Läsårsavgifter på andra stadiet utanför EU
Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning och till vissa lagar som har samband med den
För studerande på andra stadiet som kommer till Finland från länder utanför EU och EES införs läsårsavgifter. Dessutom ska yrkesinriktad uppdragsutbildning i fortsättningen kunna säljas till arbetsgivare även för finländska och andra EU-medborgare.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 9.10.2025
- Senaste händelse
- 12.12.2025
- Omröstningar
- 6
- Anföranden
- 81
- Stadfäst
- 22.12.2025
- Författning
- 1362/2025
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
För personer som anländer från områden utanför EU och EES i studiesyfte föreskrivs kostnadstäckande läsårsavgifter inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen, och dessa studerande avgränsas utanför statsandelsfinansieringen och läroplikten. Dessutom ges anordnare av yrkesutbildning möjlighet att ordna examensinriktad uppdragsutbildning för medborgare i EU- och EES-stater utan avgifter för den studerande, och läroanstalterna ges rätt till informationsutbyte med Migrationsverket.
Vad det betyder
Ändringarna träder i kraft den 1 augusti 2026 och gäller dem som inleder sina studier därefter. Studerande från tredjeländer blir tvungna att betala för sina studier på andra stadiet, och betalningen av avgiften blir en förutsättning för uppehållstillstånd för studier, men avgiften gäller inte till exempel personer som bor i landet med permanent uppehållstillstånd, personer som får tillfälligt skydd eller personer som kommer till läroavtalsutbildning med arbetsbaserat tillstånd. Finansieringen inom den offentliga ekonomin minskas för yrkesutbildningen med 10 miljoner euro år 2026 och med 15 miljoner euro från och med år 2027 samt för gymnasieutbildningen med 2 miljoner euro år 2026 och med 3 miljoner euro från och med år 2027. Företag och arbetsgivare kan i sin tur mer flexibelt än tidigare skaffa yrkesinriktad examensutbildning för sin egen personal.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 9.12.2025Riksdagen godkände lagen med rösterna 131–42.
SDP röstade med regeringen. 26 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 18.9.2026). En ledamot som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 22.12.2025.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
81 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I riksdagen debatterades införandet av läsårsavgifter på andra stadiet för studerande från länder utanför EU och EES samt utvidgningen av försäljningen av uppdragsutbildning. Enligt regeringspartierna riktar reformen de offentliga medlen rättvist och rensar bort missförhållanden inom utbildningsexporten. Propositionen väckte kraftigt motstånd särskilt inom Centern och Vänsterförbundet, som fruktade att små regionala gymnasier läggs ner och att avgiftsfrihetsprincipen urholkas.
- Leder införandet av läsårsavgifter till att små regionala gymnasier stängs?
- Borde utbildningen på andra stadiet förbli avgiftsfri för alla studerande?
- Försämrar finansieringsnedskärningen i anslutning till reformen yrkesutbildningens kvalitet?
- Avskaffar läsårsavgifterna missbruket kring att ta in studerande till landet?
Reformen säkerställer att de offentliga medlen riktas till finländare och ger läroanstalterna bättre möjligheter till export av uppdragsutbildning samtidigt som missbruk åtgärdas.
”On kuitenkin huolehdittava, että julkinen rahoitus kohdistuu suomalaisiin opiskelijoihin ja pysyvästi maassa asuviin.”
— Milla Lahdenperä Enligt gruppen ska det finländska utbildningssystemet inte fungera som ett gratis utbildningscenter för hela världen, utan utlänningar måste själva betala kostnaderna för sin utbildning.
”Kun kolmansista maista saapuvat opiskelijat maksavat koulutuksestaan, säästyy veronmaksajien rahoja ja kuntien maksutaakka kevenee.”
— Sara Seppänen - SFPFör
Gruppen anser att skattemedel måste riktas noga i det strama ekonomiska läget och att upprätthållandet av gymnasienätet inte kan vila på att locka utländska minderåriga studerande.
”Kyseiset opiskelijat eivät enää olisi valtionosuusrahoituksen piirissä, vaan heidän koulutuksensa rahoitettaisiin kerättävillä lukuvuosimaksuilla.”
