HE 127/2025 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 25.9.2025

Höjning av gruvmineralskatten

Lag om ändring av lagen om gruvmineralskatt

Gruvmineralskatten som gruvbolagen betalar höjs avsevärt. Samtidigt ändras fördelningen av skatteintäkterna så att merparten av intäkterna i fortsättningen styrs till staten i stället för till kommunerna.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
25.9.2025
Senaste händelse
16.12.2025
Omröstningar
7
Anföranden
54
Stadfäst
22.12.2025
Författning
1361/2025

Vad som föreslås

Skatten på metalliska gruvmineraler höjs från 0,6 procent till 2,5 procent av beskattningsvärdet för metallen i malmen och skatten på industrimineraler från 0,20 euro till 0,60 euro per ton. Fördelningen av skatteintäkterna ändras så att staten i fortsättningen får 80 procent och gruvornas förläggningskommuner 20 procent av avkastningen. Dessutom avgränsas outnyttjade sidoströmmar från gruvorna i huvudsak utanför skatten, och järn och rodium fogas till bilagan över skattepliktiga metaller.

Vad det betyder

Ändringen ökar statens skatteintäkter med cirka 70 miljoner euro om året från och med 2027, medan gruvkommunernas sammanlagda skatteintäkter bibehålls på den nuvarande nivån på cirka 20 miljoner euro. Gruvföretagens årliga skattebörda ökar med uppskattningsvis 70 miljoner euro, varav merparten riktas mot fyra stora metallmalmsgruvor (Sotkamo, Sodankylä, Kittilä och Keminmaa). Skattefriheten för sidoströmmar minskar dock bolagens administrativa börda och analyskostnader. Lagen träder i kraft den 1 januari 2026.

Så röstade riksdagen

Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.

Jämnaste omröstningen2:a behandlingen · 11.12.2025

Förkastas

Förkastades med rösterna 14118.

141
Jaa · betänkandets förslag till uttalande
18
Ei · förslaget

SDP och Centern röstade med regeringen. 40 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). En ledamot som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 22.12.2025.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

54 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I riksdagen diskuterades en betydande höjning av gruvmineralskatten samt en ändrad fördelning av skatteintäkterna mellan staten och kommunerna. Huvudprincipen för skattehöjningen och ersättningen för utnyttjandet av naturresurser fick brett stöd, men propositionen väckte delade meningar om konsekvenserna. Meningsskiljaktigheterna gällde skattehöjningens inverkan på gruvsektorns investeringar och sysselsättning samt minskningen av kommunernas andel av skatteintäkterna.

  • Försvagar skattehöjningen gruvsektorns investeringar och sysselsättning för mycket?
  • Är fördelningen av skatteintäkterna mellan staten och gruvkommunerna rättvis?
  • Borde skatten vara ännu högre och även gälla sidoströmmar från brytningen?
  • Samlingspartiet ansåg det vara ett värdeval och skäligt att det betalas en rättvis ersättning till samhället för nationella naturrikedomar, och stödde en övergång mot en hybridmodell för gruvskatten.

    Näin varmistetaan, että kaivostoiminnan tuottama hyöty ei valu yksin yhtiöiden tileille vaan on hyväksi myös meille jokaiselle.
    Juha Hänninen
  • Sannfinländarna ansåg att propositionen var ett mycket bra och rättvist sätt att stärka de offentliga finanserna och säkerställa att finländarna får en tillbörlig ersättning för icke-förnybara mineraler.

    Suomalaisten tulee saada reilu osansa siitä, kun suomalaisia mineraaleja kaivetaan ja jalostetaan ulkomaille myytäväksi. Siksi hallitus korottaa kaivosmineraaliveroa.
    Riikka Purra
  • SDPFör med reservationer

    SDP ansåg att skatteintäkter från naturresurser är en bra utgångspunkt, men uttryckte oro för hur höjningarna reflekteras i gruvornas livscykel, utnyttjandet av fattigare fyndigheter och sysselsättningen.

