HE 167/2020 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 15.10.2020

Sänkt industrielskatt och höjda uppvärmningsskatter

Lagar om ändring av lagstiftningen om energibeskattning

Elskatten för industrin och datorhallar sänks avsevärt, medan skatterna på uppvärmningsbränslen höjs. Samtidigt avskaffas den energiintensiva industrins system för återbäring av energiskatt stegvis.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
15.10.2020
Senaste händelse
14.12.2020
Omröstningar
8
Anföranden
51
Stadfäst
17.12.2020
Författning
1032/2020

Vad som föreslås

Elskatten för industrin och jordbruket (skatteklass II) sänks till EU:s miniminivå 0,05 cent per kilowattimme från och med den 1 januari 2021, och energiåterbäringen för energiintensiva företag slopas stegvis under åren 2021–2024. På motsvarande sätt höjs energiinnehållsskatten på bränslen för uppvärmning och arbetsmaskiner samt på torv med 2,7 euro per megawattimme, och skattestödet för kraftvärmeproduktion minskas.

Vad det betyder

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2021 och ökar statens energiskatteintäkter med netto cirka 44 miljoner euro per år. Kostnaderna sjunker för industriföretag, datorhallar och jordbruk som använder ren el, medan skattebördan skärps för företag som använder fossila bränslen. För hushållen höjer reformen uppvärmningskostnaderna: de årliga uppvärmningskostnaderna för ett oljeuppvärmt egnahemshus stiger i snitt med cirka 71 euro och kostnaderna för en bostad med fjärrvärme med uppskattningsvis 16–80 euro beroende på produktionssätt.

Så röstade riksdagen

Lagen godkändes till slut utan omröstning: ingen ledamot föreslog i den slutliga behandlingen att den skulle förkastas. Omröstningarna gällde detaljer i lagen.

Jämnaste omröstningen1:a behandlingen · 3.12.2020

Lagförslag 2, 8 a §, betänkandet / Matias Marttinen

Ja vann med rösterna 3223.

32
Jaa · ja
23
Ei · nej

Regeringen ja, oppositionen nej. 144 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNSamlSannfObundenTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 17.12.2020.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

51 anföranden · 4 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades reformen av energibeskattningen, där industrins elskatt sänks till EU:s miniminivå och skatterna på uppvärmningsbränslen samt torv samtidigt höjs. Samtliga grupper ansåg att sänkningen av elskatten och elektrifieringen av industrin var mycket välkomna. Oenighet väckte däremot de sociala konsekvenserna av skattehöjningarna på uppvärmningsbränslen, den snabba avvecklingen av torvanvändningen samt tidsplanen för att slopa den energiintensiva industrins skatteåterbäring.

  • Höjer skattehöjningarna på uppvärmningsbränslen och torv boendekostnaderna oskäligt mycket i glesbygden?
  • Är tidsplanen för att avskaffa den energiintensiva industrins skatteåterbäring för stram för vissa produktionsanläggningar?
  • Leder den skärpta beskattningen av torv till förbränning av rundvirke och ökad användning av importerade bränslen?
  • SDPFör

    SDP ansåg att propositionen var en utmärkt stimulans- och klimatåtgärd som sänker industrins kostnader och främjar övergången till icke-förbränningsbaserade uppvärmningsformer.

    Tämä on oikea suhdannepoliittinen toimi. Samaan aikaan tämä on ympäristöteko: tämä sähköveron alennus lisää huomattavasti polttoon perustumattomien lämmitysmuotojen kannattavuutta
    Antti Lindtman
  • CenternSplittrad

    Ministern och en del av ledamöterna ansåg att sänkningen av elskatten för industrin och jordbruket var utmärkt, men inom gruppen uttrycktes även starkt motstånd mot skattehöjningarna på torv och oro för fabrikernas anpassningstid.

