Minskning av kommunernas skattedröjsmålsersättningar
Lag om ändring av 36 b § i lagen om statsandel för kommunal basservice
Ersättningarna till kommunerna för dröjsmål med skatteintäkter minskas, eftersom företagens skattearrangemang blev mer begränsade än beräknat under coronaepidemin. Samtidigt periodiseras utjämningen av ersättningarna via statsandelarna till åren 2021 och 2022.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 10.9.2020
- Senaste händelse
- 29.9.2020
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 15
- Stadfäst
- 2.10.2020
- Författning
- 678/2020
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Den tidsbegränsade ersättning för dröjsmål med skatteintäkter som betalas till kommunerna år 2020 sänks från 547 miljoner euro till 114 miljoner euro. Det statsandelsavdrag motsvarande ersättningen som tidigare planerades för år 2021 periodiseras så att det görs under åren 2021 och 2022 i takt med att de fördröjda skatteintäkterna inflyter till kommunerna.
Vad det betyder
Ändringen gäller kommunerna. Eftersom man fram till september 2020 hann betala ut 341,9 miljoner euro i ersättningar till kommunerna, det vill säga 227,9 miljoner euro mer än den nya uppskattningen, justeras den överbetalda andelen i utbetalningarna av statsandelar under slutet av år 2020. Som helhet är ändringen kostnadsneutral för kommunerna, eftersom framtida års avdrag minskar i motsvarande grad.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
15 anföranden · 1 debatt
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades justeringen och sänkningen av skattedröjsmålsersättningarna till kommunerna så att de motsvarar det faktiska utfallet. Själva propositionen ansågs vara teknisk och motiverad, och den mötte inget motstånd. Debatten breddades dock till en allmän oro över den svaga kommunekonomin och de nya skyldigheter som åläggs kommunerna.
- Räcker statens finansiering till för att trygga kommunernas basservice under och efter coronakrisen?
- Borde kommunernas nya uppgifter och skyldigheter skjutas upp för att lätta på det ekonomiska trycket?
- SDPFör
Propositionen är en kostnadsneutral korrigering i enlighet med budgetens riktighetsprincip, varigenom det bättre skatteutfallet än väntat beaktas och återbetalningen periodiseras över två år.
”Ja normaalikäytännössä budjetin oikeellisuusperiaatteen näkökulmasta on tietysti perusteltua, että se korjataan välittömästi sen jälkeen, kun tämä tieto on meille tullut.”
— Sirpa Paatero - CenternFör
Propositionen är en motiverad teknisk justering, och att periodisera återbetalningen av ersättningarna över två år ökar kommunernas ekonomiska flexibilitet.
”Pidän hyvänä sitä, että takaisinmaksuaikaa ollaan samalla pidentämässä jaksottamalla se kahdelle vuodelle, mikä tuo tietenkin lisää joustoa sinne kuntakentälle.”
— Hilkka Kemppi - SFPFör
Propositionen bekräftar det faktiska läget för företagens skattearrangemang, men kommunerna måste ges framtidstro inför kommande svåra år.
”Elikkä näyttää vahvasti siltä, että tämä vuosi monella kunnalla tulee menemään suhtkoht hyvin mutta sitten ensi vuosi tulee olemaan todella, todella haastava.”
— Mikko Ollikainen - SannfinländarnaFör med reservationer
Den tekniska rättelsen sågs som naturlig, men gruppen uttryckte stark oro över kommunernas svaga ekonomi och motsatte sig att nya skyldigheter införs.
”Tämä on teknisesti näin, tietystihän periaatteessa oikein tehdä, mutta ei siis helpota kuntien taloutta yhtään senttiä vaan pysyy ennallaan.”
— Toimi Kankaanniemi - KristdemokraternaFör med reservationer
Propositionen sågs som en teknisk balansering av statsfinansernas konton, men gruppen var oroad över kommunernas växande vårdskuld och de allt svårare förutsättningarna att ordna servicen.
”Kyllä tässä kuntatalouteen monelta taholta tulee paineita, ja nyt täytyisi kaikki keinot käyttää, jotta kuitenkin nämä kansalaisille tärkeät palvelut saataisiin toimimaan.”
— Päivi Räsänen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 15 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 10.9.2020Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 15.9.2020Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 16.9.2020Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 22.9.2020Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 25.9.2020Toinen käsittely · Täysistunto
- 25.9.2020Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta annetun lain 36 b §:n muuttamisestaHyväksytty · 678/2020 · 2.10.2020
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av 36 b § i lagen om statsandel för kommunal basservice
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 36 b §, sådan den lyder i lag 293/2020, som följer:
36 b §Tidsbegränsad ersättning på grund av fördröjda skatteinkomster
Ett belopp som motsvarar kommunernas uppskattade fördröjda skatteinkomster som föranleds av de år 2020 genomförda ändringarna i betalningsarrangemangen för beskattningen betalas till kommunerna år 2020. Motsvarande belopp ökat med det uppskattade beloppet av dröjsmålsränta som ska redovisas till kommunerna på grund av ändringarna i betalningsarrangemangen dras av från ersättningen för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna år 2021 och 2022.
På grund av fördröjda kommunalskatteinkomster ersätts kommunerna med sammanlagt 98 miljoner euro, som betalas till kommunerna i proportion till den utdelning av kommunalskatten som tillämpas vid skatteredovisningarna för skatteåret 2020. På grund av fördröjda samfundsskatteinkomster ersätts kommunerna med sammanlagt 7 miljoner euro, som betalas till kommunerna i proportion till utdelningen av samfundsskatten för 2020. På grund av fördröjda fastighetsskatteinkomster ersätts kommunerna med sammanlagt 9 miljoner euro, som betalas till kommunerna i proportion till de kommunspecifika andelarna i fastighetsbeskattningen för 2019. Minskningarna år 2021 och 2022 görs på motsvarande grunder så att minskningen i fråga om kommunalskatten är sammanlagt 75 miljoner euro år 2021 och 23 miljoner euro år 2022, i fråga om samfundsskatten sammanlagt 4 miljoner euro år 2021 och 1 miljon euro år 2022 samt i fråga om fastighetsskatten sammanlagt 7 miljoner euro år 2021 och 2 miljoner euro år 2022. Det uppskattade beloppet av dröjsmålsränta på grund av ändringarna i betalningsarrangemangen uppgår i fråga om kommunalskatten till 2 miljoner euro år 2021 och 1 miljon euro år 2022.
På utbetalning och administration av ersättningar som avses i denna paragraf tillämpas 48 § 1 mom., 49 § 1 och 2 mom. samt 50–53 och 61–63 §. Bestämmelser om överklagande finns i 12 kap.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.