— Anders Adlercreutz - SDPFör med reservationer
Gruppen ansåg att det i sig är motiverat att ta ut avgifter, men uttryckte allvarlig oro över nedskärningarna i finansieringen av andra stadiet, tillgången på närundervisning och stödet till minderåriga studerande.
”Mutta ammattikouluissa tämän olisi ehdottomasti voinut jättää sinne pohjiin, eikä tästäkin tehdä säästölakia tässä tilanteessa, joka lähiopetuksessa siellä on.”
— Miapetra Kumpula-Natri - CenternEmot
Propositionen äventyrar verksamheten vid små landskapsgymnasier och yrkesläroanstalter samt försvårar tillgången på kompetent arbetskraft och tillgängligheten till undervisning i glesbygdsområden.
”Ei me keskustassa ainakaan tämmöistä esitystä voida kyllä millään kannattaa.”
— Markku Siponen - De GrönaEmot
Gruppen motsätter sig att avgiftsfriheten inom utbildningen urholkas och varnar för att reformen ökar läroanstalternas administrativa börda samtidigt som deras basfinansiering skärs ner.
”Koulutuksen maksuttomuus on laajasti jaettu periaate, ja olen huolissani, että sitä ollaan kerta toisensa jälkeen murennettu 2000-luvun aikana.”
— Jenni Pitko - VänsterförbundetEmot
Avgifterna leder utbildningssystemet mot ojämlikhet och marknadsanpassning och löser inte de verkliga utmaningarna kring rättsskydd och stöd för minderåriga studerande.
”Emme kannata lukuvuosimaksujen käyttöönottoa toisen asteen koulutuksessa.”
— Pia Lohikoski
Sammandraget är AI-genererat utifrån 81 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 9.10.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
- 14.10.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 28.11.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
- 5.12.2025Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 10.12.2025Toinen käsittely · Täysistunto
- 11.12.2025Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag5
- 1Laki ammatillisesta koulutuksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1362/2025 · 22.12.2025
- 2Laki lukiolain muuttamisestaHyväksytty · 1363/2025 · 22.12.2025
- 3Laki opetus- ja kulttuuritoimen rahoituksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1364/2025 · 22.12.2025
- 4Laki oppivelvollisuuslain 2 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1365/2025 · 22.12.2025
- 5Laki kolmansien maiden kansalaisten maahantulon ja oleskelun edellytyksistä tutkimuksen, opiskelun, työharjoittelun ja vapaaehtoistoiminnan perusteella annetun lain 7 a §:n muuttamisestaHyväksytty · 1366/2025 · 22.12.2025
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om yrkesutbildning (531/2017) 33 §, 34 § 1 mom., 36 §, 100 § 2 mom. 104 § 4 mom. och 123 § 1 mom., av dem 33 § sådan den lyder delvis ändrad i lag 233/2024 samt 100 § 2 mom., 104 § 4 mom. och 123 § 1 mom. sådana de lyder i lag 1078/2024, samt fogas till 73 § ett nytt 4 mom., till 102 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1218/2020, ett nytt 6 mom. samt till lagen nya 105 a § och 109 b § som följer:
33 §Uppdragsutbildning
En utbildningsanordnare kan för en grupp av studerande ordna examensutbildning i enlighet med sitt anordnartillstånd så att utbildningen beställs och finansieras av finska staten, en annan stat, en internationell organisation, ett finskt eller utländskt offentligt samfund eller en finsk eller utländsk stiftelse eller privat sammanslutning ( uppdragsutbildning ).
Utbildningsanordnaren får inte ordna uppdragsutbildning, om beställaren har för avsikt att förmedla studerande till examensstuderande så att förmedlingen av studerande är vinstdrivande affärsverksamhet. Utbildningsanordnaren ska se till att rättigheterna och skyldigheterna för dem som deltar i uppdragsutbildning har angetts i avtalet om uppdragsutbildning och att de som deltar i uppdragsutbildningen känner till dessa rättigheter och skyldigheter.
34 §Bestämmelser som tillämpas på uppdragsutbildning
På uppdragsutbildning tillämpas inte 24 § som gäller undervisnings- och examensspråk, 25 § som gäller verksamhetsområde, 26 § som gäller minimiantalet studerandeår och 28 § som gäller anordnande av examina i syfte att uppnå ekonomisk vinst.
