HE 14/2025 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 13.3.2025

Tryggande av nödvändiga funktioner vid strejk

Lagar om ändring av lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder och 2 och 19 § i arbetstidslagen

Fackförbunden åläggs en skyldighet att under strejker trygga nödvändiga funktioner, såsom människors liv, hälsa och säkerhet. Om omsorgsplikten bryts kan en domstol förbjuda stridsåtgärden och arbetsgivaren kan i akuta farosituationer beordra arbetstagare till nödarbete.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
13.3.2025
Senaste händelse
28.5.2025
Omröstningar
6
Anföranden
66
Stadfäst
13.6.2025
Författning
307/2025

Vad som föreslås

I lagen om medling i arbetstvister föreskrivs en skyldighet för arbetstagar- och tjänstemannaföreningar att genom avgränsning av en stridsåtgärd eller genom skyddsarbete se till att stridsåtgärden inte omedelbart, konkret och allvarligt äventyrar lagstadgade nödvändiga funktioner (såsom hälso- och sjukvård, räddningsväsendet, miljöskydd eller försörjningsberedskap). En stridsåtgärd som strider mot skyldigheten är förbjuden, och arbetsgivaren kan hos tingsrätten ansöka om att stridsåtgärden förbjuds temporärt eller permanent vid vite. Dessutom preciseras arbetstidslagens bestämmelser om nödarbete så att nödarbete fungerar som arbetsgivarens sista utväg i akuta farosituationer.

Vad det betyder

Ändringen gäller fackorganisationer, arbetsgivare samt arbetstagare och tjänsteinnehavare i synnerhet inom social- och hälsovården, säkerhetsmyndigheterna, brand- och räddningsväsendet, energi- och vattenförsörjningen samt industrin. Fackförbunden måste i fortsättningen säkerställa tillräcklig personal för kritiska uppgifter genom avgränsning av stridsåtgärder eller skyddsarbete, vilket begränsar strejkrätten i funktionerna i fråga men förbättrar patientsäkerheten och den allmänna säkerheten. Arbetsgivarna får ett nytt rättsmedel för att få farliga strejker förbjudna i tingsrätten utan att ställa förhandssäkerhet.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 20.5.2025

Riksdagen godkände lagen med rösterna 8369.

Propositionen innehöll flera lagförslag som det röstades om separat. Här visas omröstningen om det huvudsakliga lagförslaget – de övriga finns nedan.

83
Jaa · godkändes
69
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 47 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 20.9.2026). 4 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 13.6.2025.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

66 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades lagförslaget som förpliktar fackförbunden att trygga kritiska funktioner under strejker och möjliggör anlitande av nödarbete i farosituationer. Regeringspartierna ansåg att förslaget är en nödvändig framförhållning för att skydda medborgarnas liv, hälsa och säkerhet. Oppositionen ansåg att förslaget begränsar arbetstagarnas strejkrätt utan grund och ensidigt gynnar arbetsgivarna.

  • Begränsar lagförslaget arbetstagarnas strejkrätt utan grund?
  • Borde arbetsmarknadsparterna ha kommit överens om skyddsarbete i stället för att stifta en lag?
  • Är kopplingen mellan nödarbete och stridsåtgärder proportionerlig och sakligt beredd?
  • Förslaget är ett nödvändigt medel på förhand för att trygga människors liv, hälsa och samhällets kritiska funktioner under stridsåtgärder utan att man behöver stifta särlagar i krissituationer.

    Uudistus ei rajoita tarpeettomasti työntekijöiden oikeuksia, vaan se turvaa kriittiset perustoiminnat.
    Juha Hänninen
  • En reglering som omfattar hela samhället tryggar kritiska funktioner och vården av dem som är i den svagaste ställningen bättre än tidigare lagar som stiftats i hast.

