HE 128/2016 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 1.9.2016

Skäligare avloppskrav i glesbygden

Lag om ändring av miljöskyddslagen

Skyldigheterna att förnya avloppsvattensystemen på fastigheter i glesbebyggelse lindras. En strikt tidsfrist tillämpas i fortsättningen endast på strand- och grundvattenområden, medan avloppsrenovering på andra håll blir obligatorisk först i samband med andra stora renoveringar.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
1.9.2016
Senaste händelse
21.12.2016
Omröstningar
3
Anföranden
67
Stadfäst
13.1.2017
Författning
19/2017

Vad som föreslås

Avloppsvattensystemen på fastigheter byggda före 2004 måste uppfylla kraven på grundläggande rening senast den 31 oktober 2019 endast om fastigheten ligger högst 100 meter från ett vattendrag eller havet eller på ett grundvattenområde. På andra områden slopas den fasta tidsfristen, och avloppsvattensystemet måste förnyas först i samband med vissa tillståndspliktiga reparations- och ändringsarbeten. Dessutom lindras förutsättningarna för att bevilja undantagslov och reningskraven flyttas från förordningsnivå till lagnivå.

Vad det betyder

Ändringen gäller cirka 290 000 gamla småhus i glesbebyggelse samt fritidsbostäder. Uppskattningsvis cirka 20 000 småhus berörs av den strikta tidsfristen (den 31 oktober 2019), medan tidpunkten för den obligatoriska renoveringen skjuts framåt för merparten av fastighetsägarna i glesbebyggelse. Kostnaderna för att förnya systemet varierar typiskt mellan 1 000–10 000 euro (i genomsnitt cirka 4 000 euro), och man kan utnyttja hushållsavdrag för arbetet. För de kommunala myndigheterna medför ändringen inledningsvis mer rådgivning och handläggning av undantagsansökningar.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 20.12.2016

Riksdagen godkände lagen med rösterna 11655.

116
Jaa · godkändes
55
Ei

KD röstade med regeringen. 28 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 13.1.2017.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

67 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten rådde oenighet om att lindra avloppsvattenkraven i glesbebyggelse och flytta fram tidsfristerna. Regeringspartierna ansåg att ändringen var en rimlig och sund lösning som undanröjer orimliga kostnader och byråkrati för fastigheter på torra land. Oppositionen kritiserade å sin sida förslaget för att försvaga målen för vattenskyddet, begränsa kommunernas beslutanderätt och införa oklara undantagsgrunder.

  • Försvagar lindringen av skyldigheterna vattenskyddet och Östersjöns tillstånd för mycket?
  • Borde avståndet på 100 meter från ett vattendrag mätas från utloppsröret i stället för från byggnadens vägg?
  • Inskränker lagen utan grund kommunernas rätt att ställa strängare miljöföreskrifter?
  • Tydliggör lagändringen regleringen eller ökar den kommunernas tolkningsbörda och byråkratin?
  • Gruppen stödde propositionen som en lösning på ett långvarigt oklart läge, där miljöskydd och medborgarnas acceptans samordnas. Att avgränsa kraven till endast känsliga områden och stora renoveringar sågs som en balanserad kompromiss.

    Toivottavaa on, että tämä hallituksen esitys tässä muodossa on sekä ympäristönäkökulman että yleisen hyväksyttävyyden kannalta oikea ja, uskaltaisinko nyt sanoa, lopullinen
    Pauli Kiuru
  • Gruppen stödde propositionen kraftigt och ansåg att den undanröjer de orimliga krav som ställts på invånarna på landsbygden och i glesbebyggelse samt på låginkomsttagare. Propositionen ansågs öka invånarnas egen prövningsrätt.

    Hallituksen esitys eduskunnalle laiksi ympäristönsuojelulain muuttamisesta on meille perussuomalaisille tärkeä, sillä lain muuttamisella kohtuullistetaan ja selkeytetään haja-asutuksen talousjätevesien kiinteistökohtaista käsittelyä.
    Veera Ruoho
  • Gruppen understödde propositionen eftersom den ger en rimlig och sund lösning på den långvariga avloppstvisten. Propositionen ansågs skydda känsliga vattendrag samtidigt som fastigheter på torra land slipper onödiga och dyra tvångsinvesteringar.

