Nedskärning av kyrkornas statsfinansiering
Lagar om ändring av 2 § i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter och 119 § i lagen om ortodoxa kyrkan
Staten skär ned finansieringen till Evangelisk-lutherska kyrkan och Ortodoxa kyrkan med sammanlagt 20 miljoner euro från och med 2025. Besparingen balanserar statsfinanserna i en situation där kyrkornas skatteinkomster samtidigt bedöms öka till följd av andra skatteändringar.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 23.9.2024
- Senaste händelse
- 28.11.2024
- Omröstningar
- 2
- Anföranden
- 12
- Stadfäst
- 19.12.2024
- Författning
- 837/2024
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Basbeloppet för den statliga finansiering som betalas till Evangelisk-lutherska kyrkan för samhällsuppgifter och för det statsunderstöd som beviljas Ortodoxa kyrkan sänks permanent med sammanlagt 20 miljoner euro från och med 2025. Finansieringen till Evangelisk-lutherska kyrkan fastställs till cirka 105,0 miljoner euro (en nedskärning med 19,6 miljoner euro) och understödet till Ortodoxa kyrkan till cirka 2,38 miljoner euro (en nedskärning med 400 000 euro). Dessutom dämpas indexförhöjningarna för båda finansieringarna med en procentenhet under 2026 och 2027.
Vad det betyder
Ändringen träder i kraft den 1 januari 2025 och stärker statsfinanserna med 20 miljoner euro per år. Den försvagar kyrkornas direkta statsstöd för lagstadgade uppgifter, såsom begravningsväsendet, folkbokföringen och upprätthållandet av kulturhistoriska objekt. Konsekvenserna beror på församlingarnas beslut: om underskottet täcks genom höjda avgifter för begravningsväsendet kan kostnaderna stiga med i genomsnitt cirka 400 euro per begravning, vilket berör dödsbon och arvingar oavsett religionssamfund. Om underskottet täcks med församlingarnas skatteinkomster belastar kostnaderna kyrkoskattens betalare. Kyrkornas intäkter från kyrkoskatten bedöms dock samtidigt öka med sammanlagt nästan 50 miljoner euro till följd av andra ändringar i skattelagstiftningen.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 21.11.2024Riksdagen godkände lagen med rösterna 117–40.
SDP röstade med regeringen. 42 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 5 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 19.12.2024.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
12 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades nedskärningen på 20 miljoner euro i statsfinansieringen till Evangelisk-lutherska kyrkans och Ortodoxa kyrkans samhällsuppgifter. Regeringspartierna ansåg att nedskärningen är motiverad som en del av anpassningen av statsfinanserna, eftersom kyrkornas skatteinkomster samtidigt ökar. Oppositionen motsatte sig förslaget eller ansåg att nedskärningen är för stor, eftersom kyrkornas lagstadgade skyldigheter kvarstår oförändrade.
- Räcker kyrkornas finansiering till för de lagstadgade samhällsuppgifterna, såsom begravningsväsendet?
- Försätter nedskärningen av statsfinansieringen kyrkoskattebetalarna i en ojämlik ställning som finansiärer av tjänster för personer som inte hör till kyrkan?
- Var nedskärningen på 20 miljoner euro rätt dimensionerad i förhållande till de ökade intäkterna från skatteändringarna?
- SamlingspartietFör med reservationer
Anpassningen av statsfinanserna behövs, men det finns en oro för att församlingarna tvingas täcka allmänna begravningskostnader med församlingsmedlemmarnas kyrkoskatter.
”Huolestuttavaa on se, että seurakunnat joutuvat kattamaan hautauskustannuksia kirkollisverorahoilla eli kirkon jäsenet maksavat kirkkoon kuulumattomien hautauksista.”
— Juha Hänninen Nedskärningen av statsfinansieringen är en nödvändig anpassningsåtgärd för att jämna ut den ökning av kyrkoskatteintäkterna som andra skatteändringar medför, utan att äventyra kyrkornas ekonomi.
