Reform av statsandelssystemet för performativ konst
Lag om främjande av performativ konst och till lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
Statsandelssystemet för performativ konst reformeras och utvidgas till att utöver teatrar och orkestrar omfatta alla former av levande performativ konst. Aktörer ska i fortsättningen kunna omfattas av finansieringen tills vidare eller för en viss tid om tre år.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 24.9.2020
- Senaste händelse
- 8.12.2020
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 39
- Stadfäst
- 17.12.2020
- Författning
- 1082/2020
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Den gamla teater- och orkesterlagen upphävs och en ny lag om främjande av performativ konst stiftas. Statsandelssystemets tillämpningsområde utvidgas till att gälla alla former av performativ konst, såsom cirkus, dans och körer. Aktörer kan godkännas för finansieringen antingen tills vidare (förutsättningarna bedöms vart sjätte år) eller för en viss tid om tre år. Dessutom ersätts separata prövningsbaserade statsunderstöd med en möjlighet att för en del av årsverkena bevilja en förhöjd statsandel på 60 procent på basis av till exempel turnéverksamhet eller föreställningsverksamhet som riktar sig till barn och minoriteter.
Vad det betyder
Reformen träder i kraft den 1 januari 2022. Den öppnar statsandelsfinansieringen för nya grupper inom performativ konst och aktörer på det fria fältet samt förbättrar finansieringens förutsägbarhet med hjälp av fleråriga finansieringsplaner. För finansieringsreformen anvisas ett tilläggsanslag på 13 miljoner euro från och med år 2022. Svenska Teatern och Tampereen Työväen Teatteri behåller sin särställning med 60 procent.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Lagförslag 1, 6 §, betänkandet / Sanna Antikainen
Ja vann med rösterna 44–11.
Samlingspartiet röstade med regeringen. 144 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 17.12.2020.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
39 anföranden · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades reformen av statsandelssystemet för performativ konst och utvidgningen av finansieringen utanför de traditionella teatrarna och orkestrarna. Propositionen fick brett stöd över regerings- och oppositionsgränserna och betraktades som en länge efterlängtad förbättring av kulturens tillgänglighet. Sannfinländarna, som lämnade en reservation, kritiserade dock att finansieringen utökas med lånade pengar samt den ojämna fördelningen av statsandelarna.
- Är de förhöjda statsandelarna som beviljas två teatrar rättvisa?
- Bör statsandelssystemet utvidgas med tilläggsfinansiering under en tid av skuldsättning?
- Styrs innehållet och mångfalden inom den performativa konsten för mycket politiskt?
- SDPFör
SDP understödde propositionen och ansåg att den tryggar verksamhetsförutsättningarna, den regionala tillgången och sysselsättningen inom performativ konst samt befäster Tampereen Työväen Teatteris särställning.
”Kuten sanoin, tämä VOS-uudistus on tärkeä erityisesti koko maan kulttuuritarjonnan saavutettavuuden kannalta.”
— Pia Viitanen - CenternFör
Centern gav propositionen starkt stöd och ansåg att tilläggsfinansieringen och inkluderingen av mångsidiga konstformer är viktig för hela landets livskraft och kulturens tillgänglighet.
”Uudistukseen varatulla 10 miljoonan euron lisärahoituksella varmistetaan, että voimme vaalia perinteitä samalla, kun mahdollistamme uusien alojen ja toimijoiden pääsyn valtionosuuden piiriin.”
— Pasi Kivisaari - De GrönaFör
De Gröna berömde reformen och dess tilläggsfinansiering, som ansågs stödja kulturell mångfald och öppna finansiering för nya branscher inom performativ konst.
”Niin tämä rahoitus kuin lakiuudistus tukevat kulttuurin monimuotoisuutta ja mahdollistavat myös uusien toimijoiden, kuten vaikkapa sirkuksen, pääsyn rahoituksen piiriin.”
