Tillgång till EU:s gemensamma identitetsdatabas
Lag om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem
Polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen får tillgång till EU:s gemensamma identitetsdatabas för att identifiera personer. Reformen påskyndar fastställandet av identiteter och effektiviserar gränssäkerheten samt brottsbekämpningen.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 23.9.2021
- Senaste händelse
- 11.10.2022
- Omröstningar
- 0
- Stadfäst
- 28.10.2022
- Författning
- 875/2022
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Det stiftas en ny lag om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem genom vilken det utfärdas nationella bestämmelser som kompletterar EU-förordningarna. I lagen utses polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen till behöriga myndigheter som kan göra sökningar i den gemensamma identitetsdatabasen (CIR) för att identifiera personer med biometriska uppgifter eller handlingsuppgifter i syfte att bekämpa olaglig invandring, trygga allmän ordning eller övervaka införseln av farliga ämnen. Dessutom får polisen rätt att använda databasen för att identifiera offer för olyckor och attentat eller avlidna personer.
Vad det betyder
Ändringen effektiviserar myndigheternas informationsutbyte och verifiering av identiteter vid gränskontroller och i brottsutredningar, vilket kan minska behovet av att gripa personer enbart för att utreda deras identitet. Reformen kräver betydande tekniska systemändringar och resurser för polisen, Gränsbevakningsväsendet, Tullen, Migrationsverket, Rättsregistercentralen och utrikesministeriet, vilkas anslagsbehov beräknas till 21,4 miljoner euro under åren 2021–2025. Lagen avses träda i kraft den 1 september 2022.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 23.9.2021Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sisäministeriö
- 29.9.2021Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 29.9.2022Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 4.10.2022Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 7.10.2022Toinen käsittely · Täysistunto
- 7.10.2022Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki Euroopan unionin tietojärjestelmien yhteentoimivuudestaHyväksytty muutettuna · 875/2022 · 28.10.2022
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om interoperabilitet mellan Europeiska unionens informationssystem
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §Tillämpningsområde
Genom denna lag utfärdas kompletterande bestämmelser om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/817 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området gränser och viseringar, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 767/2008, (EU) 2016/399, (EU) 2017/2226, (EU) 2018/1240, (EU) 2018/1726 och (EU) 2018/1861 samt rådets beslut 2004/512/EG och 2008/633/RIF, nedan gränsinteroperabilitetsförordningen , och om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/818 om inrättande av en ram för interoperabilitet mellan EU-informationssystem på området polissamarbete och straffrättsligt samarbete, asyl och migration och om ändring av förordningarna (EU) 2018/1726, (EU) 2018/1862 och (EU) 2019/816, nedan polisinteroperabilitetsförordningen .
2 §Behörig myndighet
De behöriga myndigheter som avses i artikel 20 i gränsinteroperabilitetsförordningen och i artikel 20 i polisinteroperabilitetsförordningen är polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen.
3 §Åtkomst till den gemensamma databasen för identitetsuppgifter
Polisen och Gränsbevakningsväsendet har rätt att använda den gemensamma databasen för identitetsuppgifter för att identifiera en person, om de förutsättningar som anges i artikel 20.1 i gränsinteroperabilitetsförordningen och i artikel 20.1 i polisinteroperabilitetsförordningen uppfylls och om det är nödvändigt för att de ska kunna utföra sina lagstadgade uppgifter att förhindra och bekämpa olaglig invandring och upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten.
Tullen och Gränsbevakningsväsendet har rätt att använda den gemensamma databasen för identitetsuppgifter för att identifiera en person, om de förutsättningar som anges i artikel 20.1 i gränsinteroperabilitetsförordningen och i artikel 20.1 i polisinteroperabilitetsförordningen uppfylls och om det är nödvändigt för att avslöja och förhindra olaglig införsel, utförsel eller transitering av sådana varor eller ämnen som är till fara för människor eller miljön.
En behörig myndighet ska utföra sökningarna i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter med iakttagande av artikel 20.2 och 20.3 i gränsinteroperabilitetsförordningen och artikel 20.2 och 20.3 i polisinteroperabilitetsförordningen.
Utöver vad som föreskrivs i 1 mom. har polisen vid en naturkatastrof, olycka eller ett terrordåd rätt att med biometriska uppgifter utföra sökningar i den gemensamma databasen för identitetsuppgifter, om det är nödvändigt för att
1) identifiera sådana offer som inte kan identifiera sig,
2) identifiera oidentifierade mänskliga kvarlevor.
De sökningar som avses i 4 mom. får utföras endast med biometriska uppgifter om de personer som avses i det momentet. De uppgifter som tagits för att göra en jämförelse får användas endast när jämförelsen görs och ska därefter omedelbart förstöras.
4 §Behandling av personuppgifter
Utöver vad som föreskrivs i gränsinteroperabilitetsförordningen och polisinteroperabilitetsförordningen och i denna lag finns det bestämmelser om behandling av personuppgifter i polisens, Gränsbevakningsväsendets och Tullens uppgifter i lagen om behandling av personuppgifter i polisens verksamhet (616/2019), lagen om behandling av personuppgifter vid Gränsbevakningsväsendet (639/2019) och lagen om behandling av personuppgifter inom Tullen (650/2019).
Dessutom finns det bestämmelser om behandling av personuppgifter i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), i dataskyddslagen (1050/2018) och i lagen om behandling av personuppgifter i brottmål och vid upprätthållandet av den nationella säkerheten (1054/2018).
5 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.