    Tämä esitys on nyt valmisteltu perusteellisemmin ja kattaa laajemmin koko yhteiskunnan — ei vain hoitohenkilöstöä, mikä aiheutti todella paljon ongelmia silloin vuonna 22.
    Pia Sillanpää
  • SDPEmot

    Förslaget försvagar i onödan arbetstagarnas ställning och strejkrätt, och utvidgningen av nödarbete till stridsåtgärder utan ersättningar förskjuter makten för mycket till arbetsgivarna.

    Kyseessä on jälleen yksi tarpeeton tapa rajata työntekijöiden lakko-oikeutta ja sitä kautta vaikuttaa lopulta työehtoihin työnantajaleirin kannalta suotuisasti.
    Timo Suhonen
  • CenternFör med reservationer

    Att säkerställa skyddsarbete är godtagbart med tanke på samhällets säkerhet, men delen om nödarbete är problematisk och bristfälligt beredd.

    Suojelutyön osalta me voidaan tämän lain hyväksyä, mutta hätätyö on jo liikaa, ja me ihmettelemme sitä tapaa, jolla tämä toinen laki on valmisteltu.
    Olga Oinas-Panuma
  • Lagen gör ett oproportionerligt ingrepp i strejkrätten som är tryggad som grundläggande och mänsklig rättighet i enlighet med arbetsgivarnas önskemål, trots att det inte har förekommit generella problem med att ordna skyddsarbete.

    Hallitus jatkaa nyt lakko-oikeuden rajoittamisen linjaansa ja työntekijöiden aseman heikentämistä esityksellä, jonka valmistelussa on jälleen menty yksipuolisesti työnantajien pillin mukaan.
    Pia Lohikoski

Sammandraget är AI-genererat utifrån 66 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin työelämä- ja tasa-arvovaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan ja sosiaali- ja terveysvaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 14/2025 vp sisältyvien 1. ja 2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 13.3.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
  2. 18.3.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 9.5.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · työelämä- ja tasa-arvovaliokunta
  4. 15.5.2025Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 21.5.2025Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 27.5.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki työriitojen sovittelusta ja eräiden työtaistelutoimenpiteiden edellytyksistä annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 307/2025 · 13.6.2025
  • 2Laki työaikalain 2 ja 19 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 308/2025 · 13.6.2025

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder (420/1962) 1 § 3 mom., 3 § 2 mom. 1 punkten och 8 c §, sådana de lyder, 1 § 3 mom. och 8 c § i lag 247/2024 och 3 § 2 mom. 1 punkten i sin finska språkdräkt i lag 354/2009 och i sin svenska språkdräkt i lag 247/2024, och fogas till lagen nya 8 d–8 g § som följer:

1 §Syfte och tillämpningsområde

I denna lag föreskrivs det både om medling i arbetstvister och om villkoren för vissa stridsåtgärder. Vad som i denna lag föreskrivs om arbetsgivarföreningar tillämpas också på andra företrädare för arbetsgivare som är parter i arbets- och tjänstekollektivavtal.

3 §Riksmedlarens uppgifter

Riksmedlaren ska

1) i samverkan med arbetsmarknadsorganisationerna sträva efter att främja relationerna mellan arbetsgivare samt arbetstagare, tjänstemän och tjänsteinnehavare samt deras föreningar,

2 kap. – Verkställande av arbetsinställelse samt villkor för vissa stridsåtgärder

8 c §Konflikträtt i tjänsteförhållande

Bestämmelserna i 7 § 2 mom. samt i 8 a och 8 b § tillämpas inte i tjänsteförhållande. Bestämmelser om konflikträtt i tjänsteförhållande finns i 8 § i lagen om statens tjänstekollektivavtal (664/1970), 8 § i lagen om kommunernas och välfärdsområdenas tjänstekollektivavtal (669/1970), 50 § i lagen om riksdagens tjänstemän (1197/2003), 45 § i lagen om Finlands Banks tjänstemän (1166/1998) och 8 § i lagen om den evangelisk-lutherska kyrkans tjänstekollektivavtal (968/1974). Dessutom tillämpas bestämmelserna i 8 d–8 g § i denna lag.