36 §Finansiering av och avgifter för uppdragsutbildning och utbildning som ordnas utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
Uppdragsutbildning och i 35 § avsedd utbildning som ordnas utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får inte försämra utbildningsanordnarens förutsättningar att ordna examina och utbildning som anges i anordnartillståndet.
Utbildningsanordnarna ska av beställare av utbildning som avses i 33 § 1 mom. eller av studerande som deltar i utbildning som avses i 35 § 1 mom. ta ut avgifter som åtminstone täcker kostnaderna för att ordna utbildningen. Utbildningsanordnaren ska rikta avkastningen av uppdragsutbildningen till sin egen utbildningsverksamhet. Den som har beställt utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut sådana avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsstat eller i enlighet med beställarens praxis, som är skäliga med hänsyn till levnadskostnaderna i de studerandes utreseland.
Beställaren får dock inte ta ut avgift enligt 2 mom.
1) av den som är medborgare i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, av dem som jämställs med medborgare i Europeiska unionen med stöd av ett avtal som Europeiska unionen och dess medlemsstater har ingått med en annan avtalspart och inte heller av i utlänningslagen (301/2004) avsedda familjemedlemmar till ovan nämnda personer,
2) av den som har ett i utlänningslagen avsett EU-blåkort och inte heller av dennes i utlänningslagen avsedda familjemedlemmar,
3) av den som har ett i utlänningslagen avsett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, och inte heller av dennes i utlänningslagen avsedda familjemedlemmar,
4) av den som har kontinuerligt uppehållstillstånd,
5) av den som har permanent uppehållstillstånd,
6) av den som när studierna inleddes hade ett i utlänningslagen avsett uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd och vars tillstånd inte senare har återkallats med stöd av 58 § 4 mom. i den lagen.
Med avvikelse från 3 mom. 4 punkten tas avgift dock ut av studerande vars första uppehållstillstånd har beviljats på grund av studier samt av studerande som vistas i Finland med ett kontinuerligt uppehållstillstånd som grundar sig på familjeband i en situation där anknytningspersonen vistas i Finland med ett uppehållstillstånd som grundar sig på studier eller där anknytningspersonen vistas i Finland med ett kontinuerligt uppehållstillstånd, men dennes första uppehållstillstånd har beviljats på grund av studier.
73 §Utbildningsersättningar
Bestämmelserna i 1–3 mom. tillämpas inte på studerande som deltar i utbildning som är belagd med läsårsavgift som avses i 105 a §.
100 §Rätt till avgiftsfria måltider
Bestämmelserna i 1 mom. tillämpas inte på studerande i läroavtalsutbildning, arbetskraftsutbildning eller sådan utbildning som är belagd med läsårsavgift som avses i 105 a §.
102 §Studiesociala förmåner i läroavtalsutbildning
Bestämmelserna i 1–4 mom. tillämpas inte på studerande som deltar i utbildning som är belagd med läsårsavgift enligt 105 a §.
104 §Beviljande av och rätt till en plats på ett internatboende
Bestämmelserna i 103 § 2 mom. och 1 mom. i denna paragraf tillämpas inte på studerande som deltar i arbetskraftsutbildning eller på studerande som deltar i utbildning som är belagd med läsårsavgift enligt 105 a §.
105 a §Läsårsavgift som tas ut av tredjelandsmedborgare för utbildning
Utbildningsanordnaren ska hos en studerande som antagits till utbildning enligt denna lag och som är medborgare i ett tredjeland ta ut en läsårsavgift som åtminstone täcker de genomsnittliga kostnaderna för ordnandet av utbildningen. Den som söker till studier ska informeras om hur läsårsavgiften bestäms under hela studietiden. Betalningen av läsårsavgiften är en förutsättning för deltagande i undervisningen. Avgift tas dock inte ut av studerande som
1) har ett i utlänningslagen avsett EU-blåkort,
2) har ett i utlänningslagen avsett EU-uppehållstillstånd för varaktigt bosatta, och inte heller av dennes i utlänningslagen avsedda familjemedlemmar,
3) har kontinuerligt uppehållstillstånd,
4) har permanent uppehållstillstånd,
5) när studierna inleddes har haft ett i utlänningslagen avsett uppehållstillstånd på grund av tillfälligt skydd och vars tillstånd inte senare har återkallats med stöd av 58 § 4 mom. i den lagen,
6) deltar i uppdragsutbildning,
7) är läropliktig enligt 2 § läropliktslagen, eller
8) har tillfälligt uppehållstillstånd på högst ett år på grund av deltagande i ett utbytesprogram för studerande.
