HE 13/2024 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 29.2.2024

Gradering av inkomstrelaterad dagpenning

Lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa andra lagar

Den inkomstrelaterade dagpenningen minskar i fortsättningen när arbetslösheten drar ut på tiden. Dessutom ska lönesubventionerat arbete inte längre ge rätt till inkomstrelaterad dagpenning, och kommunernas skyldighet att ordna arbete för äldre arbetslösa slopas.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
29.2.2024
Senaste händelse
25.6.2024
Omröstningar
8
Anföranden
240
Stadfäst
28.6.2024
Författning
395/2024

Vad som föreslås

Den inkomstrelaterade dagpenningen graderas så att den sjunker med 20 procent efter 40 arbetslöshetsdagar och med 25 procent efter 170 dagar, dock minst till grunddagpenningens nivå. Samtidigt upphör möjligheten att räkna in lönesubventionerat arbete i arbetsvillkoret i regel, och kommunernas skyldighet att ordna arbete eller service för äldre långtidsarbetslösa (arbetsskyldighet) samt skyddsbestämmelserna för nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen för personer som fyllt 58 år upphävs.

Vad det betyder

Ändringarna träder i huvudsak i kraft den 2 september 2024 och försämrar försörjningen för långtidsarbetslösa: nedskärningen på 20 procent minskar den fulla dagpenningen med i genomsnitt cirka 300 euro och nedskärningen på 25 procent med cirka 330 euro i månaden. Till följd av ändringarna i lönesubventionen och åldersundantagen övergår allt fler arbetslösa från inkomstrelaterad dagpenning till arbetsmarknadsstöd och förmåner i sista hand. Genom reformen eftersträvas direkta besparingar på cirka 276 miljoner euro för de offentliga finanserna och en sysselsättningsökning på cirka 18 700 personer genom förbättrade incitament.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 18.6.2024

Riksdagen godkände lagen med rösterna 9377.

93
Jaa · godkändes
77
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 29 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). 15 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 28.6.2024.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

240 anföranden · 5 debatter

Debattens huvudpunkter

Regeringens proposition om en gradering av den inkomstrelaterade dagpenningen och nedskärningarna i anslutning till den väckte en mycket hetsig och polariserad debatt i riksdagen. Regeringspartierna försvarade propositionen med att den balanserar de offentliga finanserna och ökar incitamenten att ta emot arbete. Oppositionen motsatte sig propositionen kraftigt och hänvisade till att de arbetslösas försörjning försämras, att fattigdomen ökar och att propositionen ger orimliga sociala sammantagna effekter.

  • Förbättrar en gradering av den inkomstrelaterade dagpenningen sysselsättningen eller ökar den bara fattigdomen?
  • Är nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa och den sociala tryggheten oskäliga för låginkomsttagare?
  • Är det rätt att slopa möjligheten att räkna in lönesubventionerat arbete i arbetsvillkoret och sysselsättningsplikten för äldre?
  • Samlingspartiet ansåg att propositionen var nödvändig för att stabilisera de offentliga finanserna och förbättra incitamenten att arbeta.

    Työn pitää olla aina kannattavampaa kuin joutenolon ja myös aina kannustavampaa, ja siihen tämäkin esitys osaltaan perustuu.
    Mia Laiho
  • Sannfinländarna understödde reformen för att dämpa underskottet i ekonomin och betonade att finansieringen av välfärdstjänsterna förutsätter ökad sysselsättning.

    Ennen vaaleja me puhuimme ansiopäivärahan porrastamisesta tässä vaikeassa taloustilanteessa.
    Sebastian Tynkkynen
  • SFPFör

    SFP stödde propositionen för att rätta till det svåra läget i de offentliga finanserna och stärka incitamenten att ta emot arbete.

    Se on aivan ehdottoman tärkeää tässä julkisen talouden tilanteessa, jossa me ollaan.
    Henrik Wickström
  • Kristdemokraterna ansåg att propositionen var en nödvändig åtgärd för att göra det mer lönsamt att erbjuda och ta emot arbete.

