HE 165/2025 vpGodkändÖverlämnad 6.11.2025

Smidigare fortsatt malmletning i gruvområden

Lag om ändring av 46 och 99 § i gruvlagen

Företag som verkat i gamla gruvområden ska i fortsättningen smidigare kunna få malmletningstillstånd för att fortsätta undersökningarna utan en flerårig väntetid. Samtidigt säkerställer man att markägarna får skälig ersättning för sina undersökningsområden.

Status: Godkänd
Överlämnad: 6.11.2025
Senaste händelse: 18.2.2026
Omröstningar: 0
Anföranden: 17
Stadfäst: 13.3.2026
Författning: 170/2026
Källa: eduskunta.fi ↗

Vad som föreslås

Gruvmyndigheten ska i fortsättningen kunna bevilja malmletningstillstånd direkt till innehavaren av en tidigare gruvrättighet utan en karenstid på två år i situationer där gruvrättigheten enligt den gamla lagen har förfallit eller återkallats och ytterligare undersökning av fyndigheten är motiverad före eventuell brytning. Samtidigt föreskrivs det om en fast malmletningsersättning på 50 eller 100 euro per hektar i dessa situationer.

Vad det betyder

Ändringen förbättrar malmletnings- och gruvbolagens verksamhetsförutsättningar och rättsskydd genom att skydda gjorda undersökningsinvesteringar under en övergångsfas. För markägarna garanterar ändringen en ersättning per hektar på 50 eller 100 euro per år, vilket är högre än normalt och förhindrar att ersättningsnivån sjunker. Lagen träder i kraft den 1 mars 2026.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

17 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades frågan om att göra det smidigare att bevilja malmletningstillstånd i gamla gruvområden för att undanröja fördröjningar som orsakats av övergångsbestämmelserna. Regeringspartierna och en stor del av oppositionen ansåg att propositionen är nödvändig med tanke på investeringsklimatet och försörjningsberedskapen, men propositionen väckte också oenighet om tillsynen över miljöskyldigheterna och huruvida markägarnas ersättningar är tillräckliga.

Möjliggör ett flexiblare tillståndsförfarande att tidigare efterbehandlings- och miljöskyldigheter kringgås?
Är de malmletningsersättningar som betalas till markägarna tillräckliga?
Hur säkerställer man gruvprojektens lokala acceptans och kommunernas möjligheter att påverka?

SamlingspartietFör
Lagändringen ökar förutsebarheten inom gruvbranschen och undanröjer tolkningsproblem, utan att försvaga miljöskyddet eller markägarnas skydd.
”Itse pidän tätä lainsäädäntömuutosta hyvänä ja tervetulleena.”
— Timo Heinonen
SannfinländarnaFör
Propositionen undanröjer oskäliga fördröjningar som beror på lagstiftningens övergångsbestämmelser, förtydligar myndigheternas arbete och tryggar försörjningsberedskapen.
”Tavoitteena on muun muassa selkeyttää alan toimintaympäristöä ja edistää kaivosviranomaisen toiminnan sujuvuutta.”
— Sakari Puisto
SDPFör
Propositionen gör regleringen förutsebar och stöder investeringsklimatet utan att försvaga kraven på miljö och ansvar.
”Kyse on tärkeästä muutoksesta, joka on syytä saada voimaan.”
— Anette Karlsson
CenternFör med reservationer
Gruppen anser att det är bra att tillståndsförfarandet förtydligas och att försörjningsberedskapen stärks, men anser att de föreslagna ersättningarna till markägarna är otillräckliga.
”Edelleen voidaan kuitenkin katsoa, ettei maanomistajan asema parane riittävästi.”
— Vesa Kallio
De GrönaEmot
Propositionen ger industrins intressen för stor vikt på naturens bekostnad och kan göra det möjligt för gruvbolag att försumma tidigare efterbehandlingsskyldigheter.
”Kaivostoimijoille on osoitettava nykyistä suurempi vastuu toimintansa kestävyydestä ja kaivosten ympäristöhaittojen estämisestä ja korvaamisesta.”
— Tiina Elo
GrupplösaFör
Ändringen stärker stabilitet, rättvisa och den inhemska försörjningsberedskapen vid ett ansvarsfullt utnyttjande av naturresurser.
”Tällä lakimuutoksella luodaan vakautta ja ennakoitavuutta suomalaiselle kaivosalalle.”
— Juha Hänninen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 17 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin talousvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 165/2025 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 165/2025 vp sisältyvän lakiehdotuksen. Lakiehdotuksen toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

