HE 114/2015 vpGodkändÖverlämnad 5.11.2015

Slopad ministeriefastställelse av landskapsplaner

Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen

Landskapsplaner och kommunernas gemensamma generalplaner behöver inte längre underställas miljöministeriet för fastställelse. Planerna träder i kraft direkt utifrån de lokala besluten, och besvär över dem behandlas i fortsättningen i förvaltningsdomstol.

Status
Godkänd
Överlämnad
5.11.2015
Senaste händelse
18.12.2015
Omröstningar
2
Anföranden
71
Stadfäst
8.1.2016
Författning
28/2016

Vad som föreslås

I markanvändnings- och bygglagen upphävs bestämmelserna om att landskapsplaner och kommunernas gemensamma generalplaner ska underställas miljöministeriet för fastställelse. Samtidigt överförs behandlingen av besvär från ministeriet direkt till förvaltningsdomstolarna.

Vad det betyder

Ändringen stärker landskapsförbundens och kommunernas självständiga beslutanderätt samt påskyndar planläggningsprocesserna. Miljöministeriets roll som besvärsmyndighet slopas, och landskapens ansvar för myndighetsförhandlingar och hörande av ministerier ökar. Ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2016.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 9.12.2015

Riksdagen godkände lagen med rösterna 15120.

151
Jaa · godkändes
20
Ei

Bara Vänsterförbundet och De Gröna emot. 28 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 8.1.2016.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

71 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades slopandet av miljöministeriets fastställelse av landskapsplaner och gemensamma generalplaner samt laglighetskontrollens framtid. Propositionen delade meningarna, eftersom regeringspartierna betonade regional beslutanderätt och avveckling av byråkrati, medan en del av oppositionen oroade sig för att miljöskyddet och de riksomfattande målen äventyras. SDP godtog principen om att slopa förfarandet, men uttryckte oro för tillsynen och för att besvärsrätten ska bevaras.

  • Försvagar slopandet av ministeriefastställelsen laglighetskontrollen av planläggningen och miljöskyddet?
  • Minskar ändringen byråkratin och påskyndar beslutsfattandet, eller stockar den förvaltningsdomstolarna?
  • Borde staten behålla möjligheten att ingripa i planlösningar av riksomfattande betydelse?
  • Samlingspartiet ansåg att reformen är ett bra steg som främjar folkstyret genom att avveckla byråkrati och överföra beslutanderätt till landskapen.

    Tässä uudistuksessa annetaan se päätösvalta sinne maakuntiin, maakuntien liitoille ja myöhemmässä vaiheessa maakuntien valtuustoille.
    Ben Zyskowicz
  • Sannfinländarna understödde reformen, då beslutanderätt på landskapsnivå stärker regionernas möjlighet att genomföra sina egna utvecklingsstrategier.

    Tämä ministeriön ohjaava rooli on erittäin tärkeä, mutta sitten se päätösvalta siellä maakuntaliitossa on ratkaisuna äärettömän tärkeä.
    Kaj Turunen
  • Centern understödde propositionen, eftersom överföringen av beslutsfattandet till landskapen avvecklar onödig byråkrati och påskyndar planprocesserna. Enligt gruppen känner man bäst till de lokala förhållandena och behoven i landskapen.

    Tämä hallituksen esitys lisää maakuntien ja kuntien vastuuta kaavoituksessa, ja tosiasia on, että tiedetäänhän siellä parhaiten, miten aluetta halutaan kehittää ja mitkä ovat alueen tarpeet.
    Ari Torniainen
  • SDPFör med reservationer

    SDP ansåg att en smidigare planprocess är värd att understödja, men lade fram ett förslag till uttalande om uppföljning av miljömålen, tillräcklig regional tillsyn och bevarande av besvärsrätten.

    Emme voi lähteä todellakaan siitä, että vahvistusmenettelystä luovutaan ja mahdollisesti sitten valitusoikeutta karsitaan.
    Riitta Myller
  • De Gröna motsatte sig propositionen och krävde att den förkastas, eftersom ett slopande av ministeriets laglighetskontroll skulle försämra planläggningens kvalitet och miljöns tillstånd samt öka antalet rättsliga besvär.

    Kaavojen vahvistusmenettelyn poistuminen on varsin potentiaalinen ympäristön tilaa ja kaavoituksen laatua heikentävä tekijä.
    Hanna Halmeenpää
  • Vänsterförbundet föreslog att lagförslaget förkastas med hänvisning till att ett slopande av den riksomfattande laglighetskontrollen äventyrar planernas enhetlighet och beaktandet av miljökonsekvenser.

    Lakiesityksen toteutuessa uhkana on kaavoituksen laadun ja ympäristön tilan heikkeneminen.
    Silvia Modig

Sammandraget är AI-genererat utifrån 71 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin ympäristövaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 114/2015 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 5.11.2015Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Ympäristöministeriö
  2. 10.11.2015Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 27.11.2015Valiokunnan mietintö tai lausunto · ympäristövaliokunta
  4. 2.12.2015Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 8.12.2015Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 17.12.2015Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki maankäyttö- ja rakennuslain muuttamisestaHyväksytty · 28/2016 · 8.1.2016

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av markanvändnings- och bygglagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) 188 § 3 och 4 mom., samt ändras 17 och 31 §, 33 § 3 mom., 47 §, 66 § 1 mom, 188 § 1 mom., 191 § 4 mom., 198 § 2 mom. och 201 § 1 mom., av dem 17 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 955/2012, 47 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 476/2004 samt 66 § 1 mom., 198 § 2 mom. och 201 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1589/2009, som följer:

17 §Vederbörande ministeriums uppgifter

Vederbörande ministerium ska sköta den allmänna utvecklingen och styrningen av områdesplaneringen och byggnadsväsendet.

