HE 123/2024 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 23.9.2024

Nedskärning av sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen

Lagstiftning om styrning av socialskyddsfondernas besparingar till stärkande av statens och kommunernas ekonomi och om ändring av sjukdagpenningen

Sjukdagpenningen och rehabiliteringspenningen skärs ner för dem som förtjänar över 27 633 euro om året, och ansvaret för sjukförsäkringsavgifterna överförs från staten till arbetsgivarna och de försäkrade. Ändringarna stärker statens och kommunernas ekonomi och ska tillämpas från och med den 1 januari 2025.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
23.9.2024
Senaste händelse
28.11.2024
Omröstningar
1
Anföranden
18
Stadfäst
5.12.2024
Författning
693/2024

Vad som föreslås

Den övre gränsen för årsinkomsten för sjukdagpenning och rehabiliteringspenning som berättigar till en kompensationsnivå på 70 procent sänks från 35 769 euro till 27 633 euro, och för den del som överskrider inkomstgränsen sänks kompensationsgraden från 20 procent till 15 procent. Dessutom styrs besparingar i socialskyddsfonderna till att stärka den offentliga ekonomin genom att statens grundandel på 5 procent av arbetsinkomstförsäkringen slopas, arbetsgivarnas andel av arbetsinkomstförsäkringen höjs till 68 procent och de försäkrades finansieringsandel av sjukvårdsförsäkringen höjs till 48,6 procent.

Vad det betyder

Ändringen av dagpenningen sänker förmånerna för uppskattningsvis 193 000 mottagare av sjukdagpenning och 14 400 mottagare av rehabiliteringspenning vilkas årsinkomster överskrider 27 633 euro (för en medelinkomsttagare minskar förmånen med cirka 300–400 euro i månaden), samtidigt som minimidagpenningen för personer med de lägsta inkomsterna förblir oförändrad. Ungefär hälften av besparingen på sjukdagpenningen drabbar arbetsgivarna i form av mindre ersättning från FPA för lön under sjukdomstid. Ändringarna i finansieringsandelarna och avgiftsändringarna överför ett finansieringsansvar på cirka 625 miljoner euro från staten till att täckas av försäkringsavgifter och en växande skattebas, och som helhet bedöms lösningen ge en nettobesparing på 59 miljoner euro från sjukdagpenningen och styra sammanlagt cirka 910 miljoner euro till att dämpa statens och kommunernas skuldsättning från och med den 1 januari 2025.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 21.11.2024

Riksdagen godkände lagen med rösterna 11651.

116
Jaa · godkändes
51
Ei

Centern röstade med regeringen. 32 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 5 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 5.12.2024.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

18 anföranden · 9 talare · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

Debatten handlade om att skära ner sjuk- och rehabiliteringspenningarna och om att styra socialskyddsfondernas besparingar till att stärka statens och kommunernas ekonomi. Propositionen väckte skarpt motstånd hos oppositionen, som ansåg att försämringarna var oskäliga för sjuka och kritiserade att arbetsmarknadsorganisationerna förbigicks. Regeringen försvarade besparingarna med den nödvändiga balanseringen av den offentliga ekonomin.

  • Var det rätt att skära ner sjuk- och rehabiliteringspenningarna?
  • Borde man ha avtalat om styrningen av socialskyddsfondernas besparingar på trepartsbasis med arbetsmarknadsorganisationerna?
  • Äventyrar nedskärningarna de sjukas tillfrisknande och ökar de övergången till invalidpension?
  • Besparingarna är nödvändiga för att balansera den offentliga ekonomin, och nedskärningarna har avgränsats så att personer med de allra lägsta inkomsterna inte berörs.

    Mutta tässä on sentään pyritty siihen, että nimenomaan ne kaikista heikoimmassa asemassa olevat jäävät tämän leikkauksen ulkopuolelle.
    Ville Väyrynen
  • SDPEmot

    Nedskärningarna försämrar märkbart de sjukas försörjning, äventyrar tillfrisknandet och lösningen om styrningen gjordes mot arbetsmarknadsorganisationernas gemensamma vilja.

    Joten esitän, että nämä lakiehdotukset hylätään.
    Ilmari Nurminen
  • Nedskärningarna som riktas mot sjukdom slår hårt mot vanliga arbetstagare samtidigt som andra avgifter stiger och kan leda till förtidspensionering.