    Työn teettämisen, työn vastaanottamisen on oltava nykyistä kannattavampaa, ja juuri siksi tämä esitys on tarpeen.
    Päivi Räsänen
  • SDPEmot

    SDP motsatte sig propositionen och ansåg att nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa och försämringarna av utkomsten var oskäliga för de arbetslösa, särskilt i ett svagt sysselsättningsläge.

    Ensinnäkin tämä esitys, jossa työttömyysturvaa leikataan, on täysin kohtuuton työttömille ja romuttaa heidän toimeentulonsa.
    Lauri Lyly
  • Centern kritiserade regeringens metoder för att straffa dem som har det sämst ställt och lade fram en egen mer mänsklig modell för utkomstskyddet för arbetslösa.

    Tämä on kylmää kyytiä heikommassa asemassa oleville suomalaisille.
    Tuomas Kettunen
  • De Gröna ansåg att propositionen var ett orättvist värdeval som försvagar skyddsnäten och driver människor allt djupare in i fattigdom.

    Sosiaaliturvan tehtävä on toimia trampoliinina, ei ainoastaan kannatella, kun elämäntilanteet muuttuvat äkisti, vaan myös nostaa ihmisiä pois köyhyydestä.
    Maria Ohisalo
  • Vänsterförbundet krävde att propositionen skulle förkastas och konstaterade att nedskärningarna i utkomstskyddet för arbetslösa urholkar välfärdsstaten utan att ta itu med de verkliga orsakerna till arbetslösheten.

    Hallituksen aikomus leikata kovalla moukarilla työttömien toimeentulosta on epäoikeudenmukaista ja lyhytnäköistä politiikkaa.
    Mai Kivelä

Sammandraget är AI-genererat utifrån 240 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu pöydällepanosta päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja työelämä- ja tasa-arvovaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 13/2024 vp sisältyvien 1.—7. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 29.2.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 14.3.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 6.6.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 11.6.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 19.6.2024Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 24.6.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag7

  • 1Laki työttömyysturvalain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 395/2024 · 28.6.2024
  • 2Laki työttömyysturvalain muuttamisesta annetun lain eräiden säännösten kumoamisestaHyväksytty · 396/2024 · 28.6.2024
  • 3Laki työttömyysturvalain 5 luvun 4 §:n muuttamisestaHyväksytty · 397/2024 · 28.6.2024
  • 4Laki työvoimapalveluiden järjestämisestä annetun lain 12 luvun kumoamisestaHyväksytty · 398/2024 · 28.6.2024
  • 5Laki julkisesta työvoima- ja yrityspalvelusta annetun lain 11 luvun 1 ja 2 §:n kumoamisestaHyväksytty · 399/2024 · 28.6.2024
  • 6Laki työllisyyden edistämisen kuntakokeilusta annetun lain 13 §:n kumoamisestaHyväksytty · 400/2024 · 28.6.2024
  • 7Laki työttömyysturvalain muuttamisesta annetun lain voimaantulosäännöksen muuttamisestaHyväksytty · 401/2024 · 28.6.2024

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 5 kap. 4 a § och 13 § 2 mom. samt 6 kap. 8 § 2 och 4 mom. och 9 § 3 mom., sådana de lyder, 5 kap. 4 a § i lag 1300/2023, 5 kap. 13 § 2 mom., 6 kap. 8 § 2 mom. och 9 § 3 mom. i lag 1049/2013 och 6 kap. 8 § 4 mom. i lag 857/2015, ändras 2 a kap. 10 § 2 mom. 1 punkten och 4 mom., 5 kap. 3 § 4 mom. och 4 § 3 mom., 7 kap. 2 § 3 mom. 1 punkten samt 14 kap. 1 a § 1 mom., sådana de lyder, 2 a kap. 10 § 2 mom. 1 punkten och 5 kap. 4 § 3 mom. i lag 1300/2023, 2 a kap. 10 § 4 mom. i lag 1380/2021, 5 kap. 3 § 4 mom. i lag 426/2019, 7 kap. 2 § 3 mom. 1 punkten i lag 1374/2014 samt 14 kap. 1 a § 1 mom. i lag 1380/2021, och fogas till 5 kap. 4 §, sådan den lyder i lag 1300/2023, ett nytt 4 mom., varvid det nuvarande 4 och 5 mom. blir 5 och 6 mom., och till 6 kap. en ny 3 a §, i stället för den 3 a § som upphävts genom lag 1311/2019, som följer:

