Införande av utkomstskyddets aktiveringsmodell
Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa andra lagar
Arbetslöshetsförmånen minskar med 4,65 procent om den arbetslösa inte arbetar tillräckligt mycket eller deltar i sysselsättningstjänster under en granskningsperiod på tre månader. Samtidigt förkortas självrisktiden i början av arbetslösheten från sju dagar till fem dagar.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 19.9.2017
- Senaste händelse
- 22.12.2017
- Omröstningar
- 5
- Anföranden
- 317
- Stadfäst
- 28.12.2017
- Författning
- 1138/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I utkomstskyddet för arbetslösa införs en aktiveringsmodell där arbetslöshetsförmånen betalas ut nedsatt med 4,65 procent under 65 utbetalningsdagar, om sökanden under de föregående 65 förmånsdagarna inte har utfört den föreskrivna mängden lönearbete, fått motsvarande företagsinkomst eller deltagit i minst fem dagar i sysselsättningsfrämjande service. Självrisktiden i början av arbetslösheten förkortas från 7 dagar till 5 dagar. Dessutom föreskrivs det om statsandelarna för förmånerna och det säkerställs att sänkningen av utkomstskyddet för arbetslösa inte minskar en eventuell efterföljande sjukdagpenning.
Vad det betyder
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2018 och gäller mottagare av inkomstrelaterad dagpenning, grunddagpenning och arbetsmarknadsstöd. Om aktivitetskravet inte uppfylls minskar förmånssänkningen grunddagpenningen och arbetsmarknadsstödet med cirka 32,40 euro i månaden (från 697 euro till 664 euro) och den inkomstrelaterade dagpenningen med i genomsnitt cirka 66 euro i månaden (från 1 420 euro till 1 353 euro). Förkortningen av den inledande självrisktiden förbättrar å andra sidan försörjningen i början av arbetslösheten. Ändringen ökar FPA:s och arbetslöshetskassornas utrednings- och beslutsarbete avsevärt vid uppföljningen av aktiviteten.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 19.12.2017Riksdagen godkände lagen med rösterna 103–90.
Regeringen ja, oppositionen nej. 2 röstade blankt, 4 var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 28.12.2017.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
317 anföranden · 4 debatter
Debattens huvudpunkter
Debatten handlade om utkomstskyddets aktiveringsmodell, där förmånen minskas om den arbetslösa inte uppvisar krävd aktivitet under tremånadersperioder. Lagförslaget var ytterst omstritt och delade riksdagen skarpt mellan regeringen och oppositionen. Regeringspartierna ansåg att reformen var nödvändig för att öka sysselsättningen och aktiviteten, medan oppositionen fördömde den som en nedskärning som skuldbelägger de arbetslösa.
- Straffar modellen oskäligt arbetslösa som trots sina försök inte hittar arbete eller tjänster?
- Är sysselsättningstjänster och kortvariga arbeten likvärdigt tillgängliga i olika regioner?
- Sporrar förmånssänkningen till sysselsättning eller driver den människor till utkomststöd?
Gruppen försvarade propositionen och konstaterade att den ökar sysselsättningen och uppmuntrar arbetslösa till aktivitet, samtidigt som förkortningen av självriskdagarna kompenserar helheten.
”Työttömiä pyritään monin eri tavoin aktivoimaan, ja se on tietysti ihan oikein.”
— Ben Zyskowicz - CenternFör
Gruppen ansåg att reformen förbättrar sysselsättningen, åtgärdar matchningsproblemet samt uppmuntrar till egen aktivitet och självutveckling.
”Tämä työttömyysturvan aktiivimalli kuuluu siihen sarjaan hallituksen toimia, joilla pyritään parantamaan työllisyyttä.”
— Niilo Keränen - Blå framtidFör
Gruppen och dess ministrar försvarade regeringens proposition som en gemensam sysselsättningsåtgärd och ansåg att oppositionen dramatiserade propositionens effekter för mycket.
”Tässä on kuitenkin kysymyksessä hallituksen esitys, ei yksittäisten ministereitten esitys.”
— Kaj Turunen - SannfinländarnaEmot
Gruppen motsatte sig propositionen och betraktade den som en dåligt beredd försämring som trycker ner arbetslösa och vars verkliga sysselsättningseffekter är tvivelaktiga.