8 d §Tryggande av nödvändiga funktioner under en arbetskonflikt

Arbetstagar-, tjänstemanna- och tjänsteinnehavarföreningar ska när de verkställer en arbetskonflikt genom en begränsning av arbetskonflikten eller genom skyddsarbete se till att arbetskonflikten inte omedelbart, konkret och allvarligt äventyrar

1) utförandet av sådana uppgifter inom hälso- och sjukvården, socialvården, räddningsväsendet, sjöräddningstjänsten, polisen, Nödcentralsverket, stödfunktioner för patientsäkerheten eller slutna anstalter som är nödvändiga för att trygga människors liv eller hälsa,

2) nödvändigt underhåll, nödvändig reparation eller nödvändig övervakning av maskiner, anordningar eller annan materiell egendom som är väsentlig med tanke på förutsättningarna för näringsverksamhetens kontinuitet,

3) utförandet av uppgifter som är nödvändiga för att avvärja miljöskador vid industrianläggningar, kraftverk, vattenverk, avfallshanteringsanläggningar, avloppsreningsverk, produktionsenheter inom jordbruket eller transporter av farliga ämnen eller utförandet av andra uppgifter som är nödvändiga för att avvärja miljöskador,

4) djurs välfärd så att de orsakas smärta eller lidande på grund av att nödvändig skötsel av djur, djurtransporter eller avlivning av djur på behörigt sätt förhindras,

5) utförandet av uppgifter som är nödvändiga för att trygga Finlands territoriella integritet eller förhindra olaglig inresa,

6) utförandet av uppgifter som är nödvändiga för funktionen av det högsta statliga beslutsfattandet,

7) utförandet av sådana uppgifter inom produktion, distribution, transporter eller trafikstyrning som behövs för att säkerställa tillgången till energi, värme, vatten, läkemedel och medicintekniska produkter, livsmedel eller bränslen som är nödvändiga för människors liv eller hälsa,

8) utredning av synnerligen allvarliga brott eller förhindrande av dem,

9) utförandet av uppgifter inom domstolsväsendet eller åklagarväsendet som enligt lag ska utföras skyndsamt samt verkställigheten i anslutning till dem,

10) utförandet av underhålls- eller serviceuppgifter eller värdetransporter som är nödvändiga för att trygga funktionen av den digitala betalningsrörelsen eller tillgången till kontanter,

11) funktionen av sådana informations- och kommunikationstekniska tjänster eller informationssystem som är nödvändiga för verksamheten hos de myndigheter som ansvarar för säkerheten i samhället eller för sådant arbete som avses i 1–10 punkten.

En arbetskonflikt som verkställs i strid med den omsorgsplikt som föreskrivs i 1 mom. är förbjuden, om inte arbetsgivaren med skäligen tillgängliga medel kan undvika de följder som avses i 1 mom. När arbetsgivaren har fått kännedom om en arbetskonflikt ska arbetsgivaren utan dröjsmål försöka utreda oklarheter i anslutning till gränserna för arbetskonflikten eller skyddsarbete tillsammans med arbetstagar-, tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarföreningen.

Arbetsgivaren samt arbetstagar-, tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarföreningen ska sträva efter att förhandla om hur de följder som avses i 1 mom. kan undvikas under arbetskonflikten. För att inleda förhandlingar ska arbetsgivaren utan dröjsmål meddela föreningen att en nödvändig funktion äventyras. Arbetsgivaren ska vid förhandlingarna ge föreningen tillräckliga uppgifter om behovet av nödvändig personal och grunderna för behovet samt om de medel som finns tillgängliga för arbetsgivaren för att undvika följderna.