    Mielestäni järkevää on se, että jos ympäristölle ei aiheudu suurta riskiä, silloin ei kansalaisilta vaadita liikoja
    Kimmo Tiilikainen
  • SDPEmot

    Gruppen krävde att lagförslaget förkastas, eftersom det försätter medborgare som tidigare investerat i en ojämlik ställning och försvagar regleringens förutsebarhet. Dessutom kritiserade gruppen begränsningen av kommunernas beslutanderätt att ställa strängare normer samt de otydliga undantagskriterierna.

    Aivan ensiksi esitän, että tämä lakiehdotus hylätään vastalauseen 2 mukaisesti.
    Riitta Myller
  • Gruppen motsatte sig propositionen och förespråkade att den förkastas, eftersom slopandet av avloppsskyldigheterna för en stor del av fastigheterna fördröjer skyddet av vattendragen och Östersjön. Gruppen ansåg också att det var ologiskt att mäta avståndet på 100 meter från byggnadens vägg i stället för från utloppsröret och kritiserade inskränkningen av kommunernas makt.

    Kannatan edustaja Myllerin tekemää hylkäys-ehdotusta.
    Satu Hassi
  • Gruppens ståndpunkter varierade: en talare ansåg att lagändringen var en välkommen lättnad i de dyra kostnaderna för landsbygdens invånare, medan en annan ansåg att förslaget tog för mycket beslutanderätt från kommunerna och kritiserade logiken i 100-metersavgränsningen från väggen.

    Etenkin kun vertaa tämän vielä voimassa olevan lain vaatimuksiin, nämä lain muutokset ovat siihen nähden tervetulleita.
    Matti Semi
  • SFPEmot

    Gruppen motsatte sig propositionen eftersom den lämnar hundratusentals avloppsrenoveringar ogjorda och därmed försvagar minskningen av den diffusa belastningen. Dessutom kritiserade gruppen mätmetoden från husväggen samt ingreppet i kommunernas självbestämmanderätt.

    Tämän esityksen mukaan 200 000 toimenpiteen arvioidaan jäävän tekemättä. Jokainen voi miettiä, onko tämä ympäristön kannalta hyvä asia.
    Anders Adlercreutz
  • Gruppens talare berömde propositionen för att stugfastigheter med ringa användning och belastning inte tvingas till dyra investeringar, utan att man använder sunt bondförnuft i frågan.

    Kiitokset ministeri Tiilikaiselle siitä, että talonpoikaisjärkeä on käytetty tämän lain valmistelussa ainakin niin, että meidän silloin tällöin mökkiä, ulkohuussia ja kantovettä käyttävien ei tarvitse tehdä kalliita investointeja.
    Sari Tanus

Sammandraget är AI-genererat utifrån 67 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin ympäristövaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 1.9.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Ympäristöministeriö
  2. 14.9.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 13.12.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · ympäristövaliokunta
  4. 16.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 20.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 21.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki ympäristönsuojelulain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 19/2017 · 13.1.2017

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av miljöskyddslagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i miljöskyddslagen (527/2014) 154 § 4 punkten, ändras 156, 157 och 238 § samt fogas till lagen nya 154 a, 154 b, 156 a—156 d och 157 a § som följer:

154 a §Belastningstal för glesbebyggelse

Belastningstalet för glesbebyggelse utvisar den genomsnittliga belastning i fråga om organisk materia, fosfor och kväve i gram per dygn som obehandlat hushållsavloppsvatten orsakar per invånare. Belastningstalet består av belastningens ursprung samt belastningsmängden för olika belastningstyper.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om belastningstalet för glesbebyggelse.

154 b §Reningskrav på basnivå

Hushållsavloppsvatten ska renas så att belastningen på miljön minskar i fråga om organisk materia med minst 80 procent, totalfosfor med minst 70 procent och totalkväve med minst 30 procent jämfört med den belastning genom obehandlat avloppsvatten som anges med hjälp av belastningstalet för glesbebyggelse (reningskrav på basnivå ).

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om grunderna för dimensionering av reningskravet på basnivå för hushållsavloppsvatten och om metoder för att uppfylla kravet.

156 §System för behandling av hushållsavloppsvatten

Ägaren till en fastighet ska se till att det på fastigheten finns ett för behandling av hushållsavloppsvatten lämpligt system för behandling av avloppsvatten. Vid bedömningen av behandlingssystemets lämplighet beaktas den belastning som obehandlat avloppsvatten ger upphov till vid användning av fastigheten, risken för förorening av miljön och egenskaperna hos andra avloppsvattensystem, fastighetens läge i närheten av ett vattendrag eller havet eller ett för vattenförsörjning använt eller lämpligt grundvattenområde samt andra miljöförhållanden.

