HE 164/2021 vpGodkändÖverlämnad 7.10.2021

Justering av kommunernas statsandelar 2022

Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

Kommunernas statsandelsprocent för basservice och statsandelarnas belopp justeras för 2022. Samtidigt beaktas finansieringen av nya lagstadgade uppgifter och permanenta lösningar för tidigare genomförda besparingar.

Status
Godkänd
Överlämnad
7.10.2021
Senaste händelse
10.12.2021
Omröstningar
0
Anföranden
5
Stadfäst
22.12.2021
Författning
1291/2021

Vad som föreslås

Kommunernas statsandelsprocent för basservice sänks till 23,59 procent (tidigare 25,67 procent), vilket bestämmer kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. I procentändringen beaktas full finansiering av nya och utvidgade uppgifter, neutralisering av justeringen av kostnadsfördelningen samt att tidigare indexnedskärningar och avdrag enligt konkurrenskraftsavtalet görs permanenta. Dessutom flyttas granskningsdagen för hemkommunsersättningen till den 15 december och den elektroniska delgivningen av beslut underlättas.

Vad det betyder

Ändringen gäller alla kommuner i Fastlandsfinland och träder i kraft den 1 januari 2022. Kommunernas statsandelar för basservice uppgår år 2022 till totalt cirka 7,97 miljarder euro, vilket är cirka 300 miljoner euro mer än i föregående års ordinarie budget. Kommunerna ersätts för nya och utvidgade skyldigheter med cirka 117 miljoner euro, varav de mest betydande är minimidimensioneringen för vårdpersonal (43,7 miljoner euro), reformen av klientavgiftslagen (28 miljoner euro) och eftervården inom barnskyddet (12 miljoner euro).

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

5 anföranden · 2 talare · 1 debatt

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades beloppet och beräkningsgrunderna för kommunernas statsandelar för basservice för 2022. Det rådde bred enighet om propositionens huvudlinjer, men uppmärksamhet fästes vid kostnadsfördelningen under social- och hälsovårdsreformens övergångsfas och övervakningen av coronastöden.

  • Hur ska anvisningarna för fördelningen av social- och hälsovårdskostnaderna mellan kommunerna och de blivande välfärdsområdena utformas?
  • Övervakas det tillräckligt hur de statsunderstöd som beviljats kommunerna styrs till att åtgärda serviceskulden?
  • SDPFör

    Regeringen anser att lagförslaget stärker den kommunala ekonomin, beaktar nya uppgifter och nollställer tidigare års uteblivna indexhöjningar före social- och hälsovårdsreformen.

    Kokonaisuutena, kun tekee tätä yhteen‑ ja vähennyslaskua näiden summien osalta, mitä äsken totesin, kunnille tulee valtionosuuksia ensi vuodelle noin 300 miljoonaa euroa lisää.
    Sirpa Paatero
  • SamlingspartietFör med reservationer

    Samlingspartiet ansåg att stödet till kommunerna var bra, men uttryckte oro över en enhetlig fördelning av social- och hälsovårdskostnaderna samt över att understöden riktas till det verkliga vård- och välfärdsunderskottet.

    Ja sitä minä tässä peräänkuulutan, että seuraatteko te sitä, laitetaanko se raha aivan varmasti siihen, mikä siellä on se koettu gäppi.
    Paula Risikko

Sammandraget är AI-genererat utifrån 5 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin hallintovaliokuntaan.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 7.10.2021Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 13.10.2021Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 1.12.2021Valiokunnan mietintö tai lausunto · hallintovaliokunta
  4. 2.12.2021Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 7.12.2021Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 8.12.2021Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki kunnan peruspalvelujen valtionosuudesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1291/2021 · 22.12.2021

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om statsandel för kommunal basservice (1704/2009) 36 §, 37 § 1 mom., 55 § 1 mom. samt 58 och 64 §, sådana de lyder, 36 § och 55 § 1 mom. i lag 1253/2020, 37 § 1 mom. i lag 1234/2020, 58 § delvis ändrad i lagarna 676/2014, 1485/2016 och 1234/2020 samt 64 § i lag 1376/2019, samt fogas till 48 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1376/2019, ett nytt 3 mom. som följer:

36 §Tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen till kommunerna

År 2022 dras från statsandelen för kommunal basservice av 1,27 euro per invånare för minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa.

År 2022 dras från statsandelen för kommunal basservice av 4,10 euro per invånare för finansiering av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet.

År 2022 dras från statsandelen för kommunal basservice av 1,82 euro per invånare i anknytning till ibruktagandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna.

År 2022 ökas statsandelen för kommunal basservice med 0,36 euro per invånare i anknytning till kommunernas skyldighet att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

37 §Skyldighet att betala hemkommunsersättning

Om förskoleundervisning och grundläggande utbildning enligt 26 § 1 mom. i lagen om grundläggande utbildning den 15 december året före det år som föregått finansåret ordnas av någon annan än elevens hemkommun, är elevens hemkommun skyldig att betala kommunen i fråga eller den utbildningsanordnare av annat slag som avses i 1 § 2 mom. i denna lag hemkommunsersättning enligt 38—41 §. Kommunen är inte skyldig att betala hemkommunsersättning för elever som är under 6 år och fullgör förlängd läroplikt enligt 2 § 3 mom. i läropliktslagen.

48 §Beslut om beviljande av statsandel och beslut om ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna

Oberoende av vad som i lagen om elektronisk kommunikation i myndigheternas verksamhet (13/2003) föreskrivs om elektronisk delgivning, kan ett beslut som avses i denna paragraf delges elektroniskt utan samtycke av den som saken gäller.