8 e §Temporärt förbud mot arbetskonflikt som strider mot omsorgsplikten

Domstolen kan på ansökan av en arbetsgivare som är föremål för en arbetskonflikt vid vite temporärt förbjuda arbetstagar-, tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarföreningen att verkställa eller fortsätta arbetskonflikten, om arbetsgivaren efter att ha försökt förhandla eller efter att ha förhandlat med arbetstagar-, tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarföreningen om begränsning av arbetskonflikten eller skyddsarbete gör det sannolikt att

1) arbetskonflikten har sådana följder som avses i 8 d § 1 mom. och som arbetsgivaren inte med skäligen tillgängliga medel kan undvika, och

2) det på grund av sakens brådskande natur är nödvändigt att ett temporärt förbud meddelas för att hindra sådana följder som avses i 1 punkten.

En ansökan får inte godkännas utan att motparten har getts tillfälle att bli hörd.

På begäran av sökanden kan domstolen vid behov genast när ansökan om temporärt förbud har blivit anhängig utan att höra motparten vid vite skjuta upp eller avbryta arbetskonflikten tills ärendet om temporärt förbud har avgjorts. Ändring i beslutet får inte sökas separat genom besvär.

Om det är möjligt, ska domstolen avgränsa det temporära förbudet så att det gäller endast de uppgifter och funktioner som omfattas av arbetskonflikten och vars försummelse sannolikt har sådana följder som avses i 8 d § 1 mom.

Ett temporärt förbud kan också meddelas innan en förbudstalan som avses i 8 f § blir anhängig.

På ansökan om, meddelande av och verkställighet av ett temporärt förbud tillämpas vad som i 7 kap. 4 § 1 mom., 5 § 1 och 3 mom., 6 § 1 och 3 mom. och 8–14 § i rättegångsbalken samt i 8 kap. 4, 9 och 12 § i utsökningsbalken (705/2007) föreskrivs om ansökan om, meddelande av och verkställighet av en säkringsåtgärd.

8 f §Förbud mot arbetskonflikt som strider mot omsorgsplikten

Domstolen kan på talan av en arbetsgivare som är föremål för en arbetskonflikt vid vite förbjuda arbetstagar-, tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarföreningen att verkställa eller fortsätta en arbetskonflikt som strider mot 8 d §. Ärendet ska behandlas skyndsamt i domstolen.

Om det är möjligt, ska domstolen avgränsa förbudet så att det gäller endast de uppgifter och funktioner som omfattas av arbetskonflikten och vars försummelse har sådana följder som avses i 8 d § 1 mom.

8 g §Avvikelse från meddelande om arbetsinställelse

Trots vad som föreskrivs i 7 § 1 mom. och 8 § 2 mom. har en arbetstagar-, tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarförening rätt att utan samtycke av motparten framskjuta inledandet av en planerad arbetsinställelse till en senare tidpunkt, begränsa den utöver vad som anges i meddelandet om arbetsinställelse eller ställa in arbetsinställelsen, om arbetsgivaren har ansökt om temporärt förbud enligt 8 e § eller domstolen har meddelat ett sådant förbud eller om arbetsgivaren har väckt talan om förbud mot arbetskonflikt enligt 8 f § eller domstolen med stöd av den paragrafen har förbjudit att arbetskonflikten verkställs eller fortsätts.

Arbetstagar-, tjänstemanna- eller tjänsteinnehavarföreningen ska när den framskjuter eller begränsar arbetskonflikten meddela detta till arbetsgivaren tre dygn innan arbetsinställelsen inleds. Arbetsinställelsen får i detta fall ändå inte inledas före utgången av den tidsfrist som anges i 7 § och 8 § 1 mom. I tjänsteförhållanden tillämpas dock inte den tidsfrist som anges i 7 § 2 mom.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av 2 och 19 § i arbetstidslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i arbetstidslagen (872/2019) 2 § 3 mom. 3 punkten och 19 § som följer:

2 §Undantag från tillämpningsområdet

Denna lag tillämpas inte på arbete för vilket det utfärdas särskilda bestämmelser om arbetstid. Denna lag tillämpas inte heller på arbetstagare som genom ett i 34 § avsett riksomfattande kollektivavtal som helhet bedömt har tillförsäkrats ett skydd som åtminstone motsvarar vilotiderna och maximiarbetstiden enligt denna lag

3) som anställd vid Gränsbevakningsväsendet eller i uppgifter som avses i lotsningslagen (561/2023).

