Sänkning av arbetslöshetsförsäkringspremierna 2019
Lag om ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
Arbetslöshetsförsäkringspremierna för 2019 sänks för både löntagare och arbetsgivare. Löntagarens premie sjunker till 1,5 procent och arbetsgivarens lägre premie till 0,5 procent av lönen.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 27.9.2018
- Senaste händelse
- 29.11.2018
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 24
- Stadfäst
- 5.12.2018
- Författning
- 1076/2018
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Det totala beloppet av arbetslöshetsförsäkringspremier sänks med 0,8 procentenheter för 2019. Löntagarens premie och arbetsgivarens genomsnittliga premie sänks med 0,4 procentenheter vardera. Samtidigt uppdateras lönesummegränserna för utkomstskyddets självriskpremie, och maximibeloppet och redovisningstidtabellen för den andel som redovisas till FPA för finansiering av grunddagpenningen justeras.
Vad det betyder
Ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2019 och den lättar löntagarnas premiebörda med cirka 333 miljoner euro samt arbetsgivarnas kostnader med cirka 317 miljoner euro. Eftersom premiernas skatteavdragsgillhet minskar ökar statens skatteinkomster med uppskattningsvis 50 miljoner euro och kommunernas skatteinkomster med 81 miljoner euro. Motsvarande premiesänkningar gäller även delägare i företag, statliga affärsverk och universitet.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
24 anföranden · 1 debatt
Debattens huvudpunkter
I debatten diskuterades huruvida det är konjunkturpolitiskt förnuftigt att sänka arbetslöshetsförsäkringspremierna och om socialskyddsfondernas buffertar räcker till. Regeringspartierna ansåg att premiesänkningen var motiverad tack vare det förbättrade sysselsättningsläget. Oppositionen kritiserade i sin tur förslaget för att buffertar monteras ned under en högkonjunktur i stället för att man förbereder sig för en kommande recession.
- Borde man sänka premierna under en högkonjunktur eller bygga upp buffertar för sämre tider?
- Behandlar premiesänkningen löntagare och arbetsgivare likvärdigt?
- Är regeringens finanspolitik för expansiv på toppen av konjunkturen?
Gruppen stöder premiesänkningen, eftersom det förbättrade sysselsättningsläget ger ekonomiska möjligheter till det.
”Tämä työllisyyden parantuminen on syy siihen, että työttömyysvakuutusmaksua on voitu alentaa.”
— Ben Zyskowicz - CenternFör
Gruppen stöder propositionen som en del av en balanserad helhet i statsbudgeten och anser att den ekonomiska tillväxten skapar stabilitet.
”Käsittelyssä oleva lakiesitys on osa ensi vuoden, vuoden 2019, talousarviota, joka kokonaisuutena on erittäin tasapainoinen kokonaisuus.”
— Antti Kurvinen - SDPEmot
Gruppen anser att tajmningen i konjunkturpolitiken är felaktig och kräver att man fortsätter bygga upp buffertar inför sämre tider.
”Puskureita pitäisi koota vielä ensi vuonna.”
— Tytti Tuppurainen - De GrönaEmot
Gruppen anser att det är oansvarigt att sänka premierna under en högkonjunktur och att det är en omvänd konjunkturpolitik som gynnar höginkomsttagare.
”Kyllä tässä kokoomus harrastaa jotain ihan omaa taloustiedettään, kun se tekee käänteistä suhdannepolitiikkaa ja kutsuu sitä vastuulliseksi.”
— Ville Niinistö - VänsterförbundetEmot
Gruppen motsätter sig premiesänkningen och anser att man under en högkonjunktur borde samla buffertar för en kommande recession och arbetslöshet.
”Korkeasuhdanteen huipulla olisi järkevä kasvattaa puskureita, jotta olisi sitten, mistä maksaa, kun taas tulee taantuma ja työttömyys lisääntyy”
— Jari Myllykoski Gruppen motsätter sig inte propositionen, men ifrågasätter oppositionens tal om buffertar och påpekar fackföreningsrörelsens egna tillgångar.
”Tässä kun nyt puhutaan mielikuvapolitiikasta, on ehkä hyvä katsoa mitalin molemmilta puolilta, että miltäs tämä näyttää.”
