Skydd mot gränsöverskridande rättegångsmissbruk
Lag om skydd mot gränsöverskridande rättegångsmissbruk för personer som deltar i den offentliga debatten
En ny lag ska skydda journalister, forskare och medborgarorganisationer mot ogrundade rättegångar som väcks i syfte att tysta dem i gränsöverskridande tvistemål. Domstolarna ska kunna förkasta en trakasseristämning i ett tidigt skede, kräva säkerhet för rättegångskostnaderna av käranden och påföra käranden en sanktionsavgift.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 20.11.2025
- Senaste händelse
- 22.4.2026
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 12
- Stadfäst
- 8.5.2026
- Författning
- 334/2026
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
För att genomföra EU:s så kallade SLAPP-direktiv stiftas en ny separat lag som ger domstolarna medel att ingripa mot gränsöverskridande trakasseristämningar som syftar till att tysta den offentliga debatten. Svaranden kan kräva att talan skyndsamt förkastas som uppenbart ogrundad samt begära att käranden ställer säkerhet för rättegångskostnaderna. Dessutom kan en kärande som väckt en rättegång grundad på missbruk påföras en avgift för rättegångsmissbruk på 1 000–50 000 euro.
Vad det betyder
Lagen träder i kraft den 7 maj 2026 och stärker yttrandefriheten genom att skydda aktörer som deltar i samhällsdebatten, såsom journalister, forskare och medborgarorganisationer, mot påtryckningsstämningar med utlandskoppling. Ändringen minskar svarandenas ekonomiska och tidsmässiga belastning och gör det möjligt att vid en finländsk domstol kräva ersättning för kostnader som orsakats av trakasserirättegångar i tredjeländer (utanför EU).
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
12 anföranden · 6 talare · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen behandlade lagförslaget som skyddar journalister, forskare och medborgarorganisationer mot trakasseristämningar som väcks i tystnadssyfte i gränsöverskridande ärenden. Det rådde bred enighet om propositionens grundläggande linje, men oppositionen kritiserade att lagens tillämpningsområde lämnas på EU-direktivets miniminivå. Regeringspartierna ansåg att avgränsningen är motiverad, eftersom det nationella rättssystemet redan erbjuder tillräckliga skyddsmedel.
- Borde skyddet mot trakasseristämningar även omfatta rent nationella tvistemål?
- Borde man även kriminalisera riktade trakasserier för att skydda den offentliga debatten?
Gruppen ansåg att lagen är nödvändig med tanke på demokratins funktionsförmåga och den inre säkerheten. Propositionen ansågs effektivt förhindra missbruk av rättsprocesser i skrämsel- och tystnadssyfte.
”Näiden kanteiden tarkoituksena ei ole aidosti hakea oikeussuojaa vaan pelotella, kuormittaa taloudellisesti ja hiljentää.”
— Juha Hänninen Gruppen stödde propositionen som en viktig åtgärd för att skydda yttrandefriheten och dem som deltar i den offentliga debatten. Att begränsa tillämpningsområdet till enbart gränsöverskridande civilmål ansågs motiverat för att inte skapa förvirring i det finländska rättssystemet med överlappande bestämmelser.
”Tässä hallituksen esityksessä ehdotetaan säädettäväksi uusi laki julkiseen keskusteluun osallistuvien henkilöiden suojelemisesta rajat ylittäviltä häirintäkanteilta.”
— Leena Meri - De GrönaFör med reservationer
Gruppen välkomnade lagförslaget men ansåg att det är otillräckligt, eftersom det endast genomför direktivets minimikrav. Gruppen önskade att skyddet utsträcks även till nationella ärenden samt åtgärder för att kriminalisera riktade trakasserier.
”Olisi ollut mahdollista tehdä tiukempaa ja laajempaa lainsäädäntöä.”