Med avvikelse från 1 mom. 3 punkten tas avgift dock ut av studerande vars första uppehållstillstånd har beviljats på grund av studier samt av studerande som vistas i Finland med ett kontinuerligt uppehållstillstånd som grundar sig på familjeband i en situation där anknytningsperson vistas i Finland med ett uppehållstillstånd som grundar sig på studier eller där anknytningspersonen vistas i Finland med ett kontinuerligt uppehållstillstånd, men dennes första uppehållstillstånd har beviljats på grund av studier.
Närmare bestämmelser om grunderna för bestämmande av de läsårsavgifter som avses i 1 mom. får utfärdas genom förordning av undervisnings- och kulturministeriet.
109 b §Rätt att få uppgifter som gäller uppehållstillstånd
En utbildningsanordnare har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt för bedömningen av betalningsskyldigheten enligt 105 a § och för planeringen av undervisningen få behövlig information av Migrationsverket om giltighetstiden och grunden för samt typen av det dokument om uppehållsrätt som en sökande eller studerande samt dessas i utlänningslagen avsedda anknytningsperson ansökt om, innehar eller tidigare har beviljats, samt om hur behandlingen av en ansökan om ett dokument om uppehållsrätt framskrider.
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller i någon annan lag har utbildningsanordnaren, trots sekretessbestämmelserna, rätt att lämna Migrationsverket uppgifter om misstankar om missbruk som hänför sig till villkoren för inresa eller villkoren för vistelse i landet beträffande
1) en person som ansöker om ett dokument om uppehållsrätt, eller
2) en person som innehar ett dokument om uppehållsrätt och som är sökande eller studerande hos utbildningsanordnaren eller en i utlänningslagen avsedd anknytningsperson till en sådan person.
Den rätt att lämna uppgifter som avses i 2 mom. förutsätter dessutom att dessa uppgifter är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som Migrationsverket har enligt utlänningslagen, medborgarskapslagen (359/2003) eller lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018).
123 §Information om möjligheterna att avlägga examina och om utbildningen
Utbildningsanordnaren ska se till att det finns allmänt tillgänglig information om möjligheterna att avlägga examina, den utbildning som ges, ansökan till utbildning och de läsårsavgifter som tas ut av tredjelandsmedborgare.
§
Denna lag träder i kraft den 20. Bestämmelserna om läsårsavgifter i 105 a § och rätten att få uppgifter i 109 b § tillämpas på studerande som inleder sina studier den 1 augusti 2026 eller därefter.
2.Lag om ändring av gymnasielagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i gymnasielagen (714/2018) 9 § 1 och 4 mom., av dem 9 § 1 mom., sådant det lyder i lag 801/2024, samt
§
fogas till lagen en ny 34 a §, till 35 §, sådan den lyder i lag 1217/2020, ett nytt 3 mom., och till lagen en ny 60 §, i stället för den 60 § som upphävts genom lag 1236/2021, som följer:
9 §Uppdragsutbildning
En utbildningsanordnare i vars tillstånd enligt 3 § ingår tillstånd att ordna utbildning som avses i 25 § i lagen om studentexamen och som leder till International Baccalaureate-examen får ordna undervisning som leder till sådan examen för studerande som kommer till Finland, om utbildningen beställs och finansieras av en annan stat, en internationell organisation eller en finländsk eller utländsk offentlig sammanslutning, stiftelse eller privat sammanslutning ( uppdragsutbildning ). Utbildningsanordnaren får inte ordna uppdragsutbildning, om beställaren har för avsikt att förmedla studerande till examensstuderande så att förmedlingen av studerande är vinstdrivande affärsverksamhet. Utbildningsanordnaren ska se till att rättigheterna och skyldigheterna för dem som deltar i uppdragsutbildning har angetts i avtalet om uppdragsutbildning och att de som deltar i uppdragsutbildningen känner till dessa rättigheter och skyldigheter.