2 a kap. – Förfaranden som är arbetskraftspolitiskt klandervärda

10 §Upprepade förfaranden i samband med jobbsökning och arbetskraftsservice

Rätten till arbetslöshetsförmån återställs efter ett förfarande som har lett till föreläggande av skyldighet att vara i arbete när den arbetssökande i sammanlagt minst tolv kalenderveckor har

1) varit i sådant arbete som räknas in i arbetsvillkoret eller i annat lönesubventionerat arbete; trots vad som i 5 kap. 4 § 1 mom. föreskrivs om tidpunkten för utbetalning av lönen, kan arbetet beaktas enligt när det har utförts, men det utförda arbetet och lönen för det beaktas ändå bara en gång,

Vid tillämpningen av 2 mom. 1 punkten kan arbetet med avvikelse från 5 kap. 4 § 1 mom. beaktas enligt när det har utförts, men det utförda arbetet och lönen för det beaktas dock bara en gång. Det som föreskrivs i 1 mom. och i 9 § tillämpas inte under den tid den arbetssökande enligt 1 mom. eller 9 § inte har rätt till arbetslöshetsförmåner. Det som föreskrivs i 1–9 § samt i 2 kap. 13 § 2 mom. och 14 § 3 mom. tillämpas inte under tiden för skyldighet att vara i arbete.

5 kap. – Förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsdagpenning

3 §Löntagares arbetsvillkor

Granskningsperioden förlängs också med den tid som med stöd av 4 § 3 och 4 mom. inte räknas in i arbetsvillkoret eller under vilken personen i fråga omfattas av sysselsättningsfrämjande service. Dessutom förlängs granskningsperioden med den tid under vilken personen i fråga har skött ett uppdrag som riksdagsledamot eller minister.

4 §Vad som inräknas i löntagares arbetsvillkor

I arbetsvillkorsmånaden inräknas inte

1) lön för arbete som en person utfört medan han eller hon fått partiell sjukdagpenning,

2) sänkt lön för sjukdomstid som med stöd av arbets- eller tjänstekollektivavtal betalats till personen,

3) lön för lönesubventionerat arbete,

4) lön eller ersättning som grundar sig på arbetstid som har överförts till en arbetstidsbank.

När ett lönesubventionerat anställningsförhållande har varat i 10 månader, inräknas dock i arbetsvillkoret från och med denna tidpunkt 75 procent av de arbetsvillkorsmånader för vilka lönesubvention har beviljats eller subventionstiden har förlängts med stöd av 7 kap. 7 § 3 mom. eller 7 kap. 9 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice. En ytterligare förutsättning är att anställningsförhållandet fortgår utan avbrott. En eventuell avrundning görs nedåt till närmaste fulla arbetsvillkorsmånad.

6 kap. – Arbetslöshetsdagpenningens belopp och varaktighet

3 a §Betalning av inkomstrelaterad dagpenning till nedsatt belopp

Inkomstrelaterad dagpenning eller inkomstrelaterad dagpenning som betalas med förhöjd förtjänstdel betalas

1) till sitt fulla belopp på det sätt som föreskrivs i 1 § 3 mom. för en tid som motsvarar 40 fulla arbetslöshetsdagar,

2) efter den betalningsperiod som avses i 1 punkten och till dess att inkomstrelaterad dagpenning har betalats för sammanlagt 170 arbetslöshetsdagar, på det sätt att den inkomstrelaterade dagpenningens förtjänstdel eller förhöjda förtjänstdel minskas så att den inkomstrelaterade dagpenning som avses i 1 § 3 mom. utgör 80 procent av full inkomstrelaterad dagpenning, och

3) efter den betalningsperiod som avses i 2 punkten på det sätt att förtjänstdelen eller den förhöjda förtjänstdelen minskas så att den inkomstrelaterade dagpenning som avses i 1 § 3 mom. utgör 75 procent av full inkomstrelaterad dagpenning.

Den inkomstrelaterade dagpenningen är dock alltid minst lika stor som grunddagpenningen eller den i 3 § avsedda grunddagpenningen och förhöjningsdelen.

