Uppskov med löneutmätning vid sysselsättning
Lag om ändring av utsökningsbalken
En utsökningsgäldenär som varit arbetslös länge får rätt att skjuta upp löneutmätningen när personen börjar arbeta. Ändringen uppmuntrar till att ta emot arbete och gör att den nyanställda får behålla mer inkomster för eget bruk i början.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 26.10.2017
- Senaste händelse
- 21.12.2017
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 18
- Stadfäst
- 12.1.2018
- Författning
- 60/2018
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
En låginkomsttagare som fått arbetslöshetsförmån i minst ett år och som får arbete får rätt till högst sex månaders uppskov med löneutmätningen. Andra gäldenärer kan beviljas prövningsbaserat uppskov i högst fyra månader, och för den som efter långvarig arbetslöshet blir näringsidkare kan en mindre andel av näringsinkomsten än vanligt mätas ut.
Vad det betyder
Ändringen gäller arbetslösa utsökningsgäldenärer, av vilka merparten är män, och den beräknas årligen uppmuntra under tusen personer att börja arbeta. Indrivningen av borgenärernas fordringar skjuts framåt med uppskovstiden, men sysselsättningen beräknas ge den offentliga ekonomin skatteintäkter och en besparing i förmånsutgifterna på cirka 7 000 euro per sysselsatt och år.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
18 anföranden · 1 debatt
Debattens huvudpunkter
Riksdagen behandlade ett lagförslag som gör det möjligt att tillfälligt skjuta upp löneutmätningen för långtidsarbetslösa som börjar arbeta. Propositionen fick ett exceptionellt enhälligt och positivt mottagande av alla partier i plenum. Under debatten betonade ledamöterna vikten av att avveckla flitfällor och efterlyste fortsatta åtgärder för att underlätta situationen för överskuldsatta.
Förslaget avvecklar flitfällor för sysselsättning och förbättrar incitamenten att ta emot arbete och driva företag utan att gäldenärens kreditvärdighet äventyras.
”Työllisyysasteen nostamiseksi on tehtävä nyt kaikki toimenpiteet, joita työkalupakista löytyy, niin yrittäjyyttä vahvistamalla kuin työllisyyden kannusteita ja työn vastaanoton kannusteita parantamalla.”
— Antti Häkkänen - Blå framtidFör
Reformen undanröjer hinder för att ta emot arbete och hjälper skuldsatta människor att få sin ekonomi i balans igen genom arbete.
”Tämä on erinomainen uudistus ja helpottaa velallisen asemaa merkittävästi.”
— Reijo Hongisto Förslaget är en human och förnuftig åtgärd som underlättar situationen för gäldenärer som planerar att arbeta eller starta företag, och det bryter skuldfällan.
”Jos selvästi on työhaluja tai pyrkimystä elinkeinon harjoittamiseen, niin on helppo kannattaa ulosottomenettelyn keventämistä.”
— Jani Mäkelä - SDPFör
Lagändringen är en tydlig förbättring av gäldenärernas ställning och undanröjer hinder för sysselsättning, men arbetet för att underlätta överskuldsättningen måste fortsätta även med andra åtgärder.
”Nämä ulosottoon liittyvät kannustinloukut ovat tunnistettu ongelmakohta, ja esitys helpottaa ulosottovelallisen asemaa.”
— Johanna Ojala-Niemelä - De GrönaFör
Reformen är en human och motiverad förbättring som ger gäldenärer ett incitament och en möjlighet att få sin ekonomiska situation på rätt spår igen.
”Tämä on inhimillinen muutos, selkeä parannus, koskee tuhansia ja on hyvinkin kannatettava esitys.”
— Johanna Karimäki Uppskovet med betalningen sänker tröskeln för att ta emot arbete och gör det lättare att börja jobba, även om det skyddade beloppet samtidigt borde ha höjts.