19 §Nödarbete

Arbetsgivaren får beordra arbetstagaren att utföra nödarbete, om en oförutsedd händelse har vållat avbrott i den normala driften eller medför överhängande fara för ett sådant avbrott, eller medför fara för skada på liv, hälsa, egendom eller miljön. Arbetsgivaren får dessutom beordra arbetstagaren att utföra nödarbete, om hotet för den skadepåföljd för liv, hälsa, egendom, miljön, djurs välfärd eller den nationella säkerheten som orsakas av att funktionerna enligt 8 d § 1 mom. 1–8 eller 11 punkten i lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder (420/1962) avbryts är i den mån omedelbart att det inte med de medel som föreskrivs i den lagen eller några andra skäliga medel kan undvikas.

Nödarbete får utöver den ordinarie arbetstiden utföras endast i den utsträckning det är nödvändigt och högst i två veckor. Vid nödarbete får avvikelser göras från vad som föreskrivs i 8, 17 och 24–27 §. När nödarbetet avslutats ska arbetstiden dock utjämnas till högst det i 18 § föreskrivna maximiantalet timmar och arbetstagaren ska ges ersättande vilotid på det sätt som föreskrivs i 25 § 4 mom. och 28 § 2 mom.

Arbetsgivaren ska utan dröjsmål göra en skriftlig anmälan till arbetarskyddsmyndigheten om orsaken till nödarbetet och om nödarbetets omfattning och sannolika varaktighet. Arbetsgivaren ska ge den förtroendeman som företräder de arbetstagare som utför nödarbete eller, om någon sådan inte har valts, arbetarskyddsfullmäktigen eller förtroendeombudet eller någon annan företrädare för arbetstagarna tillfälle att foga sitt utlåtande till anmälan. Arbetarskyddsmyndigheten kan efter att ha prövat ärendet antingen låta saken bero vid anmälan eller vidta åtgärder för att begränsa eller stoppa nödarbetet.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder och arbetstidslagen ändras. Propositionen hänför sig till regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Enligt förslaget ska det i lagen om medling i arbetstvister och om villkor för vissa stridsåtgärder föreskrivas om en skyldighet för arbetstagar-, tjänstemanna- och tjänsteinnehavarföreningar att när de verkställer en arbetskonflikt genom en begränsning av arbetskonflikten eller genom skyddsarbete se till att vissa nödvändiga funktioner tryggas. Arbetskonflikten ska inte få omedelbart, konkret och allvarligt äventyra utförandet av de uppgifter som tryggas genom bestämmelserna. En stridsåtgärd som verkställs i strid med omsorgsplikten ska vara förbjuden, om inte arbetsgivaren med skäligen tillgängliga medel kan undvika att de nödvändiga funktionerna allvarligt äventyras. Genom de föreslagna bestämmelserna tryggas vissa funktioner som är nödvändiga med tanke på de grundläggande fri- och rättigheterna eller det allmänna intresset under arbetskonflikter. I propositionen föreslås också bestämmelser om rättsmedel som arbetsgivaren kan använda för att arbetskonflikter som strider mot omsorgsplikten ska förbjudas genom domstolsbeslut. I propositionen föreslås det dessutom ändringar i arbetstidslagens bestämmelser om nödarbete. Enligt propositionen ska nödarbete vara en sista utväg i en akut farosituation som motsvarar nödtillstånd för att arbetsgivaren ska kunna förhindra att det uppstår skadepåföljder som är betydande med tanke på de grundläggande och mänskliga rättigheter som omfattas av regleringen. Nödarbete kommer i fråga endast om skadepåföljderna inte kan undvikas med de medel som föreslås i propositionen eller med andra skäliga medel. De föreslagna lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.