    Kaivosveroesitys tässä on sinänsä hyvä. Se on viime kaudella laitettu liikkeelle, ja nyt sitä korotetaan jopa nelinkertaiseksi.
    Lauri Lyly
  • Centern motsatte sig propositionen eftersom partiet ansåg att den kraftiga skattehöjningen hotar gruvsektorns lönsamhet och arbetsplatser samt orättvist försvagar gruvkommunernas andel av skatteintäkterna.

    Tämä valtion suunnitelma nyt nelinkertaistaa kaivosvero sekä pienentää kuntien osuutta sen tuotosta on vakava virhe.
    Tuomas Kettunen
  • De GrönaFör med reservationer

    De Gröna ansåg att skattehöjningen gick i rätt riktning och var välkommen, men ansåg att skattenivån fortfarande är för låg och kritiserade att sidoströmmar avgränsas utanför skatten.

    Tämä esitys kaivosveron korottamisesta on varsin perusteltu, ja me vihreät tätä kannatamme.
    Krista Mikkonen
  • VänsterförbundetFör med reservationer

    Vänsterförbundet stödde skattehöjningen för att kompensera för användningen av icke-förnybara naturresurser och miljöskador, men förhöll sig kritiskt till gruvbranschens önskemål om en hybridmodell och till skattefriheten för sidoströmmar.

    On reilua, että kaivosyritykset maksavat verojen muodossa käyttämästään raaka-aineesta, joka voidaan louhia maaperästämme vain kerran.
    Timo Furuholm

Sammandraget är AI-genererat utifrån 54 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 25.9.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 2.10.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 2.12.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
  4. 5.12.2025Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 12.12.2025Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 15.12.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki kaivosmineraaliverolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1361/2025 · 22.12.2025

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om gruvmineralskatt

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om gruvmineralskatt (314/2023) 3, 5 och 9 § och bilagan samt fogas till 2 § ett nytt 3 mom. och till lagen en ny 3 a § som följer:

2 §Skattskyldighet

Om det inte finns någon sådan skattskyldig som avses i 1 eller 2 mom., är skattskyldig i fråga om de gruvmineral som avses i bilagan den som inleder anrikningsprocessen för gruvmineralet och i fråga om andra gruvmineral den som utvinner gruvmineralet.

3 §Skyldighet att betala skatt

Skyldighet att betala skatt uppkommer

1) i fråga om de gruvmineral som avses i bilagan enligt den tidpunkt då anrikningsprocessen för mineralet första gången inleds, och

2) i fråga om andra gruvmineral än de som avses i bilagan enligt den tidpunkt då det brutna mineralet uppfordras.

Skyldighet att betala skatt uppkommer emellertid inte i fråga om gruvmineral som bryts i en gruva där gruvmineralet i fråga inte tas till vara eller utvinns och därifrån gruvmineralet i fråga inte heller sänds för tillvaratagande eller utvinning.

3 a §Skyldighet att betala skatt i vissa situationer

Om ett i bilagan avsett gruvmineral, på vilket det i enlighet med 3 § inte har betalats skatt vid den tidpunkt då anrikningsprocessen första gången inleddes, senare tas till vara, uppkommer skyldighet att betala skatt enligt den tidpunkt då en ny anrikningsprocess för anrikningssanden inleds.

Om ett annat än i bilagan avsett gruvmineral, på vilket det i enlighet med 3 § inte har betalats skatt vid den tidpunkt då mineralet uppfordrades, senare börjar utvinnas, uppkommer skyldighet att betala skatt enligt den tidpunkt då mineralet börjar utvinnas.

5 §Skattebelopp

Skatten på de gruvmineral som avses i bilagan är 2,5 procent av beskattningsvärdet av den metall som gruvmineralet innehåller.

Skatten på andra gruvmineral än de som avses i bilagan är 0,60 euro per ton malm eller nyttosten.

När det gäller gruvmineral i fråga om vilka skyldighet att betala skatt uppkommer i enlighet med 3 § 1 mom. beräknas skattebeloppet för de gruvmineral som avses i bilagan enligt metallhalten i gruvmineralet när anrikningsprocessen för mineralet första gången inleds och för andra gruvmineral enligt den mängd som uppfordras. När det gäller gruvmineral i fråga om vilka skyldighet att betala skatt uppkommer i enlighet med 3 a § beräknas skattebeloppet för de gruvmineral som avses i bilagan enligt metallhalten i det gruvmineral som inte tidigare har beskattats och som finns i den anrikningssand för vilken en ny anrikningsprocess inleds och för andra gruvmineral enligt mängden malm eller nyttosten ur vilken gruvmineralet utvinns.