Inkomstrelaterad dagpenning börjar på nytt betalas till fullt belopp när arbetssökanden på nytt har uppfyllt arbetsvillkoret för löntagare eller företagare.

7 kap. – Allmänna bestämmelser om arbetsmarknadsstöd

2 §Väntetiden för arbetsmarknadsstöd

Från väntetiden avdras fulla kalenderveckor under vilka personen

1) har varit i arbete som räknas in i arbetsvillkoret eller har varit i annat lönesubventionerat arbete,

14 kap. – Särskilda bestämmelser

1 a §Justeringar med lönekoefficient

De belopp som anges i 2 kap. 7 § 1 mom. 7 punkten, 2 a kap. 2 § 1 mom. 4 punkten och 6 § 1 och 2 punkten, 5 kap. 4 § 2 mom. och 7 § 1 mom. samt 6 kap. 11 § 2 mom. justeras årligen från ingången av januari månad med den lönekoefficient ( lönekoefficient ) som avses i 96 § 1 mom. i lagen om pension för arbetstagare.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Vid tillämpningen av 2 kap. 16 § 1 mom. 2 punkten och 2 a kap. 10 § 2 mom. 1 punkten i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) beaktas lönesubventionerat arbete som utförts före ikraftträdandet av denna lag med iakttagande av bestämmelserna i 2 a kap. 10 § 2 mom. 1 punkten och 5 kap. 4 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i den lydelse paragraferna hade vid ikraftträdandet av denna lag.

På lönesubventionerat arbete som börjat före den 2 september 2024 tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

På självrisktid som grundar sig på löntagares arbetsvillkor som uppfyllts före den 2 september 2024 tillämpas 5 kap. 13 § 2 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag.

Bestämmelserna i 6 kap. 3 a § i denna lag tillämpas, om den arbetssökande har uppfyllt arbetsvillkoret på det sätt som avses i 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen i lagen om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1300/2023) och maximitiden för utbetalning av arbetslöshetsdagpenning har börjat löpa den 2 september 2024 eller därefter.

På inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på löntagares arbetsvillkor som uppfyllts före den 2 september 2024 tillämpas 6 kap. 8 § 2 och 4 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i den lydelse momenten hade vid ikraftträdandet av denna lag.

Vid tillämpningen av 7 kap. 2 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa beaktas lönesubventionerat arbete som utförts före ikraftträdandet av denna lag på det sätt som föreskrivs i 5 kap. 4 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i den lydelse paragrafen hade vid ikraftträdandet av denna lag.

Om en arbets- och näringsbyrå har varit skyldig att ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete med stöd av 11 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) senast från och med den 1 september 2024 eller om en kommuns skyldighet att ordna lönesubventionerat arbete med stöd av 3 mom. i den nämnda paragrafen har börjat senast den dagen, tillgodoräknas servicen eller det lönesubventionerade arbetet i löntagares arbetsvillkor på det sätt som föreskrivs i 5 kap. 4 a § i den lydelse paragrafen hade vid ikraftträdandet av denna lag. På arbetslöshetsdagpenning tillämpas då 6 kap. 8 § 4 mom. i den nämnda lagen i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag. Om det i arbetsvillkoret dessutom tillgodoräknas annat arbete, anses det i en arbetsvillkorsmånad ingå fyra kalenderveckor och i en halv arbetsvillkorsmånad två kalenderveckor.

Om en arbets- och näringsbyrå har varit skyldig att ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete med stöd av 11 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice senast från och med den 1 september 2024, tillämpas på löntagares grunddagpenning och inkomstrelaterade dagpenning som betalas för tiden för servicen de bestämmelser i 6 kap. 9 § 3 mom. . i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag.

Lagens 14 kap. 1 a § tillämpas från och med den 1 januari 2024.

2.Lag om upphävande av vissa bestämmelser i en lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Genom denna lag upphävs i lagen om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (385/2023) 5 kap. 4 a §, 6 kap. 8 § 4 mom. och 9 § 3 mom., av dem 5 kap. 4 a § sådan den lyder i lag 1301/2023.

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .

På inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på löntagares arbetsvillkor som uppfyllts före den 2 september 2024 tillämpas 6 kap. 8 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag.

Om en arbets- och näringsbyrå har varit skyldig att ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete med stöd av 11 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) senast från och med den 1 september 2024 eller om en kommuns skyldighet att ordna lönesubventionerat arbete med stöd av 3 mom. i den nämnda paragrafen har börjat senast den dagen, tillgodoräknas servicen eller det lönesubventionerade arbetet i löntagares arbetsvillkor med iakttagande av 5 kap. 4 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i den lydelse paragrafen hade vid ikraftträdandet av denna lag. På arbetslöshetsdagpenning tillämpas då 6 kap. 8 § 4 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag. Om det i arbetsvillkoret dessutom tillgodoräknas annat arbete, anses det i en arbetsvillkorsmånad ingå fyra kalenderveckor och i en halv arbetsvillkorsmånad två kalenderveckor.

Om en arbets- och näringsbyrå har varit skyldig att ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete med stöd av 11 kap. 1 § 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice senast från och med den 1 september 2024, tillämpas på löntagares grunddagpenning och inkomstrelaterade dagpenning som betalas för tiden för servicen 6 kap. 9 § 3 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa i den lydelse momentet hade vid ikraftträdandet av denna lag.

3.Lag om ändring av 5 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 5 kap. 4 § 4 mom., sådant det lyder i lag /2024, som följer:

5 kap. – Förutsättningar för erhållande av arbetslöshetsdagpenning

4 §Vad som inräknas i löntagares arbetsvillkor

När ett lönesubventionerat anställningsförhållande har varat i 10 månader, inräknas dock i arbetsvillkoret från och med denna tidpunkt 75 procent av de arbetsvillkorsmånader för vilka lönesubvention har beviljats eller subventionstiden har förlängts med stöd av 87 § 3 mom. eller 89 § i lagen om ordnande av arbetskraftsservice. En ytterligare förutsättning är att anställningsförhållandet fortgår utan avbrott. En eventuell avrundning görs nedåt till närmaste fulla arbetsvillkorsmånad.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om upphävande av 12 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Genom denna lag upphävs 12 kap. i lagen om ordnande av arbetskraftsservice (380/2023).

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .

5.Lag om upphävande av 11 kap. 1 och 2 § i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Genom denna lag upphävs i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) 11 kap. 1 och 2 §, sådana de lyder, 11 kap. 1 § i lagarna 1050/2013, 1366/2014, 371/2023 och 1306/2023 och 2 § delvis ändrad i lag 1306/2023.

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en arbetssökandes rätt till arbetslöshetsdagpenning för löntagare har upphört på grund av att maximitiden gått ut och arbets- och näringsbyrån har varit skyldig att ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande rehabilitering, sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete med stöd av 11 kap. 1 § 1 eller 2 mom. i lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice eller om kommunens skyldighet att ordna lönesubventionerat arbete med stöd av 3 mom. i den paragrafen har börjat senast den 1 september 2024, tillämpas på ordnandet av service och lönesubventionerat arbete de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

6.Lag om upphävande av 13 § i lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Genom denna lag upphävs 13 § i lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen (1269/2020), sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lagarna 374/2023 och 1307/2023.

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om en arbetssökandes rätt till arbetslöshetsdagpenning för löntagare har upphört på grund av att maximitiden gått ut och kommunen inom försöksområdet har varit skyldig att ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande rehabilitering, sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete med stöd av 13 § 1 eller 2 mom. i lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen (1269/2020) senast från och med den 1 september 2024 eller om kommunens skyldighet att ordna lönesubventionerat arbete med stöd av 3 mom. i den paragrafen har börjat senast den 1 september 2024, tillämpas på ordnandet av service och lönesubventionerat arbete nämnda paragraf sådan den lydde vid ikraftträdandet av denna lag.

