59 § 2 mom., sådant det lyder i lagarna 1347/2010, 676/2014 och 1508/2016, en ny 7 a-punkt som följer:
2 §Undantag från tillämpningsområdet
Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av
10 a) kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda finansieringsandel,
35 §Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen
Statsandelen till kommunerna ökas med 23,93 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2018.
Om kommunens skatteinkomster minskar med mer än 23,93 euro per invånare efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom., ökas statsandelen för kommunal basservice med det belopp som fås när 23,93 euro per invånare dras av från minskningen av skatteinkomsterna per invånare. Om kommunens skatteinkomster minskar med mindre än 23,93 euro per invånare, minskas kommunens statsandel med det belopp som fås när minskningen av kommunens skatteinkomster per invånare dras av från 23,93 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2016, skattesatsen för 2017 och invånarantalet vid årsskiftet 2016/2017.
36 §Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna
Under 2016—2019 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av ett belopp som motsvarar indexhöjningen. År 2018 är det beloppet 7,72 euro per invånare.
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 85,47 euro per invånare i anknytning till de besparingar som konkurrenskraftsavtalet medför för kommunerna.
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,40 euro per invånare för minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa.
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,28 euro per invånare för finansiering av systemet för antagning av studerande.
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,10 euro per invånare för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet.
År 2018 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,03 euro per invånare för finansieringen av det elektroniska systemet för hantering av elev-, studerande- och examensuppgifter.
55 §Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel
Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6—13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 25,34 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel 74,66 procent.
59 §Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras
När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter:
7 a) kommunernas i 14 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avsedda finansieringsandel,
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.