— Inka Hopsu Vänsterförbundet stödde lagen som en reform som minskar ojämlikheten mellan det fria fältet och etablerade aktörer, men påminde om behovet av att trygga kulturfinansieringen på ett hållbart sätt även i fortsättningen.
”Lakiuudistus purkaa siten epätasa-arvoa taiteen vapaan kentän ja vakiintuneemman valtionosuuden piirissä olevien toimijoiden välillä.”
— Veronika Honkasalo - SFPFör
SFP understödde lagförslaget och ansåg att det är särskilt viktigt att trygga ställningen och finansieringen för den svenskspråkiga nationalscenen Svenska Teatern samt att beakta barnteatern.
”Hallituksen esitys esittävän taiteen edistämisestä sekä opetus‑ ja kulttuuritoimen rahoituksen muuttamisesta on kannatettava, ja kuten tässä mainittiin, niin sitä on odotettu aika paljon.”
— Mikko Ollikainen Samlingspartiet ansåg att det var mycket behövligt och välkommet att uppdatera den föråldrade lagstiftningen, även om partiet påpekade utvecklingsbehov gällande bedömningsskillnader och tidsbegränsningar för det fria fältet.
”Teatteri- ja orkesterilaki tuli voimaan vuonna 93, joten on korkea aika saada tämäkin laki vastaamaan ajan tarpeita, ja on hyvä, että uudistus nyt vihdoinkin tapahtuu.”
— Marko Kilpi - SannfinländarnaSplittrad
I gruppens anföranden berömdes å ena sidan stödet till kulturen och mindre aktörer, men å andra sidan motsatte man sig att stöden utökas med lånade pengar, ojämlikheten i statsandelarna och den politiska styrningen.
”Ei tämä nyt ole sitten tasapuolista, kun muitakin teattereita ja orkestereita on, että kaksi teatteria saa sen sitten automaattisesti korotettuna.”
— Rami Lehto
Sammandraget är AI-genererat utifrån 39 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 24.9.2020Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 29.9.2020Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 19.11.2020Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 25.11.2020Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 30.11.2020Toinen käsittely · Täysistunto
- 4.12.2020Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag3
- 1Laki esittävän taiteen edistämisestäHyväksytty muutettuna · 1082/2020 · 17.12.2020
- 2Laki opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1083/2020 · 17.12.2020
- 3Laki Taiteen edistämiskeskuksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1084/2020 · 17.12.2020
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om främjande av performativ konst
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap. – Allmänna bestämmelser
1 §
Undervisnings- och kulturministeriet beviljar statsandelar för driftskostnaderna för verksamhetsenheter för performativ konst i enlighet med lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) och denna lag.
Med performativ konst avses i denna lag teaterkonst, cirkuskonst, danskonst, musik och andra konstnärliga liveframträdanden vid en viss tidpunkt inför publik.
2 §
Syftet med denna lag är att främja
1) högklassig och professionell performativ konst,
2) befolkningens jämlika möjligheter till bildning,
3) välbefinnande, samhörighet och delaktighet.
3 §
Syftet med den statsandel som beviljas för driftskostnaderna för verksamhetsenheter för performativ konst är att från konstnärliga utgångspunkter främja mångsidigheten och den kulturella mångfalden inom performativ konst samt den riksomfattande och regionala tillgången och tillgängligheten för olika befolkningsgrupper till de tjänster som tillhandahålls inom ramen för performativ konst.