Utbildningsanordnaren ska hos den som beställer utbildningen ta ut en sådan avgift för ordnandet av uppdragsutbildningen som åtminstone täcker kostnaderna för utbildningen. Avgiften ska även täcka kostnaderna för de studiesociala förmåner som avses i 35 §. Utbildningsanordnaren ska rikta avkastningen av uppdragsutbildningen till sin egen utbildningsverksamhet. Den som har beställt utbildningen har rätt att av de studerande som deltar i uppdragsutbildningen ta ut sådana avgifter i enlighet med lagstiftningen i beställarens placeringsstat eller i enlighet med beställarens praxis, som är skäliga med hänsyn till levnadskostnaderna i de studerandes utreseland På undervisning som ordnas som uppdragsutbildning tillämpas inte lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009).
34 a §Läsårsavgift som tas ut av tredjelandsmedborgare för utbildning
Utbildningsanordnaren ska hos en tredjelandsmedborgare ta ut en läsårsavgift av en studerande som antagits till utbildning enligt denna lag och som ansöker om uppehållstillstånd på grund av studier eller vistas i landet med ett uppehållstillstånd som beviljats på grund av studier. Läsårsavgift tas också ut av en tredjelandsmedborgare som bedriver i denna lag avsedda studier i distansundervisning. Läsårsavgiften ska vara minst det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning. Om utbildningsanordnarens pris per enhet är lägre än det genomsnittliga priset per enhet för gymnasieutbildning, ska läsårsavgiftens storlek uppgå till minst utbildningsanordnarens pris per enhet. Beloppet av den avgift som tas ut av studerande som antagits för att avlägga ett eller flera läroämnen är det genomsnittliga priset per enhet per studiepoäng eller ett lägre pris per enhet per anordnare dividerat med talet 30. Betalning av läsårsavgiften är en förutsättning för deltagande i undervisningen. Avgiften för hela studietiden bestäms på basis av det pris per enhet som gällde under det första studieåret. Avgift tas dock inte ut av studerande som;
1) deltar i uppdragsutbildning, eller
2) har tillfälligt uppehållstillstånd på högst ett år på grund av deltagande i ett utbytesprogram för studerande.
35 §Studiesociala förmåner
Bestämmelserna i 1–2 mom. tillämpas inte på studerande som deltar i avgiftsbelagd utbildning enligt 34 a §.
60 §Rätt att få uppgifter som gäller uppehållstillstånd
En utbildningsanordnare har trots sekretessbestämmelserna rätt att avgiftsfritt för bedömningen av betalningsskyldigheten enligt 34 a § och för planeringen av utbildningen få behövlig information av Migrationsverket om giltighetstiden och grunden för samt typen av det dokument om uppehållsrätt som en sökande eller studerande ansökt om, innehar eller tidigare har beviljats, samt om hur behandlingen av en ansökan om ett dokument om uppehållsrätt framskrider.
Utöver vad som föreskrivs i lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) eller i någon annan lag har utbildningsanordnaren, trots sekretessbestämmelserna, rätt att lämna Migrationsverket uppgifter om misstankar om missbruk som hänför sig till villkoren för inresa eller villkoren för vistelse i landet beträffande
1) en person som ansöker om ett dokument om uppehållsrätt, eller
2) en person som innehar ett dokument om uppehållsrätt och som är sökande eller studerande hos utbildningsanordnaren.
Den rätt att lämna uppgifter som avses i 2 mom. förutsätter dessutom att dessa uppgifter är nödvändiga för skötseln av de uppgifter som Migrationsverket har enligt utlänningslagen, medborgarskapslagen (359/2003) eller lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018).
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna om läsårsavgifter i 34 a § och rätten att få uppgifter i 109 b § tillämpas på dem som inleder sina studier efter lagens ikraftträdande.