31 §Godkännande av landskapsplan

Landskapsplanen godkänns av det högsta beslutande organet för förbundet på landskapsnivå.

33 §Bygginskränkning

Om det nödvändigt för att trygga regleringen av markanvändningen, kan förbundet på landskapsnivå förbjuda att ett område där det enligt ett planförslag eller en godkänd plan råder bygginskränkning används för byggande som strider mot planförslaget eller planen. Inskränkningen gäller inte uppförande av en ekonomibyggnad som hör till en redan befintlig bostad och inte byggande som är nödvändigt för bedrivande av jord- och skogsbruk. Inskränkningen gäller högst två år.

47 §Utarbetande och godkännande av en gemensam generalplan

Kommunerna kan oberoende av vad som i 49 § kommunallagen (410/2015) föreskrivs om formerna för samarbete mellan kommuner ge förbundet på landskapsnivå, en annan för uppgiften lämplig samkommun eller något annat av kommunernas gemensamma organ i uppdrag att utarbeta och godkänna en gemensam generalplan.

På det organ som avses i 1 mom. tillämpas vad som i denna lag bestäms om kommuner.

66 §Myndigheternas samråd

När en landskapsplan utarbetas ska kontakt upprätthållas med närings-, trafik- och miljöcentralen och med de ministerier till vars verksamhetsområde hör ärenden av nationell betydelse som behandlas i planen. Närings-, trafik- och miljöcentralen, de behöriga ministerierna samt förbundet på landskapsnivå ska samråda för att klarlägga de riksomfattande mål och övriga centrala mål som ansluter sig till utarbetandet av planen.

188 §Sökande av ändring i beslut om godkännande av planer och byggnadsordningar

Ändring i beslut om godkännande av planer och byggnadsordningar får sökas hos förvaltningsdomstolen genom besvär på det sätt som föreskrivs i kommunallagen. Rättelseförfarandet enligt kommunallagen tillämpas dock inte i ärenden som gäller godkännande av en detaljplan ens när beslutanderätten har överförts på kommunstyrelsen eller en nämnd på det sätt som föreskrivs i 91 §.

191 §Besvärsrätt i fråga om beslut som gäller godkännande av planer och byggnadsordningar

Ingen annan än kommunen har rätt att söka ändring i ett beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har upphävt en kommunal myndighets beslut att godkänna en plan eller en byggnadsordning. Om utarbetandet av en strandplan har skötts av markägaren, har denne dock rätt att överklaga förvaltningsdomstolens beslut. Ingen annan än förbundet på landskapsnivå eller kommunen har rätt att söka ändring i ett beslut genom vilket förvaltningsdomstolen har upphävt en landskapsplan.

198 §Delgivning av vissa beslut

Förvaltningsdomstolens beslut i ärenden som avses i 188 § 1 mom. meddelas efter anslag. Förvaltningsdomstolens och en kommunal myndighets beslut i ett tillståndsärende samt en kommunal myndighets, närings-, trafik- och miljöcentralens och förvaltningsdomstolens beslut i ett ärende som gäller undantag enligt 171 § meddelas efter anslag. Miljöministeriets beslut enligt 177 § 1 mom. och 178 § samt närings-, trafik- och miljöcentralens beslut enligt 38 § 2 mom. och 179 § meddelas likaså efter anslag.

201 §Verkställbarheten av ett planbeslut

Landskapsstyrelsen kan efter besvärstidens utgång bestämma att en landskapsplan ska träda i kraft innan den har vunnit laga kraft. Kommunstyrelsen kan efter besvärstidens utgång bestämma att en generalplan eller detaljplan innan den har vunnit laga kraft ska träda i kraft för den del av planområdet som besvären eller rättelseuppmaningen inte kan anses gälla. Kommunen ska utan dröjsmål delge ändringssökandena och besvärsinstansen samt, om beslutet gäller en plan som är föremål för rättelseuppmaning, även närings-, trafik- och miljöcentralen beslutet. Besvärsinstansen kan förbjuda att beslutet verkställs.

§

Denna lag träder i kraft den 20.

På landskapsplaner och kommuners gemensamma generalplaner som godkänts innan denna lag har trätt i kraft tillämpas förfarandet för fastställelse och ändringssökande enligt de bestämmelser som var i kraft när denna lag träder i kraft endast om planen i enlighet med lagens 200 § har bringats till allmän kännedom innan lagen träder i kraft.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås att markanvändnings- och bygglagen ändras så att landskapsplaner och kommunernas gemensamma generalplaner inte längre behöver föras till miljöministeriet för fastställelse. Syftet med propositionen är att framhäva landskapsförbundens autonoma roll i planeringen av markanvändningen och att förkorta processen för beslutsfattande och ändringssökande vid landskapsplanläggningen och kommunernas gemensamma generalplanering. Målet är att klargöra behörighetsfördelningen mellan staten och landskapen när en plan utarbetas i samband med den översiktliga planeringen. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.