Lindrad förvärvsinkomstbeskattning och höjda skatteavdrag
Lag om inkomstskatteskalan för 2019 och till lagar om ändring av inkomstskattelagen och 7 a § i lagen om skatt på arv och gåva
Inkomstgränserna i inkomstskatteskalan för 2019 och flera skatteavdrag höjs för att lindra beskattningen av förvärvsinkomster. Dessutom höjs maximibeloppet för arbetsbostadsavdraget och de skattefria resekostnadsersättningarna till frivilligarbetare.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 14.9.2018
- Senaste händelse
- 3.12.2018
- Omröstningar
- 33
- Anföranden
- 18
- Stadfäst
- 14.12.2018
- Författning
- 1115/2018
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Det görs en indexjustering på 2,6 procent i inkomstgränserna i den statliga inkomstskatteskalan och beskattningen av förvärvsinkomster lindras med tyngdpunkt på låginkomsttagare genom att arbetsinkomstavdraget, grundavdraget vid kommunalbeskattningen samt pensionsinkomstavdragen höjs. Arbetsbostadsavdraget höjs från 250 euro till 450 euro i månaden, maximibeloppet för skattefria kilometerersättningar för frivilligarbete höjs från 2 000 euro till 3 000 euro om året och offentliga samfund omfattas framöver av ersättningarna. Dessutom korrigeras arvsbeskattningen av ersättningar vid dödsfall från frivilliga pensionsförsäkringar och skattefriheten för personalbiljetter inom transportsektorn utvidgas till dotterbolag.
Vad det betyder
Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2019 och minskar skatteintäkterna med sammanlagt cirka 499 miljoner euro, varav statens andel är 245 miljoner euro och kommunernas 237 miljoner euro (kommunernas skatteförluster kompenseras via statsandelarna). Beskattningen av löntagare, pensionärer och förmånstagare lindras något, i synnerhet för låg- och medelinkomsttagare. Personer med familj som bor på en annan ort på grund av arbetet får ett större bostadsavdrag än tidigare, och frivilliga inom organisationer och den offentliga sektorn kan få mer skattefria resekostnadsersättningar.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 14.12.2018.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
18 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades ändringarna i inkomstskatteskalan samt skattelättnadernas sociala och ekonomiska rättvisa. Oppositionspartierna kritiserade propositionen för att öka ojämlikheten och lade fram egna skattealternativ för att i synnerhet stödja låg- och medelinkomsttagare, pensionärer samt barnfamiljer. Propositionen var omstridd, och flera oppositionsgrupper lämnade reservationer och förslag till uttalanden.
- Gynnar skattelättnaderna höginkomsttagare för mycket på bekostnad av låg- och medelinkomsttagare?
- Borde beskattningen av pensionsinkomster och löneinkomster förenhetligas?
- Borde barnavdraget, som är avsett till stöd för barnfamiljer, återinföras i inkomstskattelagen?
- SannfinländarnaEmot
Sannfinländarna kritiserade den hårdare beskattningen av pensionärer och slopandet av barnavdraget samt krävde lättnader i beskattningen av medelinkomsttagare.
”Valitettavasti kokoomuslainen veropolitiikka näkyykin hyvin voimakkaasti tässä hallituksen esityksessä.”
— Sami Savio - SDPEmot
SDP ansåg att regeringens linje ökar ojämlikheten och föreslog att skattelättnaderna ska riktas till låg- och medelinkomsttagare samt ett nytt arbetsinkomststöd som incitament för låglönejobb.
”Sosiaalidemokraateilla on jälleen kerran vastuullisempi vaihtoehto hallituksen tuloveroasteikkoihin.”
— Timo Harakka - De GrönaEmot
De Gröna ansåg att regeringens skattepolitik ökar ojämlikheten och krävde lättnader för de allra fattigaste samt att beskattningens ekologiska profil och rättvisa stärks.
”Etenkin etuuksien saajat ovat jääneet vaille kevennyksiä, joita on jaettu avokätisemmin hallituksen omille taustajoukoille.”
— Ozan Yanar - VänsterförbundetEmot
Vänsterförbundet ansåg att skattelättnaderna mest gynnat höginkomsttagare och krävde skärpt skatteprogression samt att skattekryphål såsom inkomstomvandling täpps till.
”Sipilän hallitus on vähentänyt verojärjestelmän tulontasausvaikutusta ja kasvattanut eriarvoisuutta.”
— Hanna Sarkkinen - SFPFör med reservationer
SFP ansåg att sänkt skatt på arbete går i rätt riktning, men krävde i sitt uttalande att tyngdpunkten i beskattningen måttfullt ska flyttas från beskattning av arbete till konsumtionsbeskattning.
”Tämän suhteen hallituksen esitys ensi vuoden tuloveroasteikkolaiksi on oikeansuuntainen.”
— Mats Nylund - KristdemokraternaFör med reservationer
Kristdemokraterna krävde att barnavdraget återinförs för att förbättra familjernas ställning samt att rätten att dra av medlemsavgifter till fackorganisationer begränsas.
”Pitäisin perhepoliittisesti tärkeänä, että meillä edelleenkin tämä lapsivähennys säilyisi.”