”Saamansa selvityksen perusteella hallintovaliokunta pitää esitystä tarpeellisena ja tarkoituksenmukaisena.”
— Mira Nieminen I statsfinansernas svåra läge är besparingarna motiverade, och efter ändringarna i skatteinkomsterna går församlingarnas totala ekonomi trots nedskärningen på plus.
”on sinänsä ymmärrettävää, että vähennysmuutosten vuoksi syntyvää verotulotuoton kasvua seurakunnille halutaan vetää ikään kuin valtion kassaan vajaat puolet lisäyksen kokonaismäärästä.”
— Päivi Räsänen - SDPFör med reservationer
Att kyrkorna deltar i sparåtgärderna för statsfinanserna är i princip godtagbart, men den föreslagna nedskärningen är för stor och borde göras rimligare.
”Me katsomme kuitenkin, että hallituksen esittämä leikkaus evankelis-luterilaisen kirkon valtionrahoitukseen ja ortodoksisen kirkon avustukseen on tasoltaan liian korkea ja sitä on kohtuullistettava.”
— Eemeli Peltonen - CenternEmot
Staten skär ensidigt ned kyrkornas finansiering genom att riva upp en tidigare överenskommelse och lämnar samtidigt de tunga lagstadgade skyldigheterna oförändrade.
”Heti alkuun totean, että tulemme toisessa käsittelyssä esittämään tämän lakiesityksen hylkäämistä”
— Hanna Räsänen - VänsterförbundetEmot
Samhällsuppgifter ska inte vältras över på medlemsavgifter i religiösa samfund, och på grund av nedskärningen tvingas kyrkomedlemmarna betala för begravningsväsendet även för andra.
”Kysymys on periaatteellinen, ja sen takia minäkään vasemmistoliiton edustajana en voi tätä esitystä hyväksyä.”
— Anna Kontula
Sammandraget är AI-genererat utifrån 12 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 23.9.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 24.9.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 12.11.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 15.11.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 22.11.2024Toinen käsittely · Täysistunto
- 27.11.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki valtion rahoituksesta evankelis-luterilaiselle kirkolle eräisiin yhteiskunnallisiin tehtäviin annetun lain 2 §:n muuttamisestaHyväksytty · 837/2024 · 19.12.2024
- 2Laki ortodoksisesta kirkosta annetun lain 119 §:n muuttamisestaHyväksytty · 838/2024 · 19.12.2024
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av 2 § i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statlig finansiering till evangelisk-lutherska kyrkan för skötseln av vissa samhällsuppgifter (430/2015) 2 § 1 och 3 mom., av dem 2 § 3 mom. sådant det lyder i lag 1084/2023, som följer:
2 §
Finansieringsbeloppet uppgår 2025 till 105 030 000 euro.
Med avvikelse från bestämmelserna i 2 mom. om höjning av finansieringsbeloppet höjs finansieringen årligen 2026 och 2027 med ett belopp som motsvarar höjningen av konsumentprisindexet minskat med en procentenhet.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av 119 § i lagen om ortodoxa kyrkan
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om ortodoxa kyrkan (985/2006) 119 § 2 och 3 mom., av dem 3 mom. sådant det lyder 119 § 3 mom. i lag 1085/2023, som följer:
119 §Överföring av ansvaret för kyrkostyrelsen, stiftsförvaltningen och ortodoxa seminariet till kyrkan
I statsbudgeten intas årligen ett anslag avsett för statsunderstöd som beviljas ortodoxa kyrkan. Anslaget uppgår 2025 till 2 382 000 euro. Anslaget höjs årligen med ett belopp som motsvarar förändringen i den allmänna prisnivån enligt konsumentprisindex. På statsunderstödet tillämpas i övrigt vad som föreskrivs i statsunderstödslagen (688/2001).
Med avvikelse från bestämmelserna i 2 mom. om dimensioneringen av anslaget höjs anslaget årligen 2026 och 2027 med ett belopp som motsvarar höjningen av konsumentprisindexet minskat med en procentenhet.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.