— Peter Östman
Sammandraget är AI-genererat utifrån 24 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu ei jatkunut. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 27.9.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 10.10.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 20.11.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
- 22.11.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 27.11.2018Toinen käsittely · Täysistunto
- 28.11.2018Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki työttömyysetuuksien rahoituksesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1076/2018 · 5.12.2018
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring och temporär ändring av lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner (555/1998) 18 § 1—5 mom., 23 § 1 mom., 24 § 1 mom. och 24 a § 3 mom., sådana de lyder, 18 § 1—5 mom., 24 § 1 mom. och 24 a § 3 mom. i lag 928/2017 samt 23 § 1 mom. i lag 522/2018, som följer:
18 §Arbetslöshetsförsäkringspremiernas belopp
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för 2019 är 1,50 procent av lönen. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie är graderad enligt det lönebelopp som arbetsgivaren betalar så att premien år 2019 är 0,5 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 086 500 euro och 2,05 procent för den överskjutande delen av lönen.
För 2019 är löntagares arbetslöshetspremie för delägare i företag 0,78 procent av lönen och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie för delägare i företag 0,5 procent av lönen.
För 2019 är arbetslöshetsförsäkringspremien för statliga affärsverk 0,5 procent av det sammanlagda lönebelopp som betalas av affärsverket för affärsverksamhet för ett lönebelopp upp till 2 086 500 euro och 1,16 procent för den överskjutande delen av lönen.
För 2019 är arbetslöshetsförsäkringspremien för universitet som avses i 1 § i universitetslagen (558/2009) 0,5 procent av lönen för ett lönebelopp upp till 2 086 500 euro och 1,38 procent för den överskjutande delen av lönen.
Löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie och arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie är lika stora. Ändringarna i löntagares och arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremier fördelar sig jämnt mellan arbetsgivares genomsnittliga arbetslöshetsförsäkringspremie och löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie. Också självriskpremien beaktas i arbetsgivarens genomsnittliga premie. Arbetsgivares arbetslöshetsförsäkringspremie ska graderas så att premien för den del av lönebeloppet som inte överstiger 2 086 500 euro är en fjärdedel av premien för den del av lönebeloppet som överstiger 2 086 500 euro. Denna fjärdedel uttrycks i fulla hundradelar av en procentenhet avrundad till närmaste fem hundradelar.
23 §Arbetslöshetsförsäkringspremieintäkt som ska redovisas till grundskyddet
Sysselsättningsfonden redovisar genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet av löntagares influtna arbetslöshetsförsäkringspremie till Folkpensionsanstalten för finansiering av grunddagpenningen ett belopp, som i genomsnitt motsvarar beloppet av löntagares arbetslöshetsförsäkringspremie för arbetstagare som inte hör till arbetslöshetskassorna, dock så att det redovisade beloppet uppgår till högst utgiften för grunddagpenningen. Det belopp som årligen ska redovisas fastställs av social- och hälsovårdsministeriet sedan det inhämtat utlåtande av Sysselsättningsfonden. Det belopp som ska redovisas kan vid behov justeras under redovisningsåret på initiativ av Folkpensionsanstalten eller social- och hälsovårdsministeriet.
24 §Betalningsskyldighet
En i 12 § avsedd arbetsgivare vars lönebelopp som utgör grund för arbetslöshetsförsäkringspremien under det år som föregår uppsägningsåret samt statens bokföringsenhet eller affärsverk vars motsvarande lönebelopp är minst 2 086 500 euro är skyldiga att betala självriskpremie för utkomstskyddet för arbetslösa, om
1) den arbetslöshet som beror på att anställningsförhållandet har sagts upp eller arbetstagaren permitterats fortsätter så att personen i fråga blir berättigad till tilläggsdagar enligt 6 kap. 9 § 1 mom. i lagen om utkomstskydd för arbetslösa, eller
2) den rätt till arbetslöshetsdagpenning för en person som beror på att anställningsförhållandet sagts upp och som börjat efter uppnådd 60 års ålder fortsätter efter det att personen i fråga har fyllt 63 år eller han eller hon har börjat få ålderspension efter att ha fyllt 62 år och arbetslöshetsdagpenningen har fortsatt ända till övergången till ålderspension.
24 a §Självriskpremiens belopp
Full självriskpremie är 90 procent av den förmånsutgift som avses i 1 och 2 mom. Full självriskpremie tas ut om företagets lönebelopp enligt 24 § 1 mom. är minst 33 384 000 euro. Om lönebeloppet är mindre, sjunker självriskpremien lineärt så att ingen självriskpremie tas ut om lönebeloppet är högst 2 086 500 euro.
§
Bestämmelsen i 23 § 1 mom. tillämpas också på det belopp för 2018 som Sysselsättningsfonden redovisar till Folkpensionsanstalten. Överskottet av arbetslöshetsförsäkringspremieintäkten redovisas genom förmedling av social- och hälsovårdsministeriet till Sysselsättningsfonden efter det att Folkpensionsanstaltens bokslut för 2018 har fastställts.
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.