2 kap. – Beviljande av statsandel
4 §
En förutsättning för att en verksamhetsenhet ska godkännas såsom berättigad till statsandel är att
1) verksamheten vid enheten är professionell och etablerad och utövas regelbundet och året om,
2) den som leder verksamheten vid enheten har uppgiften som huvudsyssla och har en för uppgiften lämplig utbildning, tillräcklig förtrogenhet med uppgiftsområdet och i praktiken visad ledarförmåga,
3) den konstnärliga verksamheten vid enheten leds av en person som har en för uppgiften lämplig utbildning eller tillräcklig förtrogenhet med uppgiftsområdet,
4) enheten har en tillräckligt stor övrig personal som är yrkeskunnig på området,
5) enhetens huvudman är en kommun eller samkommun eller en sådan privat sammanslutning eller stiftelse till vars stadgeenliga uppgifter det hör att utöva verksamhet med framträdanden inom performativ konst eller driva en verksamhetsenhet för performativ konst,
6) det finns tillräckliga ekonomiska förutsättningar för verksamheten,
7) syftet med verksamheten inte är att eftersträva ekonomisk vinst,
8) enheten har en flerårig plan som anger dess mål, verksamhet och ekonomi.
Med avvikelse från vad som anges i 1 mom. kan en verksamhetsenhet godkännas såsom berättigad till statsandel, trots att den konstnärliga verksamheten leds av samma person som leder verksamheten vid enheten.
5 §
Undervisnings- och kulturministeriet fattar inom ramen för statsbudgeten på ansökan beslut om godkännande av en verksamhetsenhet för performativ konst såsom berättigad till statsandel. Vid beslutsfattandet ska ministeriet beakta behovet av statsandel med avseende på det syfte som anges i 3 §.
En verksamhetsenhet för performativ konst kan godkännas såsom berättigad till statsandel tills vidare eller för tre år. En verksamhetsenhet kan godkännas som berättigad till statsandel tills vidare, om det med beaktande av hur omfattande verksamheten och hur stabila verksamhetsförutsättningarna är kan bedömas att verksamhetsenheten sannolikt kommer att uppfylla förutsättningarna enligt 4 § under de följande sex finansåren.
Med avvikelse från vad som anges i 4 § 1 mom. 2 punkten förutsätts det att den som leder verksamheten vid en verksamhetsenhet som godkänns såsom berättigad till statsandel för tre år ha en för uppgiften lämplig utbildning eller på något annat sätt förvärvad kompetens. Den som leder en sådan verksamhetsenhet kan sköta uppgiften också som bisyssla, om verksamhetsenheten har minst en annan anställd med uppgiften som huvudsyssla.
Berättigade till statsandel är dessutom teatrarna Svenska Teatern och Tampereen Työväen Teatteri, om de uppfyller de förutsättningar som anges i 4 §. Undervisnings- och kulturministeriet fattar beslut om huruvida förutsättningarna uppfylls eller inte.
6 §
När undervisnings- och kulturministeriet i enlighet med 49 § 1 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet fastställer det antal årsverken som läggs till grund för statsandelen för en verksamhetsenhet för performativ konst, beaktar ministeriet det faktiska antalet årsverken under de tre föregående finansåren och behovet av statsandel med avseende på det syfte som anges i 3 § i denna lag.
Undervisnings- och kulturministeriet kan besluta att statsandelen för en del av de årsverken som verksamhetsenhetens statsandel grundar sig på beviljas i enlighet med en förhöjd statsandelsprocent, om en betydande del av verksamhetsenhetens verksamhet är turné- eller besöksverksamhet, eller uppträdanden som riktar sig till barn, språkliga minoriteter eller specialgrupper, eller om det finns något annat särskilt kulturpolitiskt skäl som hänför sig till verksamhetsenhetens verksamhet.
Statsandelen till teatrarna Svenska Teatern och Tampereen Työväen Teatteri beviljas i sin helhet i enlighet med en förhöjd statsandelsprocent.
7 §
Undervisnings- och kulturministeriet fastställer med sex års mellanrum en finansieringsplan för verksamhetsenheterna för performativ konst. Planen ska för de sex följande finansåren innehålla en uppskattning av det antal årsverken som läggs till grund för statsandelen till de verksamhetsenheter för performativ konst som är berättigade till statsandel och av antalet årsverken i enlighet med en förhöjd statsandelsprocent. För de verksamhetsenheter som har godkänts såsom berättigade till statsandel för tre år ska planen dock fastställas med tre års mellanrum för tre finansår i sänder.