Om en kommun inom ett försöksområde har varit skyldig att ordna möjlighet till sysselsättningsfrämjande service eller lönesubventionerat arbete med stöd av 13 § 1 och 2 mom. senast från och med den 1 september 2024 eller om kommunens skyldighet att ordna lönesubventionerat arbete med stöd av 3 mom. i den paragrafen har börjat senast den dagen, tillgodoräknas servicen eller det lönesubventionerade arbetet i löntagares arbetsvillkor med iakttagande av vad som föreskrevs i 5 kap. 4 a § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002), sådan paragrafen lydde vid ikraftträdandet av denna lag.

7.Lag om ändring av ikraftträdandebestämmelsen i en lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1300/2023) 4 och 5 mom. i ikraftträdandebestämmelsen samt fogas till ikraftträdandebestämmelsen ett nytt 15 mom. som följer:

§

På löntagares arbetsvillkor som uppfyllts före den 2 september 2024 och på de belopp av inkomstrelaterad dagpenning som grundar sig på ett sådant arbetsvillkor samt på det villkor avseende medlemskap som är en förutsättning för inkomstrelaterad dagpenning tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet av denna lag.

Bestämmelserna i 5 kap. 2 § 1 mom. och 3 § 1 mom. i denna lag tillämpas på arbetssökande från och med den 2 september 2024 efter det att minst en i 5 kap. 4 och 4 b § avsedd arbetsvillkorsmånad eller halv arbetsvillkorsmånad kan beaktas i arbetsvillkoret. Sådana kalenderveckor under perioden före den 2 september 2024 som ska beaktas i arbetsvillkoret omvandlas till arbetsvillkorsmånader så att sammanlagt tre eller fyra kalenderveckor som tillgodoräknas i arbetsvillkoret ger en arbetsvillkorsmånad och sammanlagt en kalendervecka eller två kalenderveckor som tillgodoräknas i arbetsvillkoret ger en halv arbetsvillkorsmånad. Kalenderveckor som tillgodoräknas i arbetsvillkoret kan beaktas i arbetsvillkorsmånader bara en gång.