3.Lag om ändring av lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet (1705/2009) 24 § 1 mom., 31 § 1 mom. 7 och 8 punkten och 49 § 1 mom., sådana de lyder, 24 § 1 mom. i lag 803/2024, 31 § 1 mom. 7 och 8 punkten i lag 1410/2014 och 49 § 1 mom. i lag 532/2017, samt fogas till 31 § 1 mom., sådant det lyder i lagarna 1410/2014, 532/2017 och 1114/2021, en ny 9 punkt som följer:
24 §Priserna per enhet för gymnasieutbildning
Priserna per enhet för studerande i gymnasieutbildning beräknas årligen på basis av de riksomfattande totalkostnader som alla utbildningsanordnare har orsakats av gymnasieutbildning enligt gymnasielagen och läropliktslagen samt av utbildning som handleder för examensutbildning och som ordnas av en anordnare av gymnasieutbildning under året före det år som föregår det år då priserna per enhet bestäms. Från totalkostnaderna avdras först 1,44 procent för tilläggsfinansieringen för en särskild utbildningsuppgift i gymnasiet. Vid beräkning av priserna per enhet beaktas emellertid inte utgifterna för undervisning utomlands eller studerande som får sådan undervisning. Vid beräkning av priserna per enhet beaktas inte heller studerande i uppdragsutbildning enligt 9 § i gymnasielagen eller studerande som är skyldiga att betala läsårsavgift enligt 34 a § i gymnasielagen. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i utbildning som handleder för examensutbildning med koefficienten 1,17. Vid beräkning av priserna per enhet viktas antalet studerande som deltar i gymnasieutbildning för vuxna med koefficienten 0,615, med undantag av studerande som får utbildning vid en internatskola.
31 §Kostnader som inte beaktas vid beräkningen av priser per enhet
Som driftskostnader för gymnasier och sådan grundläggande konstundervisning som finansieras enligt antalet undervisningstimmar betraktas inte
7) kostnader för avgiftsbelagd service som tillhandahålls av den som ordnar verksamhet enligt någon av de lagar som nämns i 1 §, eller
8) andra förvaltningskostnader än sådana som direkt hänför sig till verksamhet enligt de lagar som nämns i 1 §, eller
9) kostnader för ordnande av uppdragsutbildning enligt 9 § i gymnasielagen eller utbildning som är belagd med läsårsavgift enligt 34 a § i gymnasielagen.
49 §Fastställande av antalet prestationer som används vid beräkningen av finansieringen
I fråga om yrkesutbildningen fastställer undervisnings- och kulturministeriet för det följande finansåret antalet prestationer som används som grund för den kalkylerade basfinansieringen som bestäms enligt 32 a § 2 mom. samt beloppet av de ersättningar för mervärdesskatt som avses i 32 i § 1 mom. utifrån de uppgifter som utbildningsanordnarna har lämnat med stöd av 58 §. Prestationerna beaktas dock inte i finansieringen, om de gäller en i 105 a § i lagen om yrkesutbildning avsedd studerande som är skyldig att betala läsårsavgift eller om utbildningen har finansierats med annan finansiering än kalkylerad basfinansiering eller finansiering enligt prövning, De prestationer som inte har anmälts inom utsatt tid kan lämnas obeaktade som grund för finansieringen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
4.Lag om ändring av 2 § i läropliktslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i läropliktslagen (1214/2020) 2 § 1 mom., sådant det lyder i lag 715/2022, som följer:
2 §När läroplikten börjar och upphör
Barn som har sin vanliga vistelseort i Finland är läropliktiga. Ett barn anses vid tillämpningen av denna lag ha sin vanliga vistelseort i Finland om barnet har en hemkommun i Finland enligt lagen om hemkommun (201/1994). Tredjelandsmedborgare som vistas i Finland i studiesyfte är dock inte läropliktiga i Finland. En person har rätt att bli befriad från läroplikt, om grunden för personens vistelse i landet är studier. Boendekommunen beslutar om befrielse från läroplikt efter ansökan.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
5.Lag om ändring av 7 a § i lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse på grund av forskning, studier, praktik och volontärarbete (719/2018) 7 a § 2 mom. 1 punkten, sådan den lyder i lag 277/2022, som följer:
7 a §Beviljande av nationellt uppehållstillstånd för studier
En tredjelandsmedborgare beviljas nationellt uppehållstillstånd för studier, om han eller hon har antagits som studerande i Finland
1) till en annan läroanstalt än en högskola, om studierna leder till examen eller yrke och tredjelandsmedborgaren har betalat de avgifter som utbildningsanordnaren kräver, eller
§
Denna lag träder i kraft den 20.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.