Sammandraget är AI-genererat utifrån 18 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin lakivaliokuntaan, jolle talousvaliokunnan ja työelämä- ja tasa-arvovaliokunnan on annettava lausunto.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 26.10.2017Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
- 8.11.2017Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 12.12.2017Valiokunnan mietintö tai lausunto · lakivaliokunta
- 13.12.2017Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 18.12.2017Toinen käsittely · Täysistunto
- 20.12.2017Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki ulosottokaaren muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 60/2018 · 12.1.2018
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av utsökningsbalken
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i utsökningsbalken (705/2007) 4 kap. 51 § 2 mom., ändras 1 kap. 32 § 3 mom. 3 punkten, 2 kap. 24 § 3 mom. samt 4 kap. 48 § 2 mom., 54 § 2 mom., 59 § 1 mom. och 64 § 1 mom., av dem 1 kap. 32 § 3 mom. 3 punkten sådan den lyder i lag 932/2009, samt fogas till 4 kap. en ny 51 a § som följer:
1 kap. – Allmänna bestämmelser
32 §Utlämnande av uppgifter till den som bedriver kreditupplysningsverksamhet
På gäldenärens begäran ska utmätningsmannen göra återtagningsanmälan om de uppgifter som han har givit till den som bedriver kreditupplysningsverksamhet, om
3) utsökningsgrundens tidsfrist har löpt ut eller utsökningen upphör på grund av att skulden har preskriberats slutgiltigt med stöd av 13 a § i lagen om preskription av skulder (728/2003),
2 kap. – Utsökningsgrunder
24 §Tidsfrist
Har det inom utsökningsgrundens tidsfrist förrättats utmätning för indrivning av fordran eller har fordran uppgivits vid försäljning som avses i 5 kap., hindrar det att tidsfristen har löpt ut eller att skulden har preskriberats slutgiltigt med stöd av 13 a § i lagen om preskription av skulder inte att betalning fås ur de utmätta medlen.
4 kap. – Utmätning
48 §Skyddat belopp
Med make avses i 1 mom. äkta make och den som bor med gäldenären under äktenskapsliknande förhållanden. Gäldenären anses försörja en person vars inkomst inte överstiger det skyddade beloppet för gäldenären själv, och ett sådant barn, oberoende av om även den andra maken bidrar till försörjningen av barnet. Underhållsbidrag som gäldenären betalar kan beaktas på det sätt som föreskrivs i 51, 51 a, 52 och 53 §.
51 a §Uppskov med utmätning på grundval av sysselsättning
Om gäldenären vid den tidpunkt då ett arbetsförhållande inleds har fått arbetslöshetsförmåner enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) för minst 258 dagar, ska vid inkomstgränsutmätning utmätningen av lönen på gäldenärens begäran skjutas upp så att uppskovet varar halva anställningsförhållandets längd, dock i högst sex månader. Uppskovstiden räknas från det att anställningsförhållandet inleddes, och antalet uppskovsmånader avrundas uppåt till hela kalendermånader. Uppskov behöver inte ges om gäldenären tidigare har beviljats uppskov och ett nytt uppskov väsentligt skulle äventyra den sökandes rätt att få betalning.
Om förutsättningarna enligt 1 mom. för uppskov inte uppfylls, kan utmätningen av lönen dock skjutas upp på grundval av sysselsättning så att uppskovet varar högst halva anställningsförhållandets längd, dock inte över fyra månader från det att anställningsförhållandet inleddes. Uppskov får dock inte beviljas, om sökandens rätt till betalning väsentligt äventyras eller om arbetslösheten har varat endast en kort tid.
54 §Underhållsbidrag
Om utmätning av lön verkställs för indrivning av ett löpande eller förfallet underhållsbidrag eller för indrivning av ett underhållsbidrag och en annan fordran, kan gäldenären ges fria månader eller uppskov enligt 51 a § endast av vägande skäl.
59 §Betalningsplan
Utmätningsmannen kan i stället för utmätning av lön fastställa en skriftlig betalningsplan för gäldenären, om gäldenären gör det troligt att han eller hon planenligt till utmätningsmannen betalar det regelmässiga beloppet eller ett belopp enligt 51, 51 a eller 52—54 §. Utmätningsmannen ska minst en gång om året av gäldenären begära en utredning om de inkomster och förmåner som ingår i inkomstbasen.
64 §Periodisk näringsinkomst för fysiska personer
Är gäldenären en fysisk person som bedriver näringsverksamhet, ska fem sjättedelar av hans eller hennes periodiska näringsinkomst undantas från utmätningen. Gäldenären kan få behålla
1) mer än fem sjättedelar, om gäldenären därmed kan fortsätta med näringsverksamheten, om gäldenären har blivit näringsidkare efter en lång period av arbetslöshet eller om gäldenärens betalningsförmåga väsentligt har nedsatts av någon särskild orsak, eller
2) mindre än fem sjättedelar, om det kan anses skäligt med beaktande av gäldenärens förmögenhetsställning eller om gäldenären väsentligt har försummat betalningsskyldigheter i samband med näringsverksamheten.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.