55 §Statsandelsprocent och kommunens självfinansieringsandel

Kommunens kalkylerade kostnader enligt 6—13 § fördelas på så sätt att kommunernas statsandel är 23,59 procent (statsandelsprocent ) och kommunernas självfinansieringsandel 76,41 procent.

58 §Justering av kostnadsfördelningen

Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras de kalkylerade kostnader, de grundpriser och den finansiering som avses i 2 mom. i enlighet med de faktiska kostnaderna och den i 55 § angivna statsandelsprocenten med iakttagande av det som föreskrivs nedan i denna paragraf samt i 59 och 60 §.

Vid justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna justeras på riksnivå som en helhet de grundpriser som ligger till grund för de kalkylerade kostnaderna enligt 6—13 §. Dessutom justeras följande finansiering om vilken det föreskrivs i 11 och 29 § i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet:

1) finansiering av påbyggnadsundervisning,

2) finansiering av förskoleundervisning för elever som omfattas av förlängd läroplikt enligt 26 a § i lagen om grundläggande utbildning, om eleven fyller fem år det år då deras förskoleundervisning börjar,

3) finansiering av grundläggande utbildning för vuxna enligt 46 § 2 mom. i lagen om grundläggande utbildning,

4) finansiering för elever som omfattas av förlängd läroplikt, och

5) tillägg för internatskola och skolhemsförhöjning.

Justeringen av kostnadsfördelningen grundar sig på den skillnad som uppstår mellan de kalkylerade och faktiska kostnaderna för det i 60 § 2 mom. avsedda finansåret och som justeras enligt kostnadsnivån för det finansår för vilket justeringen görs.

Staten deltar i de kalkylerade kostnader som avses i 2 mom. med den procentandel som anges i 55 §. I statsandelsprocenten beaktas den i 2 mom. avsedda finansieringen enligt lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet.

De grundpriser och den finansiering som avses i 1 mom. fastställs och bestämmelser om den i 4 mom. avsedda statsandelsprocenten utfärdas för varje finansår. Justeringen av kostnadsfördelningen görs årligen.

64 §Rättelseförfarande

Om en kommun är missnöjd med ett beslut som gäller beviljande av statsandel, höjning av statsandelen enligt prövning, ersättning för förlorade skatteinkomster som föranleds av ändringar i beskattningsgrunderna eller beloppet av hemkommunsersättningens grunddel, har kommunen rätt att inom tre månader från delfåendet av beslutet begära omprövning hos den myndighet som fattat beslutet. Bestämmelser om begäran om omprövning finns i förvaltningslagen (434/2003).

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om statsandel för kommunal basservice ändras så att statsandelsprocenten för kommunal basservice sänks med 2,08 procentenheter. Statsandelen föreslås från ingången av 2022 vara 23,59 procent och kommunernas självfinansieringsandel 76,41 procent. I den föreslagna ändringen av statsandelsprocenten har som tillägg beaktas 0,30 procentenheter i anknytning till fullgörandet av nya och mer omfattande åligganden så att statsandelsprocenten är 100. Som nya och mer omfattande åligganden har man beaktat minimidimensioneringen av omsorgspersonalen i enlighet med äldreomsorgslagen (43,7 miljoner euro), revideringen av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården (28 miljoner euro), eftervården inom barnskyddet (12 miljoner euro), utvidgningen av screeningprogrammet (10 miljoner euro), stärkandet av elev- och studerandevården (8,4 miljoner euro), stödet för småbarnspedagogiken (6,25 miljoner euro), minimidimensioneringen av personalen inom barnskyddet (4,8 miljoner euro), utvidgningen av läroplikten (2,8 miljoner euro) och ändringen av sjukförsäkringslagen när det gäller bedömning av rehabiliteringsbehovet (1 miljon euro). I samband med ändringarna av åligganden beaktas en överföring till Statskontoret för kostnaderna för upprätthållandet av kommunernas automatiska ekonomiska rapportering (0,15 miljoner euro). Som tillägg har dessutom beaktats 0,80 procentenheter på grund av en separat höjning av statsandelen (245,7 miljoner euro). Vid ändringen har som avdrag beaktats 1,87 procentenheter i anslutning till neutraliseringen av justeringen av kostnadsfördelningen 2022 mellan kommunerna och staten (563,5 miljoner euro) samt 0,55 procentenheter i anslutning till de avdrag i indexhöjningarna 2016, 2018 och 2019 (168,5 miljoner euro) och 0,76 procentenheter i anslutning till det avdrag med koppling till konkurrenskraftsavtalet (233,6 miljoner euro) som ändras från temporära avdrag till permanenta avdrag. I propositionen föreslås bestämmelser om tidsbegränsade minskningar och ökningar av statsandelen för kommunal basservice år 2022. I statsandelen görs motsvarande avdrag som för närvarande som anknyter till minskningen av utgifterna för pensionsstödet till långtidsarbetslösa (totalt 7,0 miljoner euro), finansieringen av sjukvårdshelikopter- och läkarhelikopterverksamhet (totalt 22,5 miljoner euro) och genomförandet av incitamentsystemet för digitalisering i kommunerna (totalt 10,0 miljoner euro). Statsandelarna ökas med totalt 2 miljoner euro i anslutning till kommunernas skyldighet att delta i beredningen av social- och hälsovårdsreformen. När det gäller justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna föreslås det att det till lagen fogas en bestämmelse som preciserar sättet att beräkna justeringen. Dessutom föreslås vissa tekniska ändringar i fråga om bestämmandet av skyldigheten att betala hemkommunsersättning, delgivningen av statsandelsbeslut och rättelseförfarandet. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2022.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.