Behandlingssystemet för avloppsvatten på en fastighet ska planeras, konstrueras och underhållas så att reningskravet på basnivå uppfylls.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om planering, användning och underhåll av avloppsvattensystem.

156 a §Genomförande av reningskrav på basnivå på stränder och grundvattenområden

Ägaren till en fastighet ska se till att ett system för behandling av avloppsvatten som baserar sig på de krav vid byggnadstidpunkten som gällde före 2004 eller på ett bygglov som beviljats före 2004 och som är beläget på ett område på högst 100 meters avstånd från ett vattendrag eller från havet eller på ett för vattenförsörjning använt eller lämpligt grundvattenområde uppfyller reningskravet på basnivå. Avståndet ska bestämmas från strandlinjen enligt medelvattenstånd till väggen på den närmaste byggnad där hushållsavloppsvatten bildas.

156 b §Genomförande av reningskrav på basnivå på andra områden

Ägaren till en fastighet ska se till att reningskraven på basnivå iakttas vid reparation och ändring av ett sådant system enligt 156 a § för behandling av avloppsvatten som är beläget på andra än i den paragrafen avsedda områden då det på fastigheten

1) byggs en vattenklosett eller görs sådana tillståndspliktiga reparationer eller ändringar som gäller vatten- och avloppsanläggningar så att systemet förnyas eller repareras i dess helhet, eller

2) görs sådana reparationer och ändringar som kan jämföras med uppförande av en byggnad och som kräver bygglov.

På en i 1 mom. avsedd fastighet ska det också ses till att fastigheten underhålls så att reningskravet på basnivå uppfylls också efter att åtgärderna utförts.

156 c §Strängare reningskrav än krav på basnivå

Oberoende av bestämmelserna i 154 b, 156, 156 a och 156 b § ska fastighetens avloppsvattensystem uppfylla strängare krav än reningskrav på basnivå, om det någon annanstans i lag föreskrivs eller med stöd av lag bestäms eller föreskrivs om sådana krav.

I de kommunala miljöskyddsföreskrifterna får med stöd av 202 § meddelas strängare krav än reningskrav på basnivå om detta är motiverat med hänsyn till de lokala miljöförhållandena.

Genom förordning av statsrådet utfärdas bestämmelser om den vägledande reningsnivå som ska nås genom rening av hushållsavloppsvatten i det fall att de kommunala miljöskyddsföreskrifterna innehåller strängare krav än reningskrav på basnivå.

156 d §Avvikelse från kraven på behandling av hushållsavloppsvatten

Kommunens behöriga myndighet får på ansökan bevilja tillstånd att avvika från reningskraven på basnivå på områden enligt 156 a § för högst fem år i sänder.

En förutsättning för tillstånd att avvika från kraven är att belastningen på miljön med hänsyn till användningen av fastigheten ska anses vara anmärkningsvärt obetydlig jämfört med den belastning som obehandlat avloppsvatten ger upphov till eller att de åtgärder som krävs för att förbättra behandlingssystemet bedömda som en helhet är oskäliga för fastighetsinnehavaren på grund av de höga kostnaderna och de tekniska kraven. Vid bedömningen av huruvida åtgärderna är oskäliga för innehavaren av en fastighet ska hänsyn tas till

1) fastighetens läge på ett område som ska anslutas till avloppsnätet,

2) hög ålder hos innehavaren av fastigheten och övriga personer som är stadigvarande bosatta på fastigheten samt andra motsvarande särskilda faktorer i deras livssituation,

3) långvarig arbetslöshet eller sjukdom hos innehavaren av fastigheten eller något annat jämförbart socialt hinder för betalning.

Ett beviljat tillstånd förfaller om användningen av fastigheten ändras så att belastningen ökar eller fastigheten byter ägare eller innehavare.

157 §Redogörelse för hushållsavloppsvattensystem och bruks- och underhållsanvisningar

Ägaren till en fastighet ska se till att det för bedömning av den belastning som avloppsvatten orsakar miljön finns en redogörelse för hushållsavloppsvattensystemet och bruks- och underhållsanvisningar för systemet. Dessa ska på begäran visas upp för tillsynsmyndigheten. Redogörelsen ska innehålla en beskrivning av hur avloppsvattnen från fastigheten behandlas och en bedömning av miljöbelastningen och hur reningskraven uppfylls samt innehålla andra väsentliga uppgifter om systemet. Bruks- och underhållsanvisningarna ska innehålla behövliga uppgifter för en ändamålsenlig användning och ett ändamålsenligt underhåll av avloppsvattensystemet och systemet för behandling av avloppsvatten.