”Ihmisen heikoin lenkki on yleensä se, että ei pääse kyykkyyn, mutta tämä hallituksen malli on kyykytysmalli.”
— Arja Juvonen - SDPEmot
Gruppen motsatte sig propositionen skarpt och betraktade den som en orättvis nedskärnings- och straffmodell som straffar den arbetslösa för omständigheter som denne inte själv kan påverka.
”Työtöntä, joka ei löydä työtä, rangaistaan sen takia, että hän ei ole löytänyt työtä.”
— Eero Heinäluoma - De GrönaEmot
Gruppen motsatte sig propositionen och konstaterade att arbetslösa borde stödjas och uppmuntras med tjänster i stället för att bestraffas och få sina förmåner automatiskt sänkta.
”Työttömyys ei ole rikos. Silloin siitä ei myöskään tule rangaista.”
— Krista Mikkonen - VänsterförbundetEmot
Gruppen krävde att propositionen förkastas och betonade att modellen skär i förmånerna även för aktiva arbetssökande och fördjupar försörjningsproblemen.
”Irvokasta tässä on se, että kutsutaan aktiivimalliksi sellaista mallia, joka siis rankaisee työttömiä aktiivisuudesta huolimatta.”
— Li Andersson - SFPEmot
Gruppen ansåg att lagförslaget behandlar arbetslösa ojämlikt och orättvist beroende på deras bostadsort och situation.
”Hallituksen esitys on sinänsä hyvä ja tavoitteet ovat kannattavia, mutta tämä ehdotettu aktiivimalli ei ole oikea tie.”
— Veronica Rehn-Kivi - KristdemokraternaSplittrad
I gruppens anföranden fanns skillnader: å ena sidan betonades arbetets företräde och att den sociala tryggheten inte räcker till för att avskaffa fattigdom, å andra sidan lyftes medborgarnas stora oro och förvirring över nedskärningarna fram.
”Tosiasia on kuitenkin se, että jos köyhyys saataisiin poistettua työttömyys- ja sosiaaliturvan avulla, Suomi olisi sen jo tehnyt.”
— Peter Östman
Sammandraget är AI-genererat utifrån 317 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja työelämä- ja tasa-arvovaliokunnan on annettava lausunto.
Asia pantiin pöydälle maanantaina 11.12.2017 pidettävään täysistuntoon.
Yleiskeskustelu päättyi. Täysistunto keskeytettiin kello 20.46. Täysistuntoa jatkettiin kello 21.06. 1. lakiehdotus Selonteko hyväksyttiin. 6. luvun 3 a § 6. luvun 5 a § 7. luvun 5 a § Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 124/2017 vp sisältyvien 1.—4. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi. Täysistunto keskeytettiin kello 21.08.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 19.9.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 20.9.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 8.12.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 11.12.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 19.12.2017Toinen käsittely · Täysistunto
- 20.12.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag4
- 1Laki työttömyysturvalain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1138/2017 · 28.12.2017
- 2Laki työttömyysetuuksien rahoituksesta annetun lain 4 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1139/2017 · 28.12.2017
- 3Laki työttömyyskassalain 25 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1140/2017 · 28.12.2017
- 4Laki sairausvakuutuslain 11 luvun 6 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1141/2017 · 28.12.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 5 kap. 13 § 1 mom., 6 kap. 5 a § och 7 kap. 10 § 1 mom., sådana de lyder, 5 kap. 13 § 1 mom. och 7 kap. 10 § 1 mom. i lag 1081/2016 samt 6 kap. 5 a § i lag 1188/2009, och fogas till 6 kap. en ny 3 a §, i stället för den 3 a § som upphävts genom lag 1081/2016, och till 7 kap. en ny 5 a § som följer:
5 kap. – Förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsdagpenning
13 §Självrisktid
Arbetslöshetsdagpenning betalas ut efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån en tid som motsvarar sammanlagt fem fulla arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor. Självrisktiden föreläggs en gång per maximal utbetalningstid för arbetslöshetsdagpenning enligt 6 kap. 7 §.
