Boendeskyldighet för asylsökande
Lag om ändring av utlänningslagen
En asylsökande ska i fortsättningen kunna åläggas att bo på en viss förläggning och anmäla sig där regelbundet. För ett ensamkommande barn som fyllt 15 år fungerar en boendeskyldighet på förläggningens område som ett lindrigare alternativ till förvarstagande före avlägsnandet ur landet.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 15.9.2016
- Senaste händelse
- 21.12.2016
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 44
- Stadfäst
- 27.1.2017
- Författning
- 49/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
I utlänningslagen införs nya säkringsåtgärder: boendeskyldighet och boendeskyldighet för barn. En asylsökande kan förpliktas att bo på en anvisad förläggning och anmäla sig där 1–4 gånger per dygn för att trygga förfarandet eller avlägsnandet ur landet. För en ensamkommande 15–17-åring som har ett verkställbart beslut om avlägsnande ur landet kan det i stället för förvarstagande bestämmas en boendeskyldighet som kräver vistelse på förläggningens område i högst två veckor (kan förlängas med ytterligare två veckor). Den som uppsåtligen bryter mot skyldigheterna kan dömas till böter.
Vad det betyder
Ändringen gäller asylsökande, förläggningar samt polisen, Gränsbevakningsväsendet och Migrationsverket. En sökande som ålagts boendeskyldighet kan inte välja privat inkvartering, vilket gör det lättare att nå sökande för samtal och minskar avvikanden under processen för avlägsnande ur landet. Åtgärden minskar behovet av att ta sökande och särskilt minderåriga utan vårdnadshavare till dyra och tunga förvarsenheter. Bestämmandet av boendeskyldighet för barn behandlas i tingsrätten enligt ett förfarande som motsvarar förvarstagande.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
Förslag till uttalande, betänkandet / Matti Semi
Ja vann med rösterna 141–32.
SDP och KD röstade med regeringen. 26 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 27.1.2017.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
44 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades den föreslagna boende- och anmälningsskyldigheten för asylsökande, vars mål var att göra myndighetsverksamheten smidigare och erbjuda ett lindrigare alternativ till förvarstagande. Regeringspartierna och en del av oppositionen understödde reformen som ett mer humant sätt att förbättra nåbarheten och minska förvarstagandet av barn. En del av oppositionen motsatte sig dock propositionen som en åtgärd som alltför mycket begränsar de grundläggande fri- och rättigheterna och rörelsefriheten.
- Fungerar boendeskyldigheten som ett genuint alternativ till förvarstagande eller sänker den tröskeln för att begränsa rörelsefriheten?
- Är flera dagliga anmälningsskyldigheter förenliga med proportionalitetsprincipen?
- Borde förvarstagande av minderåriga utan vårdnadshavare förbjudas helt?
Gruppen ansåg att propositionen är en nödvändig och proportionerlig förbättring som utökar myndigheternas metoder, säkerställer att återsändandena fungerar och minskar antalet förvarstaganden.
”Uusilla turvaamistoimilla laajennetaan viranomaisten käytössä olevaa turvaamistoimien valikoimaa ja vähennetään tarvetta säilöön ottamiselle.”
— Paula Risikko Gruppen understödde reformen eftersom den ger ett mjukare alternativ till förvarstagande, förbättrar myndigheternas lägesbild av sökandena och stärker kontrollen över invandringspolitiken.
”Haluaisin korostaa, että tällä esityksellä on tavoitteena vähentää kansainvälistä suojelua hakeviin kohdistettavia säilöönottoja ja hyödyntää pehmeämpiä keinoja, ja näin parannamme lasten asemaa.”
— Veera Ruoho - CenternFör
Gruppen ansåg att lagförslaget är en motiverad säkerhetsåtgärd som skyddar sökande i utsatt ställning och förtydligar myndighetsprocessen.
”Lakiesitys on hyvä, ja mietintö on erittäin hyvä ja kannatettava.”
— Hannu Hoskonen - SDPFör
Gruppen stödde lagen och ansåg att boendeskyldigheten är ett välkommet och lindrigare medel för att ersätta förvarstagande samt ett sätt att hålla de sökande inom räckhåll för myndighetstjänsterna.
”Tämä hallituksen esitys tästä asumisvelvollisuuden käyttöönotosta on ihan hyvä ja perusteltu.”