Om det över avloppsvattensystemet har gjorts upp en sådan plan som avses i 157 a § behöver det inte finnas någon redogörelse enligt 1 mom.

Bestämmelser om bruks- och underhållsanvisningarna för fastighetsspecifika avloppsvattensystem finns dessutom i markanvändnings- och bygglagen (132/1999) och utfärdas med stöd av den.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om innehållet i redogörelsen för avloppsvattensystem och i bruks- och underhållsanvisningarna.

157 a §Plan för avloppsvattensystem

Ägaren till en fastighet ska se till att det görs upp en plan för hushållsavloppsvattensystemet, då ett system konstrueras eller ett befintligt systems funktion effektiveras.

En plan för avloppssystemet ska fogas till en tillståndsansökan enligt markanvändnings- och bygglagen.

Planen ska innehålla på tillräckliga utgångsvärden baserade uppgifter om dimensionering, struktur och funktionsprinciper hos systemet för behandling av avloppsvatten, en uppskattning av det behandlingsresultat som ska uppnås och avloppsvattnets miljöbelastning samt andra behövliga uppgifter för konstruktion, användning och övervakning av systemet.

Genom förordning av statsrådet får närmare bestämmelser utfärdas om innehållet i planer för avloppsvattensystem.

238 §Fastigheters avloppssystem

Behandlingskraven enligt 154 b § tillämpas inte på funktionsdugliga avloppsvattensystem som den 9 mars 2011 varit i bruk på fastigheter som är belägna på ett område enligt 156 a och 156 b § och där en eller flera stadigvarande bosatta innehavare har fyllt 68 år senast detta datum, om hushållsavloppsvattnet från fastigheten inte medför risk för förorening av miljön.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Ett system för behandling av avloppsvatten som konstruerats i enlighet med de krav vid byggnadstidpunkten som gällde före 2004 eller på ett bygglov som beviljats före 2004 och som är beläget på ett område enligt 156 a § ska uppfylla kraven enligt 154 b § senast den 31 oktober 2019.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att bestämmelserna om fastighetsvis behandling av hushålls-avloppsvatten i glesbygden görs skäligare och förtydligas till vissa delar. Ändringarna föreslås gälla bestämmelserna om system för behandling av avloppsvatten som baserar sig på de krav som gällde före 2004 vid tidpunkten för byggandet eller på ett bygglov som beviljats före 2004. Enligt förslaget ska iakttagandet av reningskraven på basnivå bero på hurudant det område är där fastigheten finns samt å andra sidan också på vilka åtgärder som vidtas på fastigheten. Det föreslås att bestämmelser om reningskravet på basnivå och om belastningstal för glesbebyggelse ska finnas i lagen i stället för som nu i en förordning. I propositionen föreslås att de fastighetsvisa systemen för behandling av avloppsvatten på områden som är belägna på ett område på högst 100 meters avstånd från ett vattendrag eller havet eller på ett för vattenförsörjning använt eller lämpligt grundvattenområde ska ändras så att de uppfyller reningskraven på basnivå senast den 31 oktober 2019. Kommunens behöriga myndighet ska liksom hittills få bevilja undantag från den skyldigheten, men kriterierna ska vara lindrigare än hittills. För tydlighetens skull föreslås det att bestämmelserna om undantag tas in i en särskild paragraf. I propositionen föreslås det att reningskraven på basnivå på andra områden än dem som nämns ovan ska iakttas då vissa reparations- och ändringsarbeten utförs på fastigheten. Om på fastigheten utförs antingen ändrings- eller reparationsarbeten som gäller hushållsvattensystemet eller som kan jämföras med uppförande av en byggnad, ska man se till att systemet uppfyller reningskraven på basnivå. Tidpunkten då reningskraven på basnivå ska uppfyllas bestäms i sådana fall fastighetsvis. Kommunen ska fortfarande få meddela sådana strängare krav än reningskraven på basnivå som är påkallade av de lokala miljöförhållandena. Sådana krav i de kommunala miljöskydds-bestämmelserna ska liksom hittills följas om reningskravet på basnivå enligt lagen ska uppfyllas. Vidare föreslås en ny paragraf om beskrivning av hushållsavloppsvattensystem och bruks- och underhållsanvisningar samt om en plan för avloppsvattensystem. Det föreslås också nya bemyndiganden att utfärda förordning. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2017.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.