Justering av statsandelen för basservice
Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
Statsandelen för kommunal basservice sänks och spar- och kompensationsåtgärder görs i statsandelarna från ingången av 2017. Kommunerna kompenseras för förlorade skatteinkomster samtidigt som besparingarna från konkurrenskraftsavtalet och uppgiftsöverföringarna beaktas.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 15.9.2016
- Senaste händelse
- 21.12.2016
- Omröstningar
- 3
- Anföranden
- 20
- Stadfäst
- 29.12.2016
- Författning
- 1485/2016
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Statsandelsprocenten för kommunal basservice sänks med 0,38 procentenheter till 25,23 procent för 2017. Till statsandelen läggs 390 miljoner euro som kompensation för ändringar i skattegrunderna och 94,8 miljoner euro för utveckling av närstående- och familjevården samt äldreservicen, men från den dras 356 miljoner euro av som besparingar kopplade till konkurrenskraftsavtalet samt andra sparposter.
Vad det betyder
Ändringen gäller alla kommuner i Finland och träder i kraft den 1 januari 2017. Anslaget för statsandelen för kommunal basservice minskar med cirka 444 miljoner euro netto, vilket också innefattar ett kostnadsneutralt avdrag på 331 miljoner euro till följd av att det grundläggande utkomststödet överförs till FPA. Förlusterna av kommunalskatt gottgörs kommunerna med 71,45 euro per invånare och besparingarna från konkurrenskraftsavtalet dras av med 65,24 euro per invånare.
Så röstade riksdagen
Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.
55 §, betänkandet / Joona Räsänen
Ja vann med rösterna 94–54.
SFP röstade med regeringen. 51 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 29.12.2016.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
20 anföranden · 12 talare · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
Debatten handlade om nedskärningarna i statsandelen för kommunal basservice och deras effekter på den kommunala ekonomin och basservicens kvalitet. Regeringspartierna ansåg att helheten vänder den kommunala ekonomin i en bättre riktning och betonade kommunernas egen beslutanderätt, medan oppositionen ansåg att besparingarna var oskäliga särskilt med tanke på äldreomsorgen. Propositionen splittrade riksdagen skarpt mellan regeringen och oppositionen.
- Försvagar nedskärningarna i statsandelarna kommunernas basservice och äldreomsorg?
- Stärks eller försvagas den kommunala ekonomin genom de genomförda ändringarna?
- Ökar skillnaderna mellan kommunerna och höjningarna av serviceavgifterna ojämlikheten bland medborgarna?
Gruppen stödde propositionen och betonade att budgethelheten på länge stärker den kommunala ekonomin och ger kommunerna frihet att självstyrt rikta sina medel.
”Tärkeätä on siis, arvoisa puhemies, että kuntatalous ensi vuonna pitkästä aikaa vahvistuu valtion budjetin vaikutusten ansiosta.”
— Toimi Kankaanniemi - CenternFör
Gruppen understödde propositionen och ansåg att regeringen vänder den kommunala ekonomin i en bättre riktning genom full kostnadskompensation för uppgifter.
”Tämä on ainoa oikeudenmukainen tapa siirtää näitä tehtäviä, ja se myöskin turvaa ihan parhaiten ne palvelut, joita joka ikinen kuntalainen arjessaan käyttää.”
— Elsi Katainen - SDPEmot
Gruppen motsatte sig propositionen eftersom nedskärningarna i statsandelarna stramar åt den kommunala ekonomin, försämrar kvaliteten på äldreservicen och ökar ojämlikheten bland medborgarna.
”Vaikka osa näistä muutoksista onkin kustannusneutraaleja, on näiden leikkausten vaikutus joka tapauksessa kuntatalouteen kielteinen.”
— Mika Kari - VänsterförbundetEmot
Gruppen motsatte sig propositionen och ansåg att kommunernas besparingar vältras över på låginkomsttagare i form av höjda serviceavgifter och försämrad service.
”Kyllä se minusta on selvää rahansiirtoa asukkailta kunnille eikä oikeita säästötoimenpiteitä, mitä valtiontaloudessa pitäisi tehdä.”
— Matti Semi - SFPEmot
Gruppen motsatte sig regeringens proposition och föreslog att den reservation som fogats till betänkandet godkänns.
”Ehdotan, että hyväksytään vastalauseen 2 mukainen lausuma.”
— Anders Adlercreutz Gruppen kritiserade att staten drar sig tillbaka från finansieringen av basservicen, vilket skapar tryck på kommunerna att göra personalnedskärningar och höja skatten.
”Tämänkin esityksen osalta voidaan todeta, että paine henkilöstösäästöihin ja veronkorotuksiin kunnissa tulee lisääntymään.”