    Minä pidän kyllä tätä erittäin, erittäin epäreiluna, epäoikeudenmukaisena leikkauksena ylipäätänsä, ja myös tämän rahan kanavointi tapahtuu erittäin epäoikeudenmukaisesti.
    Aino-Kaisa Pekonen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 18 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 123/2024 vp sisältyvien 1. ja 2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 23.9.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 24.9.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 7.11.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 13.11.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 22.11.2024Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 27.11.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki sairausvakuutuslain 11 ja 18 luvun muuttamisestaHyväksytty · 693/2024 · 5.12.2024
  • 2Laki sairausvakuutusmaksujen maksuprosenteista vuonna 2025Hyväksytty muutettuna · 694/2024 · 5.12.2024

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av 11 och 18 kap. i sjukförsäkringslagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 18 kap. 13 § 2 och 3 mom., sådana de lyder i lag 535/2019, och ändras 11 kap. 1 § 2 mom., 18 kap. 9 och 10 §, 20 § 3 mom., 21 §, 22 § 1 mom. och 23 § 2 mom., sådana de lyder i lag 535/2019, som följer:

11 kap – Beloppet av dagpenningsförmånerna

1 §Beloppet av dagpenningsförmånerna enligt inkomst

Sjukdagpenningen är 70 procent av trehundradelen av en försäkrads årsinkomst, om denna inte överstiger 20 780 euro. På den överstigande delen är sjukdagpenningens belopp 15 procent av trehundradelen av årsinkomsten.

18 kap – Sjukförsäkringsfonden och försäkringspremier och försäkringsavgifter

9 §De försäkrades finansieringsandel

Med intäkterna av sjukförsäkringens sjukvårdspremie som tas ut hos de försäkrade finansieras 48,6 procent av det sammanlagda beloppet av de utgifter för sjukvårdsförsäkringen som avses i 8 § 1 mom. 1–4 punkten samt 2 och 3 mom.

10 §Statens finansieringsandel

Av statens medel finansieras 51,4 procent av det sammanlagda beloppet av de utgifter för sjukvårdsförsäkringen som avses i 8 § 1 mom. 1–4 punkten samt 2 och 3 mom. Av statens medel finansieras också de sjukvårdskostnader som avses i 8 § 1 mom. 5 punkten till den del de inte kan täckas med kostnadsersättningar som erhållits från utlandet på basis av sjukvårdsförmåner som beviljats i Finland.

20 §Sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Om en försäkrad får annan än i 15–18 § avsedd förvärvsinkomst, tas hos honom eller henne, utöver vad som föreskrivs i 1 mom. i denna paragraf och i 23 §, som sjukförsäkringens sjukvårdspremie ut 0,39 procent av denna inkomst. Premien tas dock inte ut på de inkomster som avses i 14 § 2 mom.

21 §Sjukförsäkringens dagpenningspremie

Sjukförsäkringens dagpenningspremie bestäms för 2025 så att med intäkterna av den finansieras 32 procent av de utgifter för arbetsinkomstförsäkringen som avses i 12 § minskade med ersättningen för kostnaderna för familjeledighet som orsakas av föräldraskap.

22 §Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift bestäms för 2025 så att med intäkterna av den finansieras ersättningarna för kostnader för familjeledighet som orsakas av föräldraskap samt 68 procent av de utgifter för arbetsinkomstförsäkringen som avses i 12 § minskade med ersättningarna för kostnaderna för familjeledighet som orsakas av föräldraskap.

23 §Justering av sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Bestämmelser om premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie utfärdas årligen före den 23 november genom förordning av statsrådet. Om premien emellertid understiger 0,90 procent eller överstiger 1,20 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen och av de andra grunder för sjukvårdspremien som avses i 14 och 16–19 §, ska bestämmelser om premieprocentsatsen utfärdas genom lag.

§

Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 18 kap. 9 och 10 §, 20 § 3 mom., 21 § och 22 § 1 mom. tillämpas första gången när beloppet av sjukförsäkringens sjukvårdspremie, sjukförsäkringens dagpenningspremie och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2025 fastställs och bestämmelserna i 18 kap. 23 § 2 mom. första gången när sjukförsäkringens sjukvårdspremie för 2026 fastställs.