9 §Redovisning till skattetagarna

Gruvmineralskatten fördelas så att statens andel är 80 procent och andelen för den kommun där gruvan ligger är 20 procent. Om gruvan ligger inom området för fler än en kommun, fördelas andelen i förhållande till kommunernas andel av gruvområdets areal. Den kommun där gruvan ligger samt arealen fastställs enligt den kommun där gruvan ligger i enlighet med ett sådant tillstånd som avses i gruvlagstiftningen och som vunnit laga kraft och enligt arealen för det gruvområde som avses i ett sådant tillstånd med undantag av hjälpområdets areal.

På redovisningen av skatten till den kommun där gruvan ligger och staten tillämpas vad som föreskrivs i lagen om skatteredovisning (532/1998) med undantag av 4, 5 och 5 a §, 6 § 1 och 2 mom. samt 3 kap. i den lagen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 9 § i denna lag tillämpas dock först på de intäkter av gruvmineralskatten som inflyter för skatteperioden 2026 och skatteperioderna därefter.

På skyldigheten att betala skatt för sådana andra gruvmineral än de som avses i bilagan som bryts före ikraftträdandet av denna lag tillämpas de bestämmelser i 3 § 1 mom. 2 punkten som gällde vid ikraftträdandet.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om gruvmineralskatt ändras. Enligt förslaget ska skatten för de metalliska gruvmineral som avses i bilagan till lagen höjas från nuvarande 0,6 procent till 2,5 procent av beskattningsvärdet av metallen i den malm för vilken anrikningsprocessen inleds. Skatteförvaltningen ska på motsvarande sätt som i nuläget årligen fastställa beskattningsvärdet av varje metall utifrån de priskällor som anges i statsrådets förordning om prisuppgifter som tillämpas som grund för beskattningsvärdet i fråga om gruvmineralskatt och som beskriver världsmarknadspriset eller andra offentliga prisuppgifter. Den skatt som fastställs enligt mängden andra gruvmineral än de som avses i bilagan till lagen ska höjas från 0,20 euro till 0,60 euro per ton uppfordrad malm eller nyttosten. Under vissa förutsättningar ska gruvmineralskatt inte betalas på gruvornas så kallade sidoströmmar. Den minskning av skatteintäkterna som detta leder till ska beaktas i höjningen av den värderelaterade skatten på metalliska gruvmineral. De föreslagna skattehöjningarna leder till att intäkterna av gruvmineralskatten ökar med uppskattningsvis cirka 70 miljoner euro per år i jämförelse med om inga ändringar gjordes. Eftersom gruvmineralskatt tas ut för en skatteperiod på ett kalenderår i efterhand året efter skatteperioden, börjar skatteintäkter av höjningarna inflyta 2027. Intäkterna av höjningen av gruvmineralskatten ska enligt förslaget som helhet hänföras till staten. Efter höjningarna ska intäkterna av gruvmineralskatten fördelas mellan skattetagarna så att staten får 80 procent och de kommuner där gruvorna ligger får 20 procent av intäkterna, vilket innebär att de kommuner där gruvorna ligger efter höjningarna totalt sett får ett belopp som ungefär motsvarar intäkterna av gruvmineralskatten 2025. Till bilagan till lagen, som definierar de metalliska gruvmineral som beskattas enligt värde, ska enligt förslaget fogas järn och platinametallen rodium, eftersom de sannolikt kommer att börja brytas och anrikas i Finland under detta årtionde. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2026 och avses bli behandlad i samband med den. Propositionen höjer statens och kommunernas inkomster av gruvmineralskatten från och med 2027. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2026. Den föreslagna fördelningen av intäkterna av gruvmineralskatten ska ändå tillämpas först på de intäkter av gruvmineralskatten som inflyter för skatteperioden 2026.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.