— Fatim Diarra
Sammandraget är AI-genererat utifrån 12 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin lakivaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 170/2025 vp sisältyvän 1. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Eduskunta hyväksyi valiokunnan mietinnössä ehdotetun uuden, 2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyn, hallituksen esitykseen HE 170/2025 vp sisältyvän 1. lakiehdotuksen. Eduskunta hyväksyi valiokunnan mietinnössä ehdotetun uuden, 2. lakiehdotuksen. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 20.11.2025Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
- 5.2.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 26.3.2026Valiokunnan mietintö tai lausunto · lakivaliokunta
- 7.4.2026Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 10.4.2026Toinen käsittely · Täysistunto
- 20.4.2026Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki julkiseen keskusteluun osallistuvien henkilöiden suojelemisesta rajat ylittäviltä häirintäkanteiltaHyväksytty · 334/2026 · 8.5.2026
- 2Laki sakon täytäntöönpanosta annetun lain 1 ja 4 b §:n muuttamisestaHyväksytty · 335/2026 · 8.5.2026
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om skydd mot gränsöverskridande rättegångsmissbruk för personer som deltar i den offentliga debatten
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 §Lagens syfte
Syftet med denna lag är att skydda personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade yrkanden eller rättegångsmissbruk i tvistemål som har gränsöverskridande verkningar.
Genom denna lag genomförs Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1069 om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk.
2 §Lagens tillämpningsområde
Denna lag tillämpas på civilrättsliga och handelsrättsliga tvistemål som har gränsöverskridande verkningar och som grundar sig på deltagande i den offentliga debatten.
Denna lag tillämpas inte i brottmål och inte heller vid handläggningen av ett privaträttsligt yrkande i samband med handläggningen av ett brottmål.
Om inte något annat föreskrivs i denna lag, ska vid handläggningen av mål som avses i 1 mom. och sökande av ändring i sådana mål dessutom tillämpas vad som föreskrivs i rättegångsbalken.
3 §Definitioner
I denna lag avses med
1) tvistemål som har gränsöverskridande verkningar ett civilrättsligt eller handelsrättsligt tvistemål där minst en av parterna har hemvist någon annanstans än i Finland och där alla relevanta omständigheter inte hänför sig till Finland,
2) deltagande i den offentliga debatten uttalanden som görs eller aktivitet som utförs av en fysisk eller juridisk person i samband med utövandet av rätten till yttrandefrihet och informationsfrihet, konstnärlig och vetenskaplig frihet eller mötes- och föreningsfrihet samt förberedande, stödjande eller bistående åtgärder med direkt anknytning till detta, i en fråga som påverkar allmänheten i en sådan omfattning att allmänheten kan ha ett legitimt intresse av den,
3) rättegångsmissbruk en rättegång vars främsta syfte är att tysta ned, hindra eller bestraffa offentlig debatt och där det verkliga syftet inte är att få en sak prövad inför domstol.
4 §Ärendets brådskande natur
Domstolen ska avgöra de yrkanden som avses i 5, 7 och 8 § utan ogrundat dröjsmål.
5 §Förkastande av talan i ett tidigt skede
Svaranden har rätt att kräva att domstolen under beredningen av talan förkastar talan eller en del av den såsom uppenbart ogrundad så som avses i 5 kap. 6 § 2 mom. i rättegångsbalken.
Domstolen ska höra käranden när den behandlar ett yrkande som avses i 1 mom., om det inte är uppenbart onödigt för att bedöma om talan eller en del av den är uppenbart ogrundad.
6 §Ställande av säkerhet
Om inte något annat följer av internationella förpliktelser som är bindande för Finland kan domstolen på yrkande av svaranden ålägga käranden att inom utsatt tid ställa säkerhet hos utmätningsmannen för de rättegångskostnader som käranden kan bli tvungen att ersätta svaranden. Om käranden inte ställer säkerheten lämnas talan utan prövning.
När domstolen överväger att ställa säkerhet och beloppet för säkerheten ska den beakta omständigheter som tyder på rättegångsmissbruk, kärandens rätt att få sitt ärende avgjort i domstol, parternas ställning och risken för att svaranden ska stå för rättegångskostnaderna.
7 §Yrkande på ställande av säkerhet
Ett yrkande på ställande av säkerhet enligt 6 § ska framställas under beredningen. Yrkandet ska motiveras.
Yrkandet ska innehålla en specifikation av rättegångskostnaderna för åtgärder som redan vidtagits och en uppskattning av de rättegångskostnader som kommer att uppstå i fortsättningen.
8 §Höjning av säkerheten
Om en säkerhet som ställts enligt 6 § visar sig vara otillräcklig, kan den domstol där huvudsaken är anhängig på yrkande av svaranden höja den säkerhet som käranden har ålagts att ställa.
Yrkandet ska innehålla en specifikation av rättegångskostnaderna för åtgärder som redan vidtagits och en uppskattning av de rättegångskostnader som kommer att uppstå i fortsättningen.