Om arbetsoförmågan har börjat före den 1 januari 2025, tillämpas på sjukdagpenningen de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag. Om den försäkrade efter ikraftträdandet av denna lag på nytt har blivit arbetsoförmögen i enlighet med 11 kap. 2 § 7 mom. i den lag som ändras genom denna lag och den föregående förmånsperioden har börjat senast den 31 december 2024, tillämpas på sjukdagpenningen de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Om rätten till donationsdagpenning börjar senast den 31 december 2025, tillämpas på donationsdagpenningen de bestämmelser i 11 kap. 1 § 2 mom. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Den övre gräns på 20 780 euro för arbetsinkomsten som anges i 11 kap. 1 § 2 mom. motsvarar värdet år 2010 för den lönekoefficient som avses i 96 § i lagen om pension för arbetstagare (395/2006).

När statens slutliga finansieringsandelar och de slutliga andelar som finansieras med försäkringsavgifter och försäkringspremier beräknas för 2024 och när Folkpensionsanstaltens bokslut för 2024 upprättas tillämpas de bestämmelser i 18 kap. som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

2.Lag om avgiftsprocentsatsen för sjukförsäkringsavgifter 2025

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §Premieprocentsatsen för sjukförsäkringens sjukvårdspremie

Sjukförsäkringens sjukvårdspremie som tas ut hos de försäkrade 2025 utgör 1,07 procent av den förvärvsinkomst som beskattas vid kommunalbeskattningen och av de andra grunder för sjukvårdspremien som avses i 18 kap. 14, 16–19 och 19 a § i sjukförsäkringslagen (1224/2004).

Om en försäkrad får annan förvärvsinkomst än sådan som avses i 18 kap. 15–18 § i sjukförsäkringslagen, ska hos honom eller henne tas ut 1,46 procent som sjukförsäkringens sjukvårdspremie.

2 §Premieprocentsatsen för sjukförsäkringens dagpenningspremie

Sjukförsäkringens dagpenningspremie som tas ut hos löntagare och företagare 2025 utgör 0,83 procent av löne- och företagarinkomsten samt av de andra grunder för premien som avses i 18 kap. 15–18 § i sjukförsäkringslagen, om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och företagarinkomsten är minst 16 872 euro. Dagpenningspremien ska då tas ut också för den del av inkomsten som underskrider denna inkomstgräns. Om det sammanlagda beloppet av den årliga löne- och företagarinkomsten underskrider 16 872 euro, tas dagpenningspremie inte ut. Företagares tilläggsfinansieringsandel som tas ut hos företagare 2025 utgör 0,20 procent av arbetsinkomsten enligt den försäkring som avses i lagen om pension för företagare (1272/2006).

3 §Avgiftsprocentsatsen för arbetsgivares sjukförsäkringsavgift

Arbetsgivares sjukförsäkringsavgift som betalas av arbetsgivarna 2025 utgör 1,88 procent av den lön som avses i 5 § i lagen om arbetsgivares sjukförsäkringsavgift (771/2016).

4 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 2024 och gäller till och med den 31 december 2025.

Bestämmelserna i 1 § tillämpas på sjukförsäkringens sjukvårdspremie som tas ut för 2025.