    Mitä tulee turpeen veronkorotukseen, niin se on kyllä harkitsemattomimpia päätöksiä, mitä tässä talossa koskaan on tehty, koska sen kerrannaisvaikutukset tulevat olemaan kauheat.
    Hannu Hoskonen
  • De Gröna tackade för propositionen som ett betydande steg mot klimatneutralitet, eftersom skattesänkningen på el påskyndar utfasningen av fossila bränslen och styr mot rena investeringar.

    Meidän vaurautemme tähän mennessä on rakentunut hirveän paljon fossiilisen energian polton varaan, ja nyt pitää siirtyä polttoon perustumattomaan aikaan — se tapahtuu täällä, se tapahtuu maailmalla.
    Atte Harjanne
  • Vänsterförbundet stödde elektrifieringen av industrin och utfasningen av förbränningsteknik, men betonade samtidigt behovet av att stödja torvbranschens arbetstagare i omställningen och följa upp konsekvenserna för industrin.

    Teollisuuden sähköveron merkittävä alennus EU:n minimitasolle on merkittävä kädenojennus suomalaiselle teollisuudelle, kuten täällä on todettu.
    Hanna Sarkkinen
  • SFPFör

    SFP ansåg att sänkningen av elskatten avsevärt främjar industrins konkurrenskraft, investeringar och sysselsättning samtidigt som den leder mot klimatmålen.

    Tämä on hyvä esimerkki siitä, miten voidaan sekä edistää yritysten kilpailukykyä että viedä meitä kohti meidän ilmastotavoitteitamme.
    Anders Adlercreutz
  • SamlingspartietFör med reservationer

    Samlingspartiet understödde starkt sänkningen av industrins elskatt till EU:s miniminivå, men ansåg att nedtrappningen av skatteåterbäringen för energiintensiv industri var för brant och föreslog korrigeringar i den.

    vaikka kokoomus totta kai kannattaa nimenomaan tätä sähköveron kakkoskannan alentamista sen EU-minimiin — se tukee teollisuuden sähköistymistä ja meidän teollisuuden toimintaedellytyksiä
    Matias Marttinen
  • SannfinländarnaFör med reservationer

    Sannfinländarna ansåg att sänkningen av elskatten var bra, men kritiserade skatteskärpningarna på uppvärmningsbränslen och torv, vilka ansågs drabba medborgarnas boendekostnader oskäligt hårt och försvaga konkurrenskraften.

    Tämä turpeen verotus ja kaikki muu verotuksennosto ei kyllä tietenkään auta tähän kilpailukykyyn millään tavalla vaan päinvastoin tappaa meidän kilpailukykyä.
    Sheikki Laakso
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Kristdemokraterna understödde sänkningen av industrins elskatt, men krävde att skatteskärpningen på uppvärmningsbränslen och den snabba avvecklingen av torv slopas med hänsyn till landsbygdens boendekostnader och försörjningsberedskapen.

    Tässä nyt sitten haja-asutusalueiden asukkaat joutuvat ilmastopolitiikan maksumiehiksi, ja kyllähän tämä on vastoin puhetta ilmastotoimien sosiaalisesta oikeudenmukaisuudesta.
    Päivi Räsänen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 51 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.

Asian käsittely keskeytettiin.

Yleiskeskustelu päättyi. Asian käsittely keskeytettiin.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 15.10.2020Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 20.10.2020Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 1.12.2020Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
  4. 4.12.2020Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 9.12.2020Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 11.12.2020Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag3

  • 1Laki nestemäisten polttoaineiden valmisteverosta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1032/2020 · 17.12.2020
  • 2Laki sähkön ja eräiden polttoaineiden valmisteverosta annetun lain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 1033/2020 · 17.12.2020
  • 3Laki maataloudessa käytettyjen eräiden energiatuotteiden valmisteveron palautuksesta annetun lain 4 §:n muuttamisestaHyväksytty · 1034/2020 · 17.12.2020

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av lagen om punktskatt på flytande bränslen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) 4 § 1—4 mom., 9 a § 1 mom., 10 b § 1 mom. i och bilagan, sådana de lyder, 4 § 1 och 4 mom. samt 9 a § 1 mom. i lag 1399/2010, 4 § 2 mom. i lag 1225/2018, 4 § 3 mom. i lag 395/2013, 10 b § 1 mom. i lag 1169/2002 och bilagan i lag 1554/2019, som följer:

4 §

Punktskatt och försörjningsberedskapsavgift ska betalas enligt de till lagen bifogade skattetabellerna.

