Höjda intervall för fastighetsskatten
Lag om ändring av fastighetsskattelagen
Lagstadgade minimi- och maximinivåer för fastighetsskatten höjs. Det här skärper fastighetsbeskattningen i en del kommuner och ökar kommunernas skatteinkomster.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 5.10.2017
- Senaste händelse
- 27.10.2017
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 82
- Stadfäst
- 2.11.2017
- Författning
- 724/2017
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Variationsintervallet för den allmänna fastighetsskattesatsen och skattesatsen för andra bostadsbyggnader än byggnader för stadigvarande boende höjs från 0,93–1,80 procent till 1,03–2,00 procent från och med 2018. Variationsintervallet för fastighetsskattesatsen för byggnader för stadigvarande boende höjs i sin tur från 0,41–0,90 procent till 0,45–1,00 procent från och med 2019.
Vad det betyder
Ändringen skärper fastighetsbeskattningen för ägare till fastigheter, såsom bostadsbyggnader, fritidshus, tomtmark och verksamhetslokaler, i de kommuner som tillämpar lägre skattesatser än de nya miniminivåerna. Ändringarna beräknas ge kommunerna tilläggsinkomster på cirka 49 miljoner euro år 2018 och cirka 16 miljoner euro år 2019, varav ungefär hälften riktas till huvudstadsregionen.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 25.10.2017Riksdagen godkände lagen med rösterna 131–29.
Bara SDP emot. 39 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 2.11.2017.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
82 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades höjningen av fastighetsskattens variationsintervall och stigande boendekostnader. I utskottsbehandlingen slopades höjningen av miniminivåerna från regeringens ursprungliga proposition, varvid endast höjningen av maximinivåerna blev kvar. Propositionen väckte omfattande dispyt om beskattningens förutsägbarhet och nödvändighet, och oppositionen krävde att den skulle förkastas eller lade fram uttalanden till den.
- Höjer höjningarna av fastighetsskatten boendekostnaderna oskäligt mycket?
- Var det nödvändigt att höja maximinivåerna efter att höjningen av miniminivåerna dragits tillbaka?
- Borde reformen av fastigheternas beskattningsvärden genomföras före skattehöjningarna?
Samlingspartiet såg fastighetsbeskattningen som en del av en skattehelhet som tryggar kommunernas inkomster och motverkar att beskattningen av arbete skärps.
”Myöskin tällä kiinteistöveron korotuksella pyritään hillitsemään kuntien tarvetta korottaa kunnallisveroa, joka osaltaan on merkittävä vero sitten taas toisaalla työn verotuksessa.”
— Outi Mäkelä - CenternFör
Centern stödde propositionen utifrån finansutskottets betänkande, där tvångshöjningarna slopades tack vare den ekonomiska tillväxten och kommunerna gavs självständigt handlingsutrymme.
”Valtiovarainvaliokuntahan totesi sen, että kiinteistöveron alarajojen korotusesityksistä luovutaan ja samalla nykyiset alarajat säilytetään entisellään.”
— Markku Rossi - Blå framtidFör
Blå framtid ansåg att fastighetsskatten är ett nyttigt verktyg för att stödja kommunernas ekonomi, kompensera för sänkta avgifter inom småbarnspedagogiken och göra det möjligt att lindra beskattningen av arbete.
”Kyllä tällä kiinteistöveron korotuksella luonnollisesti varhaiskasvatusmaksujen alentamista kompensoidaan.”
— Kaj Turunen - SannfinländarnaEmot
Sannfinländarna motsatte sig höjningarna av fastighetsskatten eftersom de ökar boendekostnaderna och drabbar särskilt låginkomsttagare, pensionärer och landsbygdsbor.
”Asumisen kalleus on Suomessa todellinen kansantaloudellinen ongelma.”
— Ville Tavio - SDPEmot
SDP krävde att lagförslaget skulle förkastas, eftersom det var onödig lagstiftning att enbart höja maximinivåerna efter att höjningen av miniminivåerna fallit bort och upprepade skattehöjningar driver upp boendekostnaderna.
