Skattelättnader för förvärvsinkomster och pensioner
Lag om inkomstskatteskalan för 2017 och lag om ändring av inkomstskattelagen
Inkomstbeskattningen för löntagare och pensionärer lindras och hushållsavdraget höjs från och med den 1 januari 2017. Dessutom höjs flera skatteavdrag och vissa förmåner fastställs i lag som skattefria.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 15.9.2016
- Senaste händelse
- 19.12.2016
- Omröstningar
- 26
- Anföranden
- 256
- Stadfäst
- 29.12.2016
- Författning
- 1509/2016
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Inkomstgränserna i den statliga inkomstskatteskalan för förvärvsinkomster höjs med 1,1 procent samt marginalskatterna i den lägsta och den högsta klassen sänks. Arbetsinkomstavdraget, grundavdraget, avdraget för inkomstens förvärvande och pensionsinkomstavdragen höjs, tilläggsskatten på pensionsinkomst sänks och ersättningsprocentsatserna för hushållsavdraget höjs med fem procentenheter. Dessutom föreskrivs att menersättning, mottagningspenning samt företagshälsovård under sex månader efter att anställningen har upphört ska vara skattefria.
Vad det betyder
Ändringarna lindrar beskattningen för löntagare med i genomsnitt cirka 0,6 procentenheter och förbättrar även pensionärernas köpkraft från och med den 1 januari 2017. Höjningen av hushållsavdraget sänker kostnaderna för anlitat arbete för hushållen. Reformen minskar statens, kommunernas och övriga skattetagares skatteinkomster med sammanlagt cirka 772 miljoner euro, varav kommunernas förlust på 355 miljoner euro kompenseras via statsandelssystemet.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 29.12.2016.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
256 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades ändringarna i inkomstskatteskalan och skattelättnaderna i anslutning till konkurrenskraftsavtalet. Regeringspartierna ansåg att skattelättnaderna stöder sysselsättningen och köpkraften, medan oppositionen ansåg att lösningen ökar ojämlikheten och gynnar höginkomsttagare.
- Ökar skattelättnaderna inkomstskillnaderna och ojämlikheten?
- Riktas lättnaderna rättvist i förhållande till nedskärningarna i den sociala tryggheten?
- Stärker skattebesluten den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen tillräckligt?
En lindrad beskattning främjar sysselsättningen, minskar skattekilen och stärker köpkraften i enlighet med konkurrenskraftsavtalet.
”Kun hallitus arvioi perusteita talousarvioesitykselleen, niin keskiöön nousi työllisyys ja sen tukeminen.”
— Petteri Orpo En lindring av skatten på arbete uppmuntrar till arbete och företagande samt ökar löntagarnas och pensionärernas köpkraft.
”Hallitusta täytyy kiittää siitä perusasiasta, että ollaan keventämässä työn verotusta.”
— Jani Mäkelä - CenternFör
Regeringens skattebeslut och konkurrenskraftsavtalet får ekonomin att vända till tillväxt och förbättrar de finländska företagens konkurrenskraft.
”Todellakin hallituksen strateginen hallitusohjelma, työn veronkevennykset ja kilpailukykysopimus toimivat.”
— Olavi Ala-Nissilä - SDPEmot
Skattesänkningarna riktas orättvist till största delen till höginkomsttagare och ökar ojämlikheten i samhället vid sidan av nedskärningarna.
”Nyt tämä hallituksen verotukseen liittyvä esitys jatkaa tätä hallituksen linjaa: eriarvoistaa, jakaa suomalaista yhteiskuntaa.”
— Antti Rinne - De GrönaEmot
Skattelättnaderna borde riktas till låginkomsttagare för att stärka den inhemska efterfrågan, och beskattningen av miljöskador borde betonas i stället för beskattningen av arbete.
”Kun rahaa on rajallinen määrä, niin verolinjaukset tulisi kohdentaa parhaiten työllisyyttä ja talouskasvua tukemaan.”
— Touko Aalto - VänsterförbundetEmot
Den föreslagna helheten skär ner för de allra fattigaste och delar ut de största skattelättnaderna till höginkomsttagare, vilket ökar inkomstskillnaderna.
”Se leikkaa kaikista köyhimmiltä ja antaa veronalennuksia suurituloisille, kasvattaa eriarvoisuutta ja tuloeroja tässä maassa.”
— Li Andersson - SFPEmot
Regeringens skattemodell skapar inte tillräckligt med sysselsättning, och partiet lade fram ett eget alternativ för inkomstskatteskalan som bättre stöder sysselsättningen.
”Työllistävämpi veroasteikkomuutosvaihtoehto löytyy RKP:n varjobudjetista, johon hallituspuolueet mielellään saavat tutustua.”
— Anders Adlercreutz Även om konkurrenskraftsavtalet är viktigt borde utrymmet för skattelättnader fördelas mer rättvist än vad som föreslås och på ett sätt som bättre tryggar låginkomsttagarnas köpkraft.