— Päivi Räsänen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 20 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan, jolle sivistysvaliokunnan ja sosiaali- ja terveysvaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 15.9.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 20.9.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 12.12.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
- 13.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 20.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
- 21.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1485/2016 · 29.12.2016
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 2 § 1 mom. 2 punkten, 32, 35 och 36 §, 41 § 4 mom. 2—4 punkten, 49 § 2 mom. 5 punkten, 55 § 1 mom., 58 § 2 mom., 59 § 2 mom. 4 punkten och 3 mom. 3 punkten, av dem 35 § sådan den lyder i lag 1701/2015, 36 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 1188/2013, 676/2014, 1406/2014 och 1701/2015, 41 § 4 mom. 2—4 punkten sådana de lyder i lag 1271/2013, 49 § 2 mom. 5 punkten sådan den lyder i lag 1510/2011, 55 § 1 mom. sådant det lyder i lag 506/2016 och 58 § 2 mom. sådant det lyder i lag 676/2014, och fogas till 4 § 1 mom., sådant det lyder delvis ändrat i lag 676/2014, en ny 6 a-punkt och till 11 §, sådan den lyder i lag 676/2014, ett nytt 3 mom. som följer:
2 §Undantag från tillämpningsområdet
Med stöd av denna lag beviljas statsandel inte för driftskostnader som föranleds av
2) i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) avsedd verksamhet om vars finansiering det föreskrivs i 11 § 3 mom. i den lagen och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen,
4 §Definitioner
I denna lag avses nedan med
6 a) kommun med skärgårdsdel kommuner på vars skärgårdsdelar bestämmelserna om skärgårdskommuner ska tillämpas enligt 9 § i lagen om främjande av skärgårdens utveckling,
11 §Karaktär av skärgård
Kommunens kalkylerade kostnader på grundval av karaktären av skärgård i kommuner med skärgårdsdel beräknas genom att det per invånare bestämda grundpriset för en kommun med skärgårdsdel multipliceras med kommunens invånarantal och med den andel av kommunens invånarantal som bor i skärgården.
32 §Minskning som gäller finansiering för inledande av grundläggande utbildning
Finansiering som en privat anordnare av grundläggande utbildning beviljas enligt 11 § 2 mom. i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för inledande av verksamhet minskar statsandelarna till alla kommuner med ett belopp som motsvarar den totala finansieringen. Minskningen är lika stor per invånare i alla kommuner.
35 §Beaktande av ändringar av beskattningsgrunder i statsandelen
Statsandelen till kommunerna ökas med 71,45 euro per invånare i enlighet med den minskning av skatteinkomsterna som följer av ändringarna av beskattningsgrunderna vid beskattningen för 2017.
Om kommunens skatteinkomster minskar med mer än 71,45 euro per invånare efter den ökning av statsandelen som avses i 1 mom., ökas statsandelen för kommunal basservice med det belopp som fås när 71,45 euro per invånare dras av från minskningen av skatteinkomsterna per invånare. Om kommunens skatteinkomster minskar med mindre än 71,45 euro per invånare, minskas kommunens statsandel med det belopp som fås när minskningen av kommunens skatteinkomster per invånare dras av från 71,45 euro. De sammanlagda årliga ökningarna och minskningarna av statsandelen ska vara lika stora på riksnivå. När ändringen av statsandelen för kommunal basservice beräknas tillämpas beskattningsuppgifterna för 2015, skattesatsen för 2016 och invånarantalet vid årsskiftet 2015/2016.
36 §Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna
Under 2015—2018 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av 0,10 euro per invånare för finansiering av statens och kommunernas projekt för utveckling av informationsteknik.
Under 2016—2019 dras från statsandelen för kommunal basservice årligen av ett belopp som motsvarar indexhöjningen. År 2016 är det beloppet 6,32 euro per invånare.
År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 65,24 euro per invånare i anknytning till de besparingar som konkurrenskraftsavtalet medför för kommunerna.
År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 6,05 euro per invånare gör utgiftsminskningen till följd av pensionsstödet till långtidsarbetslösa.
År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 0,31 euro per invånare för finansiering av systemet för antagning av studerande.
År 2017 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,07 euro per invånare för finansiering av sjuk-vårds- och läkarhelikopterverksamhet.
41 §Ersättning för elever som får specialiserad sjukvård eller skolhemsundervisning eller i fråga om elever som är placerade av barnskyddsskäl
När ersättning enligt 1—3 mom. beräknas för finansåret beaktas som avdrag elevens andel av följande finansiering som betalas till utbildningsanordnaren:
2) finansiering som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av påbyggnadsundervisning för elever,
3) förhöjning som betalas för finansåret enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för ordnande av undervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och
4) skolhemsförhöjning enligt 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet för skolhemsundervisning.
49 §Utbetalning av statsandelar och hemkommunsersättningar
Finansministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet ger in följande uppgifter till Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning för utbetalning av de belopp som avses i 1 mom.:
5) i 6, 7, 10, 11, 19—22 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedda statsandelar och finansieringar,
55 §Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel
Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6—13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 25,23 procent (statsandelsprocent) och kommunernas självfinansieringsandel är 74,77 procent.
58 §Justering av kostnadsfördelningen
Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6—13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet:
1)finansiering av påbyggnadsundervisning,
2)finansiering av förskoleundervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, om eleven fyller fem år det år då deras förskoleundervisning börjar,
3)finansiering av grundläggande utbildning enligt 46 § i lagen om grundläggande utbildning,
4)finansiering för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och
5)tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning.
59 §Driftskostnader som ska beaktas när kostnadsfördelningen justeras
När kostnadsfördelningen justeras beaktas dock inte driftskostnaderna för följande uppgifter:
4) i 2 § 2 mom. 11 punkten i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet avsedd förskoleundervisning och i 9 § i lagen om grundläggande utbildning avsedd förberedande undervisning som ordnas för invandrare före den grundläggande utbildningen,
När kostnadsfördelningen justeras betraktas inte följande kostnader som driftskostnader för de uppgifter som avses i 1 mom.:
3) mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster med undantag för mervärdesskatt som ingår i anskaffningspriset för varor och tjänster som anskaffas av privata utbildningsanordnare eller universitet,
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.