På arbete som utförts före den 2 september 2024 tillämpas 5 kap. 9 och 11 §, sådana de lyder före ikraftträdandet av denna lag.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas från och med den 1 januari 2024. Arbetslöshetskassan ska på tjänstens vägnar rätta sådana beslut om arbetslöshetsförmåner som fattats före ikraftträdandet av denna lag och genom vilka en arbetslöshetsförmån har avslagits på grund av att villkoret avseende medlemskap inte har uppfyllts.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om utkomstskydd för arbetslösa, en lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa, lagen om ordnande av arbetskraftsservice, lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice och lagen om ett kommunförsök som gäller främjande av sysselsättningen ändras. De föreslagna ändringarna gäller beloppet av inkomstrelaterad dagpenning, vad som tillgodoräknas i arbetsvillkoret för löntagare samt kommunernas skyldighet att ordna möjlighet till rehabilitering, utbildning eller arbete för vissa arbetslösa arbetssökande. Enligt förslaget graderas nivån på den inkomstrelaterade dagpenningen så att den inkomstrelaterade dagpenningen sjunker om arbetslösheten drar ut på tiden. Den inkomstrelaterade dagpenningen minskar första gången när arbetslöshetsdagpenning har betalats för 40 arbetslöshetsdagar och andra gången när den har betalats för 170 arbetslöshetsdagar. Vid den första gränsen sjunker den inkomstrelaterade dagpenningen med 20 procent och vid den andra gränsen med 25 procent i förhållande till den inkomstrelaterade dagpenning som baserar sig på den lön som tjänats in under den tid som hänför sig till arbetsvillkoret och som ligger till grund för den inkomstrelaterade dagpenningen. Nedskärningen av den inkomstrelaterade dagpenningen ska alltså inte ske kumulativt. Dagpenningen ska enligt förslaget sänkas genom att förtjänstdelen eller den förhöjda förtjänstdelen sänks så mycket att den inkomstrelaterade dagpenning som bildas av grund- och förtjänstdelen i sin helhet sjunker i enlighet med vad som anges ovan. Den inkomstrelaterade dagpenningen får dock inte bli mindre än grunddagpenningen eller grunddagpenningen förhöjd med den förhöjningsdel som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service. De bestämmelser om löntagares arbetsvillkor som ligger till grund för arbetslöshetsdagpenningen ändras enligt propositionen så att lönesubventionerat arbete i fortsättningen i regel inte alls tillgodoräknas i arbetsvillkoret. Trots huvudregeln ska lönesubventionerat arbete som avtalats för att sysselsätta en person med funktionshinder och lönesubventionerat arbete som avtalats för att sysselsätta en långtidsarbetslös som fyllt 60 år dock tillgodoräknas i arbetsvillkoret. Då ska emellertid de första 10 månaderna av lönesubventionerat arbete inte tillgodoräknas i arbetsvillkoret. I dessa situationer ska på motsvarande sätt som i nuläget 75 procent av de månader som tillgodoräknas i arbetsvillkoret beaktas i arbetsvillkoret. Sysselsättning i lönesubventionerat arbete ska enligt propositionen i stället för att tillgodoräknas i löntagares arbetsvillkor utgöra en grund för att förlänga granskningsperioden för arbetsvillkoret såvitt arbetet inte med stöd av den föreslagna undantagsbestämmelsen tillgodoräknas i arbetsvillkoret. Detta motsvarar nuläget till den del lönesubventionerat arbete för närvarande inte tillgodoräknas i arbetsvillkoret. I propositionen föreslås det också att lönesubventionerat arbete ska kunna beaktas i sin helhet när vissa påföljder inom utkomstskyddet för arbetslösa fullgörs eller när väntetiden för arbetsmarknadsstöd löper. För närvarande beaktas i dessa lägen endast den del av det lönesubventionerade arbetet som tillgodoräknas i arbetsvillkoret. Vidare föreslås det i propositionen att vissa åldersbundna undantag inom utkomstskyddet för arbetslösa slopas. Enligt propositionen ska i löntagares arbetsvillkor inte tillgodoräknas sådana möjligheter till rehabilitering, utbildning eller arbete som kommunerna är skyldiga att ordna för arbetslösa arbetssökande som uppfyller villkoren i fråga om ålder och vilkas rätt till arbetslöshetsdagpenning för löntagare håller på att upphöra. Eftersom lönesubventionerat arbete eller service som ordnas på grundval av en sådan skyldighet i fortsättningen inte ska kunna tillgodoräknas i arbetsvillkoret, föreslås det att bestämmelserna om kommunens skyldigheter upphävs. Likaså föreslås det att de skyddande bestämmelser som gäller beloppet av inkomstrelaterad dagpenning och som hänför sig till dessa åldersrelaterade undantagsbestämmelser upphävs. Enligt propositionen upphävs dessutom den skyddande bestämmelse som gäller personer som fyllt 58 år och enligt vilken nivån på inkomstrelaterad dagpenning för löntagare eller företagare inte kan sjunka, om personen uppfyller arbetsvillkoret efter att ha uppnått den nämnda åldern. Även vissa ändringar i anslutning till förlängningen av den tid som hänför sig till löntagares arbetsvillkor föreslås i propositionen med avseende på de bestämmelser som gäller föreläggande av en självrisktid och omräkning av den lön som ligger till grund för löntagares inkomstrelaterade dagpenning. Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering har regeringen i syfte att förbättra saldot för de offentliga finanserna åtagit sig att genomföra en åtgärdshelhet som stärker de offentliga finanserna med ett nettobelopp på sex miljarder euro beräknat för år 2027. Av detta belopp avses fyra miljarder euro uppnås med utgiftsanpassningar och två miljarder euro genom sysselsättningsfrämjande åtgärder. Åtgärderna i denna proposition utgör en del av en helhet för att undanröja bidragsfällor, och genom dem eftersträvas en nettoutgiftsanpassning på cirka 276 miljoner euro och en sysselsättningsökning på cirka 18 700 personer. Ökningen av sysselsättningen beräknas stärka de offentliga finanserna med cirka 458 miljoner euro. Sammantaget beräknas de offentliga finanserna stärkas med cirka 734 miljoner euro. Propositionen hänför sig till den första tilläggsbudgetpropositionen för 2024 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft den 2 september 2024. Lagen om upphävande av vissa bestämmelser i en lag om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa samt lagen om ändring av 5 kap. 4 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa avses dock träda i kraft den 1 januari 2025.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.