— Mika Kari - De GrönaFör med reservationer
Gruppen ansåg att boendeskyldigheten är ett förståeligt verktyg endast om den genuint ersätter förvarstagande och inte sänker tröskeln för att begränsa de sökandes grundläggande fri- och rättigheter.
”Asumisvelvoitekin on yhtenä välineenä ymmärrettävä, kunhan se on nimenomaan vaihtoehto säilöönotolle, ei vaihtoehto vastaanotolle.”
— Olli-Poika Parviainen - VänsterförbundetEmot
Gruppen motsatte sig propositionen eftersom den ansåg att boendeskyldigheten med täta anmälningar begränsar rörelsefriheten för mycket och sänker tröskeln för åtgärder som liknar frihetsberövande utan några genuina garantier för att förvarstagandena minskar.
”Asumisvelvollisuus voi olla kannatettava esitys vain aitona säilöönoton vaihtoehtona.”
— Matti Semi - SFPEmot
Gruppen motsatte sig propositionen och ansåg att den tillkommit till följd av det allmänna opinionsklimatet i stället för att skydda individens rättigheter och frihet samt understödde att lagförslaget ändras.
”Tämä hallituksen esitys on siinä mielessä jälleen mielestäni erittäin hankala, että sen lähtökohdat eivät liity yksittäisen henkilön oikeuksien suojaamiseen tai hänen vapautensa suojelemiseen”
— Eva Biaudet Gruppen ansåg att möjligheten är human och bra, så länge den tillämpas med hög tröskel uttryckligen som ersättning för förvarstagande.
”pidän kyllä niin alaikäisten kohdalla kuin sitten yleisestikin hyvänä ja inhimillisenä tätä mahdollisuutta, että tällainen erityinen asumisvelvollisuus voidaan säätää”
— Päivi Räsänen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 44 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 15.9.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sisäministeriö
- 28.9.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 9.12.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 14.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 20.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
- 21.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki ulkomaalaislain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 49/2017 · 27.1.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av utlänningslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i utlänningslagen (301/2004) 117 a § 1 mom., 121 a §, 122 § 1 mom., 124 § 2 mom., 126 § 2 mom., 185 § 1 mom. och 208 § 1 mom., av dem 117 a § 1 mom. och 124 § 2 mom. sådana de lyder i lag 813/2015, 121 a § sådan den lyder i lag 1214/2013, 122 § 1 mom. sådant det lyder i lagarna 813/2015 och 291/2016, 185 § 1 mom. sådant det lyder i lag 631/2011 och 208 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1341/2014, samt fogas till lagen en ny 120 a och en ny 122 a § som följer:
117 a §Allmänna förutsättningar för bestämmande av säkringsåtgärder
Säkringsåtgärder som avses i 118—122 a § kan vidtas mot en utlänning, om det är nödvändigt
1) för att klarlägga förutsättningarna för hans eller hennes inresa eller vistelse i landet, eller
2) för att bereda eller säkerställa verkställigheten av ett beslut om att han eller hon ska avlägsnas ur landet eller annars för att övervaka att utlänningen avlägsnar sig.
120 a §Boendeskyldighet
Om de säkringsåtgärder som avses i 118—120 § inte är tillräckliga, får en utlänning som sökt internationellt skydd åläggas att bo på en angiven förläggning och att anmäla sig på förläggningen en till fyra gånger per dygn.
Den myndighet som beslutat om säkringsåtgärden kan efter att ha hört förläggningens föreståndare bevilja en utlänning som ålagts att bo på förläggningen tillstånd att av vägande personliga skäl tillfälligt låta bli att anmäla sig.
Om en utlänning som har ålagts att bo på en förläggning inte iakttar sin boendeskyldighet, ska förläggningen omedelbart underrätta den myndighet som meddelat åläggandet om försummelsen av skyldigheten.
På en person som hör till den personal på förläggningen som övervakar att boendeskyldigheten fullgörs tillämpas bestämmelserna om straffrättsligt tjänsteansvar. Bestämmelser om skadeståndsansvar finns i skadeståndslagen.
121 a §Risk för avvikande
Risk för avvikande kan föreligga om en säkringsåtgärd enligt 118—120 a § har tillämpats, men den har varit otillräcklig, eller om en utlänning har bytt bostadsort utan att ha meddelat myndigheterna sin kontaktinformation. Risken för avvikande ska bedömas med hänsyn till personens sammantagna situation.