— Päivi Räsänen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 18 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 14.9.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 18.9.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 15.11.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 23.11.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 28.11.2018Toinen käsittely · Täysistunto
- 30.11.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag3
- 1Laki vuoden 2019 tuloveroasteikostaHyväksytty · 1115/2018 · 14.12.2018
- 2Laki tuloverolain muuttamisestaHyväksytty · 1116/2018 · 14.12.2018
- 3Laki perintö- ja lahjaverolain 7 a §:n muuttamisestaHyväksytty · 1117/2018 · 14.12.2018
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om inkomstskatteskalan för 2019
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Vid beskattningen för 2019 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande:
Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen, %
17 600 8,00 6,00
26 400 536,00 17,25
43 500 3 485,75 21,25
76 100 10 413,25 31,25
2 §
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av inkomstskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i inkomstskattelagen (1535/1992) 58 § 8 mom., sådant det lyder i lag 1515/2011, och ändras 58 § 1 mom., 69 § 2 mom., 71 § 3 mom., 95 a § 1 mom., 100 § 2 mom., 101 § 2 mom., 106 § och 125 § 2 mom., av dem 58 § 1 mom. och 71 § 3 mom. sådana de lyder i lag 1246/2013, 95 a § 1 mom. sådant det lyder i lag 1141/2007, 100 § 2 mom. samt 101 § 2 mom. sådana de lyder i lag 1510/2016 samt 106 § och 125 § 2 mom. sådana de lyder i lag 876/2017, som följer:
58 §Ränteutgifter
En skattskyldig har rätt att från sina kapitalinkomster dra av räntorna på sina skulder, om skulden hänför sig till förvärvande av skattepliktig inkomst, såsom vilken betraktas också dividendinkomst oberoende av att dividendinkomsten med stöd av 33 a—33 d § utgör skattefri inkomst (skuld för inkomstens förvärvande ). Som skattepliktig inkomst betraktas dock inte delägarlån som med stöd av 53 a § räknas som den skattskyldiges inkomst.
69 §Sedvanlig personalförmån
Som skattepliktig inkomst betraktas inte heller sådana inom branschen sedvanliga och skäliga förmåner som skattskyldiga vilka är anställda hos en trafikidkare eller hos bolag som direkt betjänar trafikidkarens verksamhet och hör till samma koncern eller skattskyldiga vilka uppbär pension på basis av en sådan anställning får av arbetsgivaren i form av fri- eller rabattbiljetter för resor.
71 §Skattefria resekostnadsersättningar
Med resekostnadsersättning för arbetsresa som betalts av arbetsgivaren jämställs sådan resekostnadsersättning som ett delvis skattefritt samfund som avses i 21 § eller ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § betalt för en resa som gjorts till förmån för samfundet på uppdrag av detta också i de fall när den skattskyldige inte står i anställningsförhållande till samfundet eller inte annars får lön för det arbete som resan ansluter sig till. Av denna resekostnadsersättning är dock endast följande skattefri inkomst:
1) dagtraktamente för högst tjugo dagar under ett kalenderår,
2) logiersättning,
3) resekostnadsersättning, som trots 72 § 4 mom. kan betalas också för resor som gjorts från den skattskyldiges bostad; resekostnadsersättningar för resor som gjorts med något annat än ett allmänt fortskaffningsmedel är skattefria upp till högst 3 000 euro under ett kalenderår.
95 a §Avdrag för bostad på arbetsorten
Om den skattskyldige på grund av sin egentliga arbetsplats läge har hyrt en bostad för eget bruk (bostad på arbetsorten ) och även har en annan bostad där han eller hon bor med sin make eller minderåriga barn (stadigvarande bostad ), avdras som den skattskyldiges utgifter för inkomstens förvärvande 450 euro för varje sådan hel kalendermånad då den skattskyldige haft två bostäder (avdrag för bostad på arbetsorten ). Avdraget beviljas dock högst till ett belopp som motsvarar den hyra som den skattskyldige betalat för bostaden på arbetsorten. För att avdraget ska beviljas förutsätts det att den stadigvarande bostaden är belägen över 100 kilometer från bostaden på arbetsorten och den egentliga arbetsplats på grund av vars läge bostaden på arbetsorten har skaffats.
100 §Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen
Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 3,867 dras av den minsta beskattningsbara inkomsten enligt den progressiva inkomstskatteskalan, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro.
101 §Pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen
Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 1,395 dras av 1 480 euro, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 51 procent av det överskjutande beloppet.
106 §Grundavdrag vid kommunalbeskattningen
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 305 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten.
125 §Arbetsinkomstavdrag
Avdraget utgör 12,2 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 630 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,72 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2019.
3.Lag om ändring 7 a § i lagen om skatt på arv och gåva
I enlighet med riksdagens beslut fogas till 7 a § i lagen om skatt på arv och gåva (378/1940) ett nytt 2 mom., i stället för den 2 mom. som upphävts genom lag 1320/2016, som följer:
7 a §
Utan hinder av 1 mom. ska arvskatt betalas på hela beloppet av försäkringsersättning enligt en dödsfallsförsäkring som är ansluten till en frivillig individuell pensionsförsäkring upp till pensionsförsäkringens sparsumma.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas på försäkringsersättningar för dödsfall som har inträffat den dag lagen trädde i kraft eller därefter.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.