”Esitän siis, että lakiesitys hylätään.”
— Pia Viitanen - De GrönaFör med reservationer
De Gröna ansåg att fastighetsskatten i princip fungerar väl, men såg det som problematiskt att skatten höjs innan fastigheternas beskattningsvärden har reviderats för att motsvara det verkliga värdet.
”Sen takia pitäisi odottaa sitä, että me teemme tämän arvostamismenettelyuudistuksen, minkä jälkeen verotusarvo vastaisi kiinteistön todellista arvoa.”
— Touko Aalto - VänsterförbundetFör med reservationer
Vänsterförbundet ansåg att fastighetsskattebasen är stabil, men oroade sig för stigande boendekostnader och skattens effekter på låginkomsttagare i egnahemshus.
”Ongelmana on kuitenkin sen asumisen hintaa nostava vaikutus, vaikka kiinteistövero ei itsessään olekaan asumiskustannusten nousun pääsyy mutta kuitenkin yksi osatekijä siinä.”
— Hanna Sarkkinen - SFPFör
SFP stödde utskottets betänkande eftersom tvångshöjningen av miniminivåerna slopades och höjningen av maximinivåerna enbart ökar kommunernas egen beslutanderätt.
”Nyt kunnat saavat itse päättää mahdollisesta korotuksesta oman tilanteensa perusteella, ja tämä nyt ehdotettu muutos, mietintöpohja, ainoastaan lisää kuntien liikkumavaraa.”
— Mats Nylund - KristdemokraternaFör med reservationer
Kristdemokraterna kritiserade skattehöjningarnas effekter på boendekostnaderna och barnfamiljerna, men såg det som positivt att höjningen av miniminivåerna drogs tillbaka i utskottet.
”Edustaja Mats Nylund käytti erittäin hyvän puheenvuoron, tasapainoisen, ja vaikka oppositiossa istunkin, niin ilolla tervehdin tätä kiinteistöveron alarajan korotuksen peruuttamista.”
— Antero Laukkanen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 82 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 133/2017 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 5.10.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 10.10.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 17.10.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 18.10.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 25.10.2017Toinen käsittely · Täysistunto
- 27.10.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kiinteistöverolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 724/2017 · 2.11.2017
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av fastighetsskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i fastighetsskattelagen (654/1992) 11 § 3 mom., 12 § 1 mom. och 13 § 1 mom., sådana de lyder i lag 970/2016, som följer:
11 §Allmän fastighetsskattesats
Den allmänna fastighetsskatteprocentsats som kommunfullmäktige bestämt tillämpas på de fastigheter som enligt denna lag är skattepliktiga, om ingenting annat följer av 12, 12 a, 12 b, 13, 13 a eller 14 §. Den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen bestäms till minst 1,03 och högst 2,00.
12 §Skatteprocentsats för byggnader som används för stadigvarande boende
För byggnader som huvudsakligen används för stadigvarande boende bestämmer kommunfullmäktige skatteprocentsatsen till minst 0,45 och högst 1,00.
13 §Skatteprocentsats för andra bostadsbyggnader
Kommunfullmäktige bestämmer särskilt en skatteprocentsats för byggnader av vilkas lägenhetsyta mer än hälften används huvudsakligen för annat boende än stadigvarande boende enligt 12 §. Skatteprocentsatsen bestäms till minst 1,03 och högst 2,00.
§
Denna lag träder i kraft den 2017.
Denna lag tillämpas på den allmänna fastighetsskatteprocentsatsen och på skatteprocentsatsen för byggnader som används för annat boende än stadigvarande boende första gången vid fastighetsbeskattningen för 2018. Ändringen som gäller fastighetsskatteprocentsatsen för byggnader som används för stadigvarande boende tillämpas första gången vid fastighetsbeskattningen för 2019.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.