Sänkt skatt enligt skattetabell 2 tillämpas på bränslen som används i kombinerad el- och värmeproduktion.

Vad som i lagen om biodrivmedel och flytande biobränslen föreskrivs eller vad som med stöd av den föreskrivs eller bestäms om avfall, restprodukter, cellulosa från icke-livsmedel eller material som innehåller både cellulosa och lignin ska iakttas när skattetabeller tillämpas på produktgrupper som markeras med förkortningen T.

Skatterna i skattetabeller tillämpas på flytande bränslen som används som sådana eller blandade med annat flytande bränsle eller annat motsvarande motor- eller uppvärmningsbränsle.

9 a §

Den sänkning av skatten som avses i 4 § 2 mom. samt den skattefrihet som avses i 9 § 2, 3 och 5 punkten genomförs så att skatten på produkterna återbärs till användaren på ansökan, om bränslet har använts för skattefritt ändamål eller för ett ändamål som ger rätt till sänkning av skatt av någon annan än en godkänd upplagshavare.

10 b §

Om elström produceras vid kombinerad produktion av el och värme betalas skatt på de bränslen som används för produktion av värme enligt skattetabell 2 på basis av den till förbrukning överlåtna värmen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

2.Lag om ändring av lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen (1260/1996) 4 § 1 och 3 mom., 8 a § 1 mom., 10 § 1 mom. i och bilagan, sådana de lyder, 4 § 1 mom. i lag 1400/2010, 4 § 3 mom. och bilagan i lag 1226/2018, 8 a § 1 mom. i lag 1185/2014 och 10 § 1 mom. i lag 1168/2002, och fogas till 8 a §, sådan den lyder i lagarna 1168/2002, 1185/2014 och 1180/2016, ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2—5 mom. blir 3—6 mom., som följer:

4 §

Punktskatt och försörjningsberedskapsavgift ska betalas enligt de till lagen bifogade skattetabellerna.

Sänkt skatt enligt skattetabell 3 tillämpas på stenkol och naturgas som används i kombinerad el- och värmeproduktion.

8 a §

När de punktskatter som ett företag under räkenskapsperioden betalat för i denna lag avsedda produkter, för lätt och tung brännolja, biobrännolja och flytgas som används inom industrin för annat ändamål än som motorbränsle eller de punktskatter som ingått i anskaffningspriset för dessa produkter (beloppet av betalda punktskatter ):

1) utgör mer än 0,5 procent av företagets förädlingsvärde år 2020, har företaget rätt att beträffande den överskjutande delen ansöka om att 85 procent av de punktskatter som betalts ska återbäras,

2) utgör mer än 1,0 procent av företagets förädlingsvärde år 2021, har företaget rätt att beträffande den överskjutande delen ansöka om att 85 procent av de punktskatter som betalts ska återbäras,

3) utgör mer än 1,7 procent av företagets förädlingsvärde år 2022, har företaget rätt att beträffande den överskjutande delen ansöka om att 85 procent av de punktskatter som betalts ska återbäras,

4) utgör mer än 3,7 procent av företagets förädlingsvärde år 2023, har företaget rätt att beträffande den överskjutande delen ansöka om att 85 procent av de punktskatter som betalts ska återbäras,

5) utgör mer än 3,7 procent av företagets förädlingsvärde år 2024, har företaget rätt att beträffande den överskjutande delen ansöka om att 45 procent av de punktskatter som betalts ska återbäras. Från och med 2025 har företag inte rätt till skatteåterbäring.