Bestämmelserna i 2 och 3 § tillämpas på premier och avgifter som grundar sig på den lön som betalats eller arbetsinkomst för en företagare som fastställts 2025.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att sjukförsäkringslagen ändras och att det stiftas en lag om avgiftsprocentsatsen för sjukförsäkringsavgifter 2025. I propositionen föreslås det att statens, de försäkrades och arbetsgivarnas finansieringsandelar när det gäller finansieringen av sjukförsäkringens sjukvårdsersättningar och utgifterna för arbetsinkomstförsäkringen ändras (kanaliseringslösningen). I detta syfte föreslås det att statens grundandel enligt sjukförsäkringslagen av utgifterna för dagpenningsförmån och rehabiliteringspenning slopas. Det föreslås att finansieringsandelen för de försäkrade i fråga om sjukförsäkringens sjukvårdsförsäkring höjs så att de försäkrades andel av utgifterna för sjukvårdsförsäkringen är 48,6 procent och statens finansieringsandel sänks till 51,4 procent. Det föreslås att arbetsgivarnas finansieringsandel av sjukförsäkringens arbetsinkomstförsäkring höjs till 68 procent och löntagarnas och företagarnas finansieringsandel sänks till 32 procent från och med 2025. Statsminister Petteri Orpos regering åtog sig i regeringsprogrammet att genomföra permanenta åtgärder som tillsammans stärker de offentliga finanserna med ett nettobelopp på 6 miljarder euro beräknat för år 2027. Regeringen beslutade dessutom våren 2024 om en ny åtgärdshelhet i syfte att stärka de offentliga finanserna med cirka 3 miljarder euro från och med 2025. Av utgiftsbesparingarna enligt regeringsprogrammet och de nya utgiftsbesparingar som man beslutade om våren 2024 gäller sammanlagt cirka 1130 miljoner euro socialskyddsfondernas utgifter som finansierats med försäkringspremier och försäkringsavgifter. De utgiftsbesparingar som socialskyddsfondernas minskade utgifter medför minskar dock inte direkt fullt ut statens och kommunernas skuldsättning, utan för att regeringens totala sparmål för att minska skuldkvoten ska kunna uppnås krävs det att de besparingar som gäller socialskyddsfonderna kanaliseras fullt ut. Cirka 220 miljoner euro av kanaliseringen genomfördes redan vid ingången av 2024, och avsikten är att genom denna proposition genomföra den återstående delen av kanaliseringen, dvs. cirka 910 miljoner euro. I denna proposition föreslås det att cirka 625 miljoner euro av kanaliseringsbehovet ska genomföras genom en sänkning av statens finansieringsandel för utgifter enligt sjukförsäkringslagen. Detta finansieringsansvar överförs till att finansieras av arbetsgivarna och de försäkrade inom sjukförsäkringen, vilket i någon mån också påverkar försäkringsavgifterna för arbetsgivarna inom den offentliga sektorn. Av lösningen som helhet följer dessutom att de socialskyddsavgifter som är avdragsgilla i förvärvsinkomstbeskattningen som helhet sjunker, vilket ökar statens, kommunernas och församlingarnas skattebaser. Detta ökar inkomsterna från förvärvsinkomstbeskattningen så att kanaliseringsbehovet i sin helhet täcks. För att minska utgifterna för sjukdagpenningen föreslås det i propositionen att den övre årsinkomstgräns som berättigar till en ersättningsnivå på 70 procent för de dagpenningsförmåner som bestäms enligt beräkningsregeln för sjukdagpenningen ska sänkas från nuvarande 35 769 euro till 27 633 euro och att sjukdagpenningens belopp på den överstigande delen ska vara 15 procent i stället för nuvarande 20 procent. Ändringen av beräkningsformeln gäller också rehabiliteringspenning enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner, vilken bestäms på samma grunder som sjukdagpenning. Till följd av ändringen minskar de dagpenningar som baserar sig på en årsinkomst på minst 27 633 euro jämfört med nuläget, och de totala utgifterna för dagpenningsförmåner minskar jämfört med nuläget. Beräkningsformeln för sjukdagpenningen gäller också donationsdagpenningen enligt sjukförsäkringslagen. I propositionen föreslås det att donationsdagpenningen inte ska sänkas, utan att den nuvarande beräkningsformeln ska tillämpas på den fram till utgången av 2025. Inverkan av ändringarna i sjukdagpenningen på socialskyddsfondernas förmånsutgifter ingår i kanaliseringslösningen. Syftet med ändringen av beräkningsregeln för sjukdagpenningen är att minska förmånsutgifterna så att de offentliga finanserna stärks med cirka 60 miljoner euro netto. Inverkan av ändringen av beräkningsregeln på finansieringen av arbetsinkomstförsäkringen enligt sjukförsäkringslagen ingår i förslaget om kanalisering av besparingar som gäller socialskyddsfonderna. Dessutom, även om syftet med ändringen av beräkningsregeln inte är att öka sysselsättningen, har ändringen dock bedömts stärka sysselsättningen via effekter på beteendet, vilket stärker de offentliga finanserna. Denna inverkan på socialskyddsfondernas förmånsutgifter föreslås inte kanaliseras. I propositionen föreslås det dessutom att bestämmelser om avgiftsprocentsatserna för sjukförsäkringsavgifterna 2025 undantagsvis utfärdas genom lag i stället för genom förordning av statsrådet. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2025 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft den 1 december 2024. Det föreslås att de tillämpas från och med den 1 januari 2025.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.