6 kap. – Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet
3 a §Betalning av arbetslöshetsdagpenning till nedsatt belopp
Om en person under den tidsperiod för vilken han eller hon har betalats arbetslöshetsdagpenning för sammanlagt 65 dagar inte i tillräcklig omfattning har varit i arbete eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service, betalas arbetslöshetsdagpenningen till nedsatt belopp för de följande 65 dagarna.
Nedsättningen görs på den fulla arbetslöshetsdagpenningen och den uppgår till 4,65 procent.
När en person får arbetslöshetsdagpenning anses han eller hon i tillräcklig omfattning ha varit i arbete eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service under 65 dagar, om han eller hon under den tiden antingen
1) har varit i arbete sammanlagt så mycket att arbetet utfört under en kalendervecka skulle räknas in i arbetsvillkoret för löntagare,
2) i företagsverksamhet har tjänat in sammanlagt minst 23 procent av den månadsinkomst som krävs för arbetsvillkoret för företagare enligt 5 kap. 7 § 1 mom.,
3) har deltagit fem dagar i sysselsättningsfrämjande service, eller
4) har deltagit fem dagar i annan genom förordning av statsrådet närmare angiven service eller verksamhet på en arbetsplats i sysselsättningssyfte.
Granskningsperioden på 65 dagar för arbetslöshetsdagpenningen börjar när en person på basis av ett uppfyllt arbetsvillkor betalas arbetslöshetsdagpenning för första gången. Följande granskningsperiod börjar vid utgången av den föregående granskningsperioden. Granskningsperioden börjar på nytt från början och förmånen betalas utan sådan nedsättning som avses i 2 mom. när en person på nytt blir mottagare av arbetslöshetsdagpenning
1) efter att ha varit sysselsatt i heltidsarbete längre än två veckor utan avbrott,
2) efter att ha varit sysselsatt på heltid som företagare eller på motsvarande sätt i eget arbete längre än två veckor utan avbrott,
3) efter det att arbetslöshetsdagpenningen har förvägrats på grundval av 4 kap. 3 eller 5 §,
4) efter en tid utan ersättning eller skyldighet att vara i arbete enligt 2 a kap.
En persons arbetslöshetsdagpenning nedsätts inte på det sätt som avses i 2 mom., inte heller kontrolleras personens aktivitet enligt 3 mom. om han eller hon
1) har en anhängig ansökan om invalidpension,
2) arbetar som närståendevårdare eller familjevårdare,
3) får en i 4 kap. 7 § avsedd förmån som beviljats på grundval av arbetsoförmåga eller skada, eller
4) på grundval av heltidspermittering eller förkortad arbetsvecka erhåller arbetslöshetsdagpenning utan avbrott för färre än 65 utbetalningsdagar.
5 a §Företagares rätt till förhöjd förtjänstdel
En företagare som är berättigad till inkomstrelaterad dagpenning betalas förtjänstdelen under tiden för sysselsättningsfrämjande service på det sätt som föreskrivs i 3 §.
7 kap. – Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd
5 a §Betalning av arbetsmarknadsstöd till nedsatt belopp
Om en person under den tidsperiod för vilken han eller hon har betalats arbetsmarknadsstöd för sammanlagt 65 dagar inte i tillräcklig omfattning har varit i arbete eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service, betalas arbetsmarknadsstödet till nedsatt belopp för de följande 65 dagarna.
Nedsättningen görs på det fulla arbetsmarknadsstödet och den uppgår till 4,65 procent.
När en person får arbetsmarknadsstöd anses han eller hon i tillräcklig omfattning ha varit i arbete eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service under 65 utbetalningsdagar, om han eller hon under den tiden antingen
1) har varit i arbete sammanlagt så mycket att arbetet utfört under en kalendervecka skulle räknas in i arbetsvillkoret för löntagare,
2) i företagsverksamhet har tjänat in sammanlagt minst 23 procent av den månadsinkomst som krävs för arbetsvillkoret för företagare enligt 5 kap. 7 § 1 mom.,
3) har deltagit fem dagar i sysselsättningsfrämjande service, eller
4) har deltagit fem dagar i annan genom förordning av statsrådet närmare angiven service eller verksamhet i sysselsättningssyfte för vilka han eller hon har fått arbetslöshetsdagpenning på grundval av arbetslöshet.
