HE 160/2018 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 27.9.2018

Frysning av folkpensionsindexbundna förmåner

Lag om indexjustering av folkpensionen och vissa andra förmåner år 2019 samt till lagar om ändring av 2 § i lagen om folkpensionsindex och 9 § i lagen om utkomststöd

Inga indexhöjningar görs år 2019 i sociala förmåner som är bundna till folkpensionsindexet, såsom folkpension och utkomstskydd för arbetslösa. Grunddelen av utkomststödet höjs dock i takt med prisökningen.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
27.9.2018
Senaste händelse
20.12.2018
Omröstningar
8
Anföranden
89
Stadfäst
28.12.2018
Författning
1315/2018

Vad som föreslås

Folkpensionsindexet fryses på 2018 års nivå för år 2019, och beräkningsformeln för indexet ändras permanent från och med år 2020 så att den uteblivna höjningen inte kompenseras senare. Grunddelen av utkomststödet får en separat nivåhöjning på 1,2 procent för att stödet ska bibehålla sin nivå.

Vad det betyder

Ändringen gäller bland annat mottagare av folkpension, garantipension, handikappbidrag, sjukdagpenningens minimibelopp samt arbetsmarknadsstöd och grunddagpenning från och med den 1 januari 2019. De offentliga finansernas förmånsutgifter beräknas minska med cirka 68,6 miljoner euro år 2019. Grunddelen av utkomststödet för en ensamstående stiger till följd av höjningen från 491,21 euro till 496,98 euro i månaden.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 17.12.2018

Riksdagen godkände lagen med rösterna 9784.

Propositionen innehöll flera lagförslag som det röstades om separat. Här visas omröstningen om det huvudsakliga lagförslaget – de övriga finns nedan.

97
Jaa · godkändes
84
Ei

Regeringen ja, oppositionen nej. 18 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNBlåSamlSannfTLTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 28.12.2018.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

89 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades frysningen av indexhöjningarna för 2019 av sociala förmåner som är bundna till folkpensionsindexet och dess effekter på låginkomsttagares utkomst. Regeringspartierna betonade balanseringen av de offentliga finanserna samt de separata höjningarna av utkomststödet och garantipensionen. Oppositionen motsatte sig propositionen skarpt och ansåg att indexfrysningarna under en högkonjunktur var orättvisa nedskärningar.

  • Är indexfrysningarna nedskärningar i grundskyddet?
  • Borde besparingarna på förmåner hävas under en period av ekonomisk tillväxt?
  • Kompenserar nivåhöjningarna av minimiförmånerna och garantipensionen för effekterna av indexfrysningarna?
  • Är det godtagbart att frysa fronttilläggets index?
  • Besparingarna har varit nödvändiga för att bryta skuldsättningen, och utkomsten för de allra mest utsatta tryggas genom fulla indexjusteringar av utkomststödet.

    Toiseksi, kaikkien pienituloisimmat tässä yhteiskunnassa — siis kaikkein pienituloisimmat — saavat toimeentulotukea, ja toimeentulotukeen on tehty ja tehdään täydet indeksitarkistukset.
    Ben Zyskowicz
  • Anpassningen av de offentliga finanserna kräver svåra beslut, men regeringen har valt att i stället för indexjusteringar rikta resurserna till kännbara höjningar av garantipensionen och minimidagpenningarna.

    Mutta silloin se prioriteetti ja arvovalinta oli se, että korotettiin ennemminkin takuueläkettä.
    Katri Kulmuni
  • Indexfrysningen är en del av planen för de offentliga finanserna för att stabilisera ekonomin, och ställningen för dem med allra lägst inkomster skyddas genom höjningar av utkomststödet och andra minimiförmåner.

    Ehdotetuilla muutoksilla pannaan toimeen valtioneuvoston julkisen talouden suunnitelmaa vuosille 2018—2021.
    Pirkko Mattila
  • Propositionen försämrar utkomsten för låginkomsttagare och pensionstagare samt ökar behovet av utkomststöd och risken för fattigdom, varför propositionen bör förkastas.

    Perussuomalaisten valiokuntaryhmä ei pidä kannatettavana sellaisia ehdotuksia, jotka vaikuttavat eläkkeensaajien ja perheiden saamien etuuksien vähenemiseen.
    Arja Juvonen
  • SDPEmot

    Indexfrysningarna skär upprepade gånger i grundskyddet och försvagar köpkraften för låginkomstpensionärer, arbetslösa och veteraner under en period av ekonomisk tillväxt.

    Me sosiaalidemokraatit emme voi hyväksyä hallituksen esitystä kansaneläkeindeksin jäädyttämisestä, joka tarkoittaa käytännössä ihmisten perusturvaetuuksien leikkaamista.
    Anneli Kiljunen
  • Det finns inga hållbara grunder för indexfrysningar under ekonomisk tillväxt, och de försvagar låginkomsttagarnas köpkraft och välfärd på bred front.