6.11.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Työ- ja elinkeinoministeriö
12.11.2025Lähetekeskustelu · Täysistunto
12.12.2025Valiokunnan mietintö tai lausunto · talousvaliokunta
10.2.2026Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
13.2.2026Toinen käsittely · Täysistunto
13.2.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

1Laki kaivoslain 46 ja 99 §:n muuttamisestaHyväksytty · 170/2026 · 13.3.2026

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av 46 och 99 § i gruvlagen

I enlighet med riksdagens beslut fogas till 46 § i gruvlagen (621/2011), sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lagarna 307/2017 och 505/2023, ett nytt 3 mom., varvid det nuvarande 3 mom. blir 4 mom., och till 99 § ett nytt 4 mom. som följer:

46 §Hinder för beviljande av malmletningstillstånd och guldvaskningstillstånd

Malmletningstillstånd kan av särskilda skäl beviljas för området för ett utmål som på det sätt som föreskrivs i 185 § kan jämställas med ett gruvområde som avses i 1 mom. 5 punkten i denna paragraf, om gruvrätten har upphört eller återkallats och den som söker malmletningstillstånd var innehavare av gruvrätten. Malmletningstillstånd kan dock inte beviljas för området för ett utmål som på det sätt som föreskrivs i 185 § kan jämställas med ett gruvområde som avses i 1 mom. 5 punkten i denna paragraf, om guldvaskning har bedrivits med stöd av den gruvrätt som har upphört eller återkallats.

99 §Malmletningsersättning

Med avvikelse från 2 mom. är malmletningsersättningen 50 euro per hektar, om malmletningstillståndet har beviljats med stöd av 46 § 3 mom., och 100 euro, om malmletningstillståndet har beviljats med stöd av 46 § 3 mom. och den tidpunkt då gruvrätten upphör att gälla har skjutits upp i enlighet med 68 § 3 mom. och 182 § 1 mom.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)

I denna proposition föreslås det att gruvlagen ändras. Genom propositionen görs det ändringar i hindren för beviljande av malmletningstillstånd och samtidigt föreskrivs det om sådana ersättningar till markägare i anslutning till de föreslagna ändringarna som behövs för att markägarnas rättigheter ska tillgodoses. Det föreslås att gruvmyndigheten av särskilda skäl kan bevilja malmletningstillstånd för ett gruvområde när gruvrätten har upphört eller återkallats, den som söker tillstånd var innehavare av gruvrätten och hindret för beviljande av tillstånd baseras på lagens övergångsbestämmelser. Lagstiftningens utveckling och övergångsbestämmelserna i gruvlagen har lett till situationer som är svåra att förutse med avseende på tillämpningen av lagen och verksamhetsmiljön. Syftet med propositionen är att möjliggöra en smidig övergång från verksamhet som bedrivs med stöd av gruvrätter som beviljats före ikraftträdandet av den nuvarande lagen till malmletningstillstånd enligt den gällande lagen i de fall där det är motiverat och möjligt att utreda möjligheterna till utvinning av fyndigheten på området, men där det ännu inte finns förutsättningar för egentlig brytning. Syftet är bland annat att förtydliga verksamhetsmiljön inom branschen och att göra gruvmyndighetens verksamhet smidigare. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 mars 2026.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.