Den första granskningsperioden på 65 dagar för arbetsmarknadsstödet börjar när en person börjar få arbetsmarknadsstöd. Följande granskningsperiod börjar vid utgången av den föregående granskningsperioden. Granskningsperioden börjar på nytt från början och förmånen betalas utan sådan nedsättning som avses i 2 mom. när en person på nytt blir mottagare av arbetsmarknadsstöd
1) efter att ha varit sysselsatt i heltidsarbete längre än två veckor utan avbrott,
2) efter att ha varit sysselsatt på heltid som företagare eller på motsvarande sätt i eget arbete längre än två veckor utan avbrott,
3) efter det att arbetslöshetsdagpenningen har förvägrats på grundval av 4 kap. 3 eller 5 §,
4) efter en tid utan ersättning eller skyldighet att vara i arbete enligt 2 a kap.
En persons arbetsmarknadsstöd nedsätts inte på det sätt som avses i 2 mom., inte heller kontrolleras personens aktivitet enligt 3 mom. om han eller hon
1) har en anhängig ansökan om invalidpension,
2) arbetar som närståendevårdare eller familjevårdare,
3) får en i 4 kap. 7 § avsedd förmån som beviljats på grundval av arbetsoförmåga eller skada, eller
4) på grundval av heltidspermittering eller förkortad arbetsvecka erhåller arbetsmarknadsstöd utan avbrott för färre än 65 utbetalningsdagar.
10 §Självrisktid
Arbetsmarknadsstöd betalas efter det att en person har varit arbetslös arbetssökande vid arbets- och näringsbyrån en tid som motsvarar sammanlagt fem hela arbetsdagar under högst åtta på varandra följande kalenderveckor.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Bestämmelsen i 5 kap. 13 § 1 mom. och 7 kap. 10 § 1 mom. tillämpas om självrisktiden börjar efter denna lags ikraftträdande.
2.Lag om ändring av 4 § i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 4 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1301/2002 som följer:
4 §Finansiering av inkomstrelaterad dagpenning
Som statsandel till en arbetslöshetskassa betalas för varje inkomstrelaterad dagpenning ett belopp som motsvarar grunddagpenningen enligt 6 kap. 1 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. eller nedsatt enligt 6 kap. 3 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, betalas i statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningens relativa andel av varje full inkomstrelaterad dagpenning enligt 6 kap. 2 § 1 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
3.Lag om ändring av 25 § i lagen om arbetslöshetskassor
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om arbetslöshetskassor (603/1984) 25 § 2 mom., sådant det lyder i lag 1190/2009, som följer:
25 §Finansiering av förmåner som betalas av en företagarkassa
Om inkomstrelaterad dagpenning betalas jämkad eller minskad enligt 4 kap. eller nedsatt enligt 6 kap. 3 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, betalas i statsandel ett belopp som motsvarar grunddagpenningens och barnförhöjningens relativa andel av varje full arbetslöshetsdagpenning enligt 6 kap. 2 § 1 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
4.Lag om ändring av sjukförsäkringslagen
I enlighet med riksdagens beslut fogas till 11 kap. 6 § 1 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004), sådant det lyder i lagarna 1201/2009, 1246/2010 och 678/2014, en ny 2 punkt, i stället för den 2 punkt som upphävts genom lag 1201/2009, som följer:
11 kap. – Beloppet av dagpenningsförmånerna
6 §Sjuk- och föräldradagpenning samt specialvårdspenning på grundval av en föregående förmån
Har en försäkrad under en fyra månaders period innan rätten till sjuk- eller föräldradagpenning eller specialvårdspenning inträdde fått en arbetslöshetsförmån enligt la-gen om utkomstskydd för arbetslösa, utgör den sjuk- eller föräldradagpenning eller specialvårdspenning som ska betalas till honom eller henne minst 86 procent av beloppet av den förmån som han eller hon har betalats. När beloppet av arbetslöshetsförmånen räknas ut beaktas då inte
2) sådan nedsättning av arbetslöshetsförmån som avses i 6 kap 3 a § eller 7 kap. 5 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa,
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.