”KD tukee kiky-sopimusta, mutta me kuitenkin jakaisimme tätä veronkevennysvaraa oikeudenmukaisemmin kuin mitä hallitus tekee ja tekisimme sen kahdella esityksellä.”
— Sari Essayah
Sammandraget är AI-genererat utifrån 256 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Täysistunto keskeytettiin kello 16.00. Täysistuntoa jatkettiin kello 17.22.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 15.9.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 22.9.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 30.11.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 9.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 13.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
- 16.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Vuoden 2017 tuloveroasteikkolakiHyväksytty · 1509/2016 · 29.12.2016
- 2Laki tuloverolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1510/2016 · 29.12.2016
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om inkomstskatteskalan för 2017
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §
Vid beskattningen för 2017 bestäms den inkomstskatt för förvärvsinkomst som enligt inkomstskattelagen (1535/1992) ska betalas till staten i enlighet med en progressiv inkomstskatteskala enligt följande:
Beskattningsbar förvärvsinkomst, euro Skatt vid nedre gränsen, euro Skatt på den del av inkomsten som överskrider den nedre gränsen,%
16 900—25 300 8,00 6,25
25 300—41 200 533,00 17,50
41 200—73 100 3 315,50 21,50
73 100— 10 174,00 31,50
2 §
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av inkomstskattelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i inkomstskattelagen (1535/1992) 54 d § 2 mom., 80 § 9 punkten, 92 § 26 punkten, 95 § 1 mom. 1 punkten, 96 a § 1 mom., 100 § 2 och 3 mom., 101 § 2 mom., 106 §, 124 § 4 mom., 125 § 2 mom. och 127 b §, sådana de lyder, 54 d § 2 mom. och 96 a § 1 mom. i lag 792/2012, 80 § 9 punkten i lag 366/2009, 92 § 26 punkten i lag 1246/2013, 95 § 1 mom. 1 punkten i lag 1065/2003, 100 § 2 och 3 mom. i lag 1410/2010, 101 § 2 mom. i lag 1086/2014, 106 § och 125 § 2 mom. i lag 1546/2015 samt 124 § 4 mom. och 127 b § i lag 785/2012, samt fogas till 69 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1086/2000, 561/2004 och 946/2008, ett nytt 6 mom., till 80 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1389/1995, 896/2001, 337/2007, 366/2009 och 1235/2013, en ny 10 punkt och till 92 §, sådan den lyder delvis ändrad i lagarna 1360/2002, 1273/2004, 528/2005, 770/2005, 1128/2005, 946/2008, 929/2012 och 1246/2013, en ny 27 punkt som följer:
54 d §Premier för frivilliga individuella pensionsförsäkringar och inbetalningar enligt långsiktiga sparavtal
En förutsättning för avdragsrätten är att enligt avtalsvillkoren
1) kan försäkringen inte återköpas och sparbeloppet inte höjas före den tidpunkt som nämns i 2 punkten på andra grunder som har samband med situationen för den försäkrade eller den som har rätt till medlen enligt det långsiktiga sparavtalet än deras arbetslöshet som varat minst ett år, bestående invaliditet eller partiell invaliditet eller makes död eller äktenskapsskillnad, och
2) betalas ålderspension till den försäkrade eller utbetalningar enligt det långsiktiga sparavtalet till den som har rätt till medlen tidigast då denne uppnår den ålder enligt tabellen nedan som bestäms på basis av födelseåret och tidpunkten då avtalet ingicks,
a) avtalet har ingåtts före den 1 januari 2013
födelseår pensionsålder, år
1957 eller tidigare 1958—1961 1962—1972 1973—1984 1985—1997 1998 eller senare 63 64 65 66 67 68
b) avtalet har ingåtts den 1 januari 2013 eller därefter
födelseår pensionsålder, år
1957 eller tidigare 1958—1961 1962 eller senare 68 69 70
69 §Sedvanlig personalförmån
Skattepliktig inkomst uppkommer inte om arbetsgivaren erbjuder en tidigare arbetstagare en förmån som avses i 1 mom. 1 punkten under sex månaders tid efter det att anställningsförhållandet har upphört.
80 §Skattefria försäkringsersättningar och skadestånd
Skattepliktiga ersättningar är inte
9) gottgörelse och kostnadsersättning som avses i lagen om gottgörelse för dröjsmål vid rättegång (362/2009) eller gottgörelse och kostnadsersättning som ett övervakningsorgan för de internationella konventionerna om de mänskliga rättigheterna har bestämt att finska staten ska betala, om inte gottgörelsen och ersättningen har betalats i stället för skattepliktig inkomst,
10) menersättning enligt 11 kap. i lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015).