Det förädlingsvärde som används vid beräkningen av skatteåterbäringen ska vara noll eller högre. Av den i 1 mom. avsedda skatteåterbäringen utbetalas dock endast den andel som överstiger 50 000 euro. Vid beräkningen av beloppet av betalda punktskatter kan företaget beakta punktskatter på i mom. 1 avsedda produkter som ingår i fjärrvärme och processånga som anskaffats av företaget, om det kan lägga fram tillförlitlig utredning om dessa. Punktskatter som ingår i köpvärme bestäms utifrån medeltalet av de punktskatter som ingår i den värmeproducerande anläggningens värmeproduktion under skatteperioden.

10 §

Om elström produceras vid kombinerad produktion av el och värme betalas skatt på de bränslen som används för produktion av värme enligt skattetabell 3 i bilagan på basis av den till förbrukning överlåtna värmen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

3.Lag om ändring av 4 § i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket (603/2006) 4 § 1 mom. sådant det lyder i lag 1186/2014, som följer:

4 §Skatteåterbäringens belopp

För lätt brännolja, tung brännolja och biobrännolja som under skatteåret använts i jordbruket och beskattats i Finland, återbärs punktskatt till sökanden i enlighet med vad som i lagen om punktskatt på flytande bränslen (1472/1994) föreskrivs om energiinnehållsskatt på svavelfri lätt brännolja, tung brännolja och biobrännolja. När det gäller biobrännolja med förkortningen T enligt 2 § 27 punkten underpunkt b återbärs 2,1 cent per liter för den överskjutande andelen av energiinnehållsskatten. För el återbärs punktskatt 2,19 cent per kilowattimme. Återbäring betalas enligt det återbäringsbelopp som gäller vid tidpunkten för konsumtionen av brännoljan eller elen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I propositionen föreslås ändringar av lagen om punktskatt på flytande bränslen, lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen samt lagen om återbäring av punktskatt på vissa energiprodukter som använts inom jordbruket. Skatten på bränslen för uppvärmning, kraftverk och arbetsmaskiner, dvs. lätt och tung brännolja, biobränsle, flytande gas, stenkol och naturgas höjs genom en höjning av energiinnehållsskatten. Höjningen är 2,7 euro per megawattimme. Energiskatten på torv och tallolja höjs i motsvarande grad. Skattestödet för kombinerad produktion av el och värme sänks genom slopande av beräkningsregeln, som sänker beskattningen av den värmemängd som beskattas i produktionen och således skatten på bränslen som används i värmeproduktion. Sänkningen av energiinnehållsskatten på kombinerad produktion av el och värme bevaras vid 7,63 euro per megawattimme. Dessa åtgärder ökar statens årliga skatteintäkter med 105 miljoner euro. Skatten enligt skatteklass II för elström sänks från 0,69 cent till EU:s miniminivå på 0,05 cent per kilowattimme i början av 2021. Återbäringen av energiskatt på bränslen till energiintensiva företag slopas stegvis 2021—2024 så att företagen inte längre är berättigade till återbäring för 2025. Slopandet av återbäringen genomförs så att energiskattebelastningen för de företag som belastas mest av en höjning av nettobeskattningen ökar kraftigast först i slutet av övergångsperioden. Utifrån dessa utgångspunkter genomförs slopandet av återbäringen så jämnt som möjligt. Ändringarna av skatten enligt skatteklass II för elström och återbäring av energiskatter omfattar utöver industrin dessutom gruvdrift och yrkesmässiga växthus. Även skatten på el som används bland annat inom jordbruk sänks, men detta sker på samma sätt som i dag genom att årligen återbära skatt som motsvarar skillnaden mellan skatteklass I och II till jordbruk. Sänkningen av skatteklass II för elström gäller också el som förbrukas av serverhallar med en total effekt på över fem megawatt. Propositionen anknyter till statens budgetproposition för 2021, och avsikten är att behandla propositionen tillsammans med den. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari 2021. Skatteåterbäringen till energiintensiva företag slopas gradvis 2021—2024.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.