    Vihreiden mielestä näille hallituksen indeksileikkauksille ja ‑jäädytyksille ei ole kestäviä perusteita eikä niitä pidä hyväksyä.
    Hanna Halmeenpää
  • Att frysa indexen för grundskyddet under en högkonjunktur är en orättvis politik som ökar ojämlikheten och slår hårt mot dem som står utanför arbetslivet.

    Kyllä tässä esityksessä nyt konkretisoituu, mistä on kyse tämän hallituksen eriarvoistavassa politiikassa.
    Li Andersson
  • SFPEmot

    Besparingar som riktar sig mot pensionärer med de lägsta inkomsterna kan inte godtas, och indexfrysningen av folkpensionerna borde förkastas.

    Därför vill vi förkasta indexfrysningen till den del det gäller folkpensionerna.
    Eva Biaudet
  • Ställningen för låginkomstpensionärer och andra mindre bemedlade borde förbättras genom att indexfrysningarna slopas och nivåhöjningar görs i folkpensionerna.

    Hallituksen indeksileikkaukset on ilman muuta poistettava, mutta sen lisäksi hallituksen tällä kaudella jo tekemät indeksileikkaukset on korvattava kansaneläkkeiden tason nostolla.
    Sari Tanus
  • Indexskyddet är en fast del av grundskyddet, och det är inte rättvist att ingripa i utkomsten för dem som har det allra sämst ställt.

    Kyllä indeksiturva on osa perusturvaa, ja sitä kyllä nyt tässä leikataan.
    Paavo Väyrynen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 89 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet. De längsta anförandena förkortades i sammandragets källmaterial.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.

Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 27.9.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 10.10.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 5.12.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 12.12.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 18.12.2018Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 19.12.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag3

  • 1Laki kansaneläkkeen ja eräiden muiden etuuksien indeksitarkistuksista vuonna 2019Hyväksytty · 1315/2018 · 28.12.2018
  • 2Laki kansaneläkeindeksistä annetun lain 2 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1316/2018 · 28.12.2018
  • 3Laki toimeentulotuesta annetun lain 9 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1317/2018 · 28.12.2018

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om indexjustering av folkpensionen och vissa andra förmåner år 2019

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §

Trots bestämmelserna i lagen om folkpensionsindex (456/2001) är poängtalet för folkpensionsindex 1 617 år 2019.

2 §

Denna lag träder i kraft den 20 .

Om det någon annanstans i lag eller förordning hänvisas till lagen om folkpensionsindex, anses hänvisningarna i fråga om poängtalet för folkpensionsindex år 2019 gälla denna lag.

2.Lag om ändring av 2 § i lagen om folkpensionsindex

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om folkpensionsindex (456/2001) 2 § 2 mom., sådant det lyder i lag 982/2017, som följer:

2 §Uträkning av folkpensionsindexet

Poängtalet för folkpensionsindexet uträknas så att medeltalet av levnadskostnadsindexets poängtal för månaderna i det föregående årets tredje kvartal divideras med talet 1,206. Både medeltalet och kvoten avrundas separat till närmaste hela tal.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

3.Lag om ändring av 9 § i lagen om utkomststöd

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomststöd (1412/1997) 9 § 1 mom. 1 punkten, sådan den lyder i lag 983/2017, som följer:

9 §Grunddelens storlek

Utkomststödets grunddel per månad är

1) för ensamstående 463,48 euro,

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att det stiftas en lag om indexjustering av folkpensionen och vissa andra förmåner år 2019. Dessutom föreslås det i propositionen att lagen om folkpensionsindex och lagen om utkomststöd ändras. Folkpensionsindexet föreslås bli fryst på 2018 års nivå. Ändringen gäller folkpensionen, garantipensioner och andra sådana förmåner som justeras enligt folkpensionsindex eller som annars är bundna till folkpensionsbeloppet. Sådana andra förmåner är bland annat handikappförmåner, fronttillägg, minimidagpenning enligt sjukförsäkringslagen samt grunddagpenning, arbetsmarknadsstöd och barnförhöjning enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa. Ändringen gäller också bestämningsgrunderna för förmåner som är bundna vid folkpensionsindex samt belopp, som gränsen för den årliga självriskandelen för läkemedelsersättningar. Propositionen innehåller dessutom ett förslag till ändring av lagen om utkomststöd. Enligt förslaget höjs beloppet för utkomststödets grunddel med en summa som motsvarar nivåförhöjningen. Den föreslagna ändringen av indexjusteringarna är avsedd att vara permanent och den kompenseras inte i samband med kommande justeringar av folkpensionsindex. Lagen om folkpensionsindex föreslås bli ändrad permanent så att den divisor som används vid uträkningen av folkpensionsindex ändras i överensstämmelse med den föreslagna ändringen gällande indexjustering. Genom de föreslagna ändringarna verkställs statsrådets plan för de offentliga finanserna för 2018—2021. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2019 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen om indexjusteringar av folkpensionen och vissa andra förmåner år 2019 samt ändringen av 9 § i lagen om utkomststöd avses träda i kraft den 1 januari 2019. Ändringen av den divisor som används vid uträkningen av folkpensionsindex avses träda i kraft den 1 januari 2020.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.