Planen ska vara utgångspunkt vid fastställandet av antalet årsverken som ligger till grund för statsandelen till en verksamhetsenhet för performativ konst och antalet årsverken i enlighet med en förhöjd statsandelsprocent, om inte något annat följer av statsbudgeten, en väsentlig nedgång i antalet faktiska årsverken vid verksamhetsenheten, en betydande minskning av den verksamhet som utgör grund för en förhöjd statsandelsprocent eller en förändring av omständigheterna som har inträffat efter det att planen fastställdes.
8 §
Under en ansökningstid som undervisnings- och kulturministeriet meddelar kan en verksamhetsenhet för performativ konst med tre års mellanrum ansöka om rätt till statsandel.
Undervisnings- och kulturministeriet utvärderar med sex års mellanrum om en verksamhetsenhet för performativ konst som godkänts såsom tills vidare berättigad till statsandel fortfarande uppfyller de förutsättningar som anges i 4 § och 5 § 2 mom. Huvudmännen för de verksamhetsenheter som godkänts såsom tills vidare berättigade till statsandel ska lämna de uppgifter som behövs för utvärderingen till undervisnings- och kulturministeriet inom den tid som ministeriet har meddelat.
Undervisnings- och kulturministeriet kan återkalla godkännandet av en verksamhetsenhet för performativ konst såsom berättigad till statsandel, om enheten inte längre uppfyller de förutsättningar som anges i 4 §. Om en verksamhetsenhet för performativ konst som godkänts såsom tills vidare berättigad till statsandel inte längre uppfyller förutsättningarna enligt 5 § 2 mom., kan undervisnings- och kulturministeriet ändra ett godkännande av rätt till statsandel som gäller tills vidare till ett godkännande som gäller i tre år.
9 §
I anslutning till Centret för konstfrämjande finns en statsandelsnämnd för performativ konst som tillsätts av undervisnings- och kulturministeriet för tre år i sänder. Nämnden har till uppgift att ge sakkunnigutlåtanden till undervisnings- och kulturministeriet om ansökningar om godkännande av verksamhetsenheter för performativ konst såsom berättigade till statsandel. Närmare bestämmelser om tillsättande av nämnden och om nämndens verksamhet får utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.
3 kap. – Ikraftträdande
10 §
Denna lag träder i kraft den 20 .
Genom denna lag upphävs teater- och orkesterlagen (730/1992).
11 §
Den som före ikraftträdandet av denna lag har anställts för en uppgift som avses i 4 § 1 mom. 2 eller 3 punkten vid en verksamhetsenhet som är berättigad till statsandel vid kraftträdandet av denna lag och som uppfyller de förutsättningar för uppgiften som ingick i de bestämmelser som gällde vid lagens ikraftträdande, uppfyller fortsättningsvis förutsättningarna för uppgiften i fråga.
2.Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 1 § 1 mom. 7 punkten, 5 § 7 punkten samt 22, 35 och 35 a §, sådana de lyder, 1 § 1 mom. 7 punkten i lag 1410/2014, 5 § 7 punkten och 22 § i lag 315/2019, 35 § delvis ändrad i lagarna 1410/2014 och 1486/2016 samt 35 a § i lag 1094/2018, som följer:
1 §Tillämpningsområde
I denna lag föreskrivs om statsandelar och statsunderstöd som beviljas kommuner, samkommuner, registrerade sammanslutningar, stiftelser och statliga affärsverk för driftskostnader samt om annan finansiering av sådan verksamhet som regleras i
7) lagen om främjande av performativ konst ( / ).
5 §Grunden för beräkning av finansieringen
Finansieringen för driftskostnaderna bestäms enligt kalkylerade grunder. Finansieringen bestäms
7) i fråga om basfinansiering för museer och tilläggsfinansiering för museer med regionalt ansvar samt i fråga om verksamhetsenheter för performativ konst på basis av det antal kalkylerade årsverken som fastställts för institutionen i fråga och det per kalkylerat årsverke bestämda priset per enhet.