122 §Tagande av barn i förvar
För att ett barn ska få tas i förvar måste
1) den förutsättning för tagande i förvar som avses i 121 § 1 mom. föreligga och de säkringsåtgärder som avses i 118—120 a § utifrån en individuell bedömning ha konstaterats vara otillräckliga och tagande i förvar konstaterats vara nödvändigt som en sista utväg,
2) barnet ha hörts i enlighet med 6 § 2 mom. innan beslutet fattas, och
3) en socialarbetare i tjänsteförhållande som förordnats av det organ som svarar för socialvården ha getts tillfälle att bli hörd.
122 a §Boendeskyldighet för barn
Om förutsättningarna för tagande av barn i förvar enligt 122 § 1 mom. föreligger, kan ett sådant barn utan vårdnadshavare som har fyllt 15 år och har sökt internationellt skydd, och som fått ett sådant beslut om avlägsnande ur landet som blivit verkställbart, i stället för att tas i förvar åläggas att bo på en angiven förläggning och att anmäla sig på förläggningen en till fyra gånger per dygn. På förläggningen och dess personal tillämpas 120 a § 3—4 mom.
Ett barn som ålagts boendeskyldighet för barn ska vistas på förläggningens område. Den myndighet som har beslutat om säkringsåtgärden kan efter att ha hört förläggningens föreståndare bevilja barnet tillstånd att av vägande personliga skäl tillfälligt avlägsna sig från förläggningens område.
Barnet ska friges senast två veckor från det att boendeskyldigheten inträdde. Boendeskyldigheten för barn kan förlängas högst två veckor, om det är nödvändigt för att trygga verkställigheten av avlägsnandet ur landet.
Om ett barn inte iakttar boendeskyldigheten, kan barnet tas i förvar om förutsättningarna enligt 122 § 1 och 3 mom. fortfarande föreligger.
På åläggande av boendeskyldighet för barn tillämpas de förfaranden som föreskrivs i fråga om beslut om tagande i förvar och domstolsbehandling.
124 §Anmälan om förvar och domstolsbehandling
Ett ärende som gäller tagande i förvar, placering undantagsvis enligt 123 a § 2 mom. 1 punkten eller boendeskyldighet för barn enligt 122 a § ska tas upp i tingsrätten utan dröjsmål och senast inom fyra dygn från det att personen togs i förvar eller boendeskyldigheten inträdde. I de fall som avses i 123 a § 2 mom. 2 punkten samt när det är fråga om ett ärende som gäller tagande av ett barn utan vårdnadshavare i förvar ska ärendet tas upp utan dröjsmål och senast ett dygn efter anmälan.
126 §Tingsrättens beslut
Om tingsrätten bestämmer att den som har tagits i förvar fortfarande ska hållas i förvar, ska det bestämmas att han eller hon ska förpassas till en plats som avses i 123 a § 2 eller 3 mom. Om det inte längre finns förutsättningar för att hålla utlänningen kvar på en plats där häktade förvaras, ska tingsrätten bestämma att utlänningen ska sändas tillbaka till förvarslokalen för utlänningar.
185 §Utlänningsförseelse
En utlänning som uppsåtligen
1) vistas i landet utan det resedokument, visum eller uppehållstillstånd som krävs eller som underlåter att fullgöra sin skyldighet att registrera sin vistelse eller ansöka om uppehållstillståndskort, uppehållskort eller permanent uppehållskort,
2) olovligt utför förvärvsarbete eller bedriver näring,
3) försummar att fullgöra anmälningsskyldighet enligt 118 § eller någon annan skyldighet enligt 119 § eller att iaktta boendeskyldighet enligt 120 a §, boendeskyldighet för barn enligt 122 a § eller en sådan kallelse att infinna sig för att lämna upplysningar om sin vistelse som utfärdats med stöd av 130 §, eller
4) reser in i landet trots att han eller hon meddelats inreseförbud av skäl som anknyter till allmän ordning, allmän säkerhet eller folkhälsan,
ska för utlänningsförseelse dömas till böter.
208 §Information till diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen ska informeras om de beslut enligt denna lag som gäller beviljande av uppehållstillstånd på grund av internationellt skydd eller tillfälligt skydd, avvisning eller utvisning av en utlänning eller nekad inresa. Diskrimineringsombudsmannen ska också utan dröjsmål informeras om beslut om tagande i förvar av en utlänning och beslut om boendeskyldighet för barn. På ombudsmannens begäran ska denne också informeras om andra beslut enligt denna lag och ges de uppgifter som behövs för att övervaka verkställigheten av avlägsnanden ur landet enligt 152 b §.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.