92 §Skattefria sociala förmåner
Skattepliktig inkomst är inte
26) kostnadsfritt underhåll, dagtraktamente, ersättning för resekostnader och andra motsvarande studiesociala förmåner samt ersättningar som betalas med anledning av krävande tjänstgöringsförhållanden till studerande för studier som leder till officerstjänst och militäryrkesstudier med stöd av lagen om Försvarshögskolan (1121/2008) samt till studerande som genomgår grundkursen för gränsbevakare enligt lagen om gränsbevakningsväsendets förvaltning (577/2005),
27) mottagningspenning och brukspenning enligt lagen om mottagande av personer som söker internationellt skydd och om identifiering av och hjälp till offer för människohandel (746/2011).
95 §Avdrag för inkomstens förvärvande
Den skattskyldige får från sin löneinkomst dra av
1) såsom avdrag för inkomstens förvärvande 750 euro, dock högst löneinkomstens belopp,
96 a §Premier för kollektivt tilläggspensionsskydd
Den skattskyldige har rätt att från sin nettoförvärvsinkomst dra av premier som han eller hon betalat för i en pensionsstiftelse, i en pensionskassa eller i ett försäkringsbolag kollektivt ordnat tilläggspensionsskydd upp till ett belopp av 5 procent av den lön som den arbetsgivare som ordnat pensionsskyddet under skatteåret betalat till den skattskyldige, dock högst 5 000 euro om året. Premierna är inte avdragsgilla till den del deras belopp överstiger det belopp som arbetsgivaren betalat för tilläggspensionsskyddet. En ytterligare förutsättning för att premierna ska vara avdragsgilla är att utbetalningen av pension i form av ålderspension inleds tidigast då den försäkrade har uppnått den ålder som anges i 54 d § 2 mom. 2 punkten underpunkt b.
100 §Pensionsinkomstavdrag vid statsbeskattningen
Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 3,81 dras av den minsta beskattningsbara inkomsten enligt den progressiva inkomstskatteskalan, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro.
Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 38 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger det fulla pensionsinkomstavdraget.
101 §Pensionsinkomstavdrag vid kommunalbeskattningen
Fullt pensionsinkomstavdrag räknas ut så att det från full folkpension som har multiplicerats med talet 1,393 dras av 1 480 euro, varefter återstoden avrundas uppåt till följande hela tio euro. Pensionsinkomstavdraget får dock inte överstiga pensionsinkomstens belopp. Om den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst är större än fullt pensionsinkomstavdrag, minskas avdraget med 51 procent av det överskjutande beloppet.
106 §Grundavdrag vid kommunalbeskattningen
Om en skattskyldig fysisk person har en nettoförvärvsinkomst som efter de ovannämnda avdragen inte överstiger 3 060 euro, ska detta belopp dras av från nettoförvärvsinkomsten. Om nettoförvärvsinkomstens belopp efter de nämnda avdragen överstiger fullt grundavdrag, ska avdraget minskas med 18 procent av den överskjutande inkomsten.
124 §Fastställande av skatten
Fysiska personer ska betala 5,85 procent i tilläggsskatt för pensionsinkomst till den del pensionsinkomsten efter pensionsinkomstavdraget överskrider 47 000 euro. På tilläggsskatten för pensionsinkomst tillämpas de bestämmelser i denna lag eller någon annan lag som gäller den inkomstskatt på förvärvsinkomst som ska betalas till staten.
125 §Arbetsinkomstavdrag
Avdraget utgör 12 procent av det belopp med vilket de inkomster som avses i 1 mom. överstiger 2 500 euro. Avdraget är dock högst 1 420 euro. När den skattskyldiges nettoförvärvsinkomst överstiger 33 000 euro, minskar avdraget med 1,51 procent av det belopp med vilket nettoförvärvsinkomsten överstiger 33 000 euro. Avdraget görs före andra avdrag från inkomstskatten.
127 b §Grunden för hushållsavdrag
Den skattskyldige får dra av
1) arbetsgivares socialskyddsavgift, obligatorisk arbetspensionsavgift, olycksfallsförsäkringspremie, arbetslöshetsförsäkringspremie och grupplivförsäkringspremie som den skattskyldige har betalt för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag samt dessutom 20 procent av den utbetalda lönen,
2) 50 procent av en ersättning för sådant arbete som berättigar till hushållsavdrag och som har betalats till en i förskottsuppbördsregistret införd person som avses i 25 § i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) och som idkar inkomstskattepliktig verksamhet; ett motsvarande avdrag får göras också för en ersättning för arbete som har betalats på basis av arbete som utförts i en annan stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om den skattskyldige visar att betalningsmottagaren inte har gjort sig skyldig till sådana försummelser som avses i 26 § i lagen om förskottsuppbörd,
3) 50 procent av en ersättning för normalt hushålls-, omsorgs- och vårdarbete som har betalats till ett allmännyttigt samfund som avses i 22 § i denna lag.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2017.
Lagens 96 a § tillämpas om den skattskyldige den 1 januari 2013 eller därefter har börjat omfattas av ett tilläggspensionsskydd som arbetsgivaren ordnar.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.