På avgörandet av yrkandet och på det höjda beloppet av säkerheten tillämpas bestämmelserna i 6, 9 och 10 §.
9 §Förfarande vid ställande av säkerhet
När domstolen har meddelat ett åläggande enligt 6 § 1 mom. blir ärendet anhängigt vid utsökning på ansökan av käranden.
Vid ställande av säkerhet ska bestämmelserna i 3 kap. 43 och 44 § i utsökningsbalken iakttas i tillämpliga delar.
Utmätningsmannen ska meddela domstolen när käranden har ställt säkerheten.
10 §Uttagande av betalning ur säkerhet
Ett ärende som gäller uttagande av betalning ur säkerhet blir anhängigt vid utsökning på ansökan av svaranden. Om svaranden inte har ansökt om verkställande av domen inom ett år från det att domstolens dom vunnit laga kraft, ska säkerheten återställas till käranden.
Vid uttagande av betalning ur säkerhet samt förvaring och återställande av säkerhet iakttas i övrigt i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 45 och 46 § i utsökningsbalken.
11 §Stöd till svaranden i domstolsförfaranden
Domstolen kan på begäran av svaranden ge en sådan förening, någon annan sammanslutning eller stiftelse, vars syfte är att försvara eller främja rättigheterna för personer som deltar i den offentliga debatten, tillfälle att bli hörd i ärendet.
12 §Utdömande av avgift för rättegångsmissbruk
En kärande som inleder en rättegång som utgör rättegångsmissbruk kan dömas att betala en avgift för rättegångsmissbruk på minst 1 000 och högst 50 000 euro.
En avgift för rättegångsmissbruk kan dömas ut oberoende av om talan har förkastats med stöd av 5 § eller om käranden har ålagts att ställa säkerhet enligt 6 §.
En avgift för rättegångsmissbruk kan dömas ut, om rättegången som helhet betraktad grundar sig på rättegångsmissbruk. När domstolen överväger att döma ut en avgift för rättegångsmissbruk och dess storlek ska den beakta de omständigheter som lett till rättegången, parternas ställning samt kärandens förfarande som helhet.
13 §Domseftergift av avgift för rättegångsmissbruk
Domstolen kan avstå från att döma ut en avgift för rättegångsmissbruk, om det skulle vara oskäligt att döma ut avgiften.
Domstolen kan också avstå från att döma ut en avgift för rättegångsmissbruk, om det förfarande som ligger till grund för avgiften kan motsvara någon brottsbeskrivning.
14 §Förfarande vid utdömande av avgift för rättegångsmissbruk
Domstolen påför en avgift för rättegångsmissbruk i samband med avgörandet av huvudsaken. Beslutet ska motiveras.
Domstolen ska höra käranden innan avgiften för rättegångsmissbruk påförs.
15 §Ersättning för rättegångskostnader som uppkommit i ett tredjeland
En domstol kan förplikta en kärande som har sin hemvist utanför Europeiska unionen och som har inlett en rättegång som utgör rättegångsmissbruk vid en domstol i ett tredjeland att ersätta svarandens rättegångskostnader i det målet.
Ett yrkande på ersättningsskyldighet enligt 1 mom. kan inte prövas så länge målet är anhängigt vid en domstol i ett tredjeland.
Ett i 1 mom. avsett mål kan prövas av den tingsrätt inom vars domkrets käranden för ett i 1 mom. avsett mål som prövas vid finsk domstol har sin hemvist.
16 §Offentliggörande av avgöranden
Hovrätten och högsta domstolen ska i ett lättillgängligt format och i elektronisk form offentliggöra domar genom vilka mål slutligt avgörs och som gäller rättegångar som hör till tillämpningsområdet för denna lag.
17 §Ändringssökande
Ett avgörande genom vilket ett i 5 § avsett yrkande har förkastats överklagas i samband med att ändring söks i tingsrättens dom eller slutliga beslut, om inte domstolen bestämmer att ändring ska sökas separat.
I ett beslut som meddelas med anledning av ett yrkande som avses i 7 och 8 § får ändring inte sökas separat.
På sökande av ändring i verkställighetsåtgärder och i utmätningsmannens beslut i ärenden som avses i 9 och 10 § tillämpas 11 kap. i utsökningsbalken.
Ändring i ett avgörande som gäller avgift för rättegångsmissbruk får sökas genom besvär.
18 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.