22 §Statsandelen för driftskostnaderna för museer och verksamhetsenheter för performativ konst
Huvudmannen för ett museum beviljas i statsandel för driftskostnaderna det belopp som fås genom sammanräkning av
1) 37 procent av det belopp som fås när det antal årsverken som för huvudmannen fastställts för basfinansieringen multipliceras med det per årsverke bestämda priset per enhet,
2) 85 procent av det belopp som fås när det antal årsverken som för huvudmannen fastställts för basfinansieringen för ett museum med regionalt ansvar multipliceras med det per årsverke bestämda priset per enhet,
3) sådan i 35 b § avsedd tilläggsfinansiering efter prövning som beviljas för en uppgift som museum med riksansvar.
Huvudmannen för en verksamhetsenhet för performativ konst beviljas i statsandel det belopp som fås genom sammanräkning av
1) 37 procent av det belopp som fås när det antal årsverken som fastställts för huvudmannen minskat med antalet årsverken enligt en förhöjd statsandelsprocent multipliceras med det per årsverke bestämda priset per enhet,
2) 60 procent av det belopp som fås när det antal årsverken enligt en förhöjd statsandelsprocent vilket fastställts för huvudmannen enligt 6 § 2 eller 3 mom. i lagen om främjande av performativ konst multipliceras med det per årsverke bestämda priset per enhet.
35 §Priserna per enhet för museer och verksamhetsenheter för performativ konst
Priserna per enhet för museer och verksamhetsenheter för performativ konst beräknas varje år genom att driftskostnaderna för dessa kulturinstitutioners verksamhet under året före det år som föregår det år då priset per enhet bestäms divideras med institutionernas totala antal faktiska årsverken under samma kalenderår.
Priserna per enhet beräknas särskilt för
1) museer,
2) orkestrar, körer och andra verksamhetsenheter som i första hand är versamma inom musikbranschen,
3) teatrar, verksamhetsenheter inom dans- och cirkusbranschen samt andra sådana verksamhetsenheter inom performativ konst som inte är i 2 punkten avsedda verksamhetsenheter som i första hand är verksamma inom musikbranschen.
Undervisnings- och kulturministeriet bestämmer priset per enhet så att den stämmer överens med den uppskattade kostnadsnivån för finansåret och så att de förändringar i verksamhetens omfattning och art som föranleds av statens åtgärder i tillämpliga delar beaktas i enlighet med vad som föreskrivs i 23 § 1 mom.
I fråga om beräkningen av priserna per enhet gäller dessutom vad som föreskrivs i 31 § 1 mom.
Vid beräkningen av priserna per enhet avdras från kostnaderna ett belopp som motsvarar de statsunderstöd som beviljats huvudmännen för institutionerna med stöd av 44 § 1 och 2 mom. för institutionernas verksamhet det år då kostnaderna beräknades.
I fråga om mervärdesskatt gäller i tillämpliga delar vad som föreskrivs i 32 § 1 och 4 mom. Priset per enhet höjs dock inte för mervärdesskattskyldiga privata sammanslutningar eller stiftelser.
Åren 2020—2022 utökas museernas driftskostnader med 324 000 euro, teatrarnas driftskostnader med 233 000 euro och orkestrarnas driftskostnader med 426 000 euro.
35 a §Avdrag från priserna per enhet för museer och verksamhetsenheter för performativ konst
Från de priser per enhet för museer och verksamhetsenheter för performativ konst som beräknas i enlighet med 35 § 1—5 mom. dras årligen följande belopp av:
1) från priset per enhet för museer 17 571 euro,
2) från priset per enhet för verksamhetsenheter inom i första hand musikbranschen 11 389 euro,
3) från priset per enhet för andra verksamhetsenheter för performativ konst 11 525 euro.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.