HE 177/2024 vpGodkändÖverlämnad 17.10.2024

Begränsning av skolresestödet till avgiftsfri utbildning

Lag om ändring av lagen om stöd för skolresor

I fortsättningen ska endast studerande med rätt till avgiftsfri utbildning på andra stadiet få skolresestöd. Övriga studerande på andra stadiet ska inte längre få stöd för sina skolresor.

Status
Godkänd
Överlämnad
17.10.2024
Senaste händelse
2.12.2024
Omröstningar
2
Anföranden
16
Stadfäst
19.12.2024
Författning
812/2024

Vad som föreslås

Rätten till skolresestöd avgränsas till att gälla endast studerande som med stöd av läropliktslagen omfattas av avgiftsfri utbildning på andra stadiet, och stödet slopas för övriga studerande på andra stadiet.

Vad det betyder

Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2025. Uppskattningsvis 12 000 studerande förlorar stödet, och av dem är merparten över 20 år, studerar vid en yrkesläroanstalt eller avlägger en andra examen på andra stadiet. Den största ekonomiska effekten drabbar studerande med långa skolresor och de som åker med egen bil. Stödet kvarstår oförändrat för de cirka 99 000 studerande som omfattas av avgiftsfri utbildning. Statens utgifter beräknas minska med 4 miljoner euro år 2025 och med 8 miljoner euro från och med år 2026.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 26.11.2024

Riksdagen godkände lagen med rösterna 118–37.

118
Jaa · godkändes
37
Ei

SDP röstade med regeringen. 44 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPRNKDSamlSannfTVTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Peka på en cirkel för att se ledamoten. Platserna enligt den nuvarande placeringen (uppdaterad 4.11.2026). 7 ledamöter som röstade finns inte i den nuvarande placeringen.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 19.12.2024.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

16 anföranden · 3 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades förslaget att avgränsa skolresestödet till att endast gälla studerande på andra stadiet med rätt till avgiftsfri utbildning. Regeringspartierna ansåg att ändringen var motiverad och rimlig som en del av anpassningen av statsfinanserna, medan oppositionen motsatte sig nedskärningen med hänvisning till att vuxenstuderandes och landsbygdsstuderandes ställning försvagas. Propositionen väckte stor oenighet om de sammantagna effekterna av sparåtgärderna som riktas mot studerande.

  • Försvagar slopandet av stödet vuxnas och branschbytarnas möjligheter att utbilda sig?
  • Försätter reformen studerande i glesbygden i en ojämlik ställning?
  • Är de sammantagna effekterna av nedskärningarna som riktas mot studerande oskäliga?
  • Samlingspartiet ansåg att avgränsningen var en rättvis prioritering som tryggar stödet för den avgiftsfria utbildningen och skolresorna för unga under 20 år under spartrycket i den offentliga ekonomin.

    ”Sinänsä, kun vaikeita valintoja on tehtävä, näen, että on tärkeätä, että priorisoimme alle 20-vuotiaita opiskelijoita.”
    — Mari-Leena Talvitie
  • Sannfinländarna ansåg att propositionen var en rimlig och understödd sparåtgärd som förtydligar kriterierna för stödet och riktar resurserna till dem som behöver dem mest.

    ”Mielestäni kyseessä on hyvinkin kohtuullinen muutos, jolla haetaan kahdeksan miljoonan vuotuiset säästöt vuoteen 26 mennessä.”
    — Ari Koponen
  • SFPFör

    SFP försvarade propositionen som en nödvändig utgiftsanpassning för att balansera de offentliga finanserna och betonade att skolresestödet för de yngsta läropliktiga fortfarande tryggas.

    ”Då resurserna är knappa måste vi noga överväga vilka stödformer staten står för och vad som kan finansieras på annat sätt.”
    — Sandra Bergqvist
  • SDPEmot

    SDP kritiserade att stödet förvägras vuxenstuderande och oroade sig för försämringens sammantagna effekter på de studerandes utkomst samt på den regionala jämlikheten.

    ”Esitetyllä muutoksella voi olla vaikutuksia alueelliseen yhdenvertaisuuteen ja koulutuksen saavutettavuuteen.”
    — Timo Suhonen
  • CenternSplittrad

    Inom Centern fanns delade meningar: en del ledamöter motsatte sig nedskärningen eftersom den försvagar landsbygden och yrkesutbildningen, medan andra ansåg att det var motiverat att minska stödet och betona det egna ansvaret.

    ”Tuen lakkauttaminen kuitenkin lisää riskiä, että muiden kuin maksuttomaan koulutukseen osallistuvien opiskelijoiden yhdenvertaisuus ja mahdollisuus opiskella heikkenevät.”
    — Markku Siponen
  • Vänsterförbundet motsatte sig nedskärningen och ansåg att skolresestödet är en viktig investering, vars slopande försvårar omskolning och slår mot studerande inom yrkesutbildningen.

    ”Koulumatkatuki on järkevä investointi, sillä se parantaa koulutuksen saavutettavuutta ja madaltaa kynnystä lähteä opiskelemaan.”
    — Pia Lohikoski

Sammandraget är AI-genererat utifrån 16 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sivistysvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 177/2024 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 17.10.2024Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Opetus- ja kulttuuriministeriö
  2. 5.11.2024Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 13.11.2024Valiokunnan mietintö tai lausunto · sivistysvaliokunta
  4. 21.11.2024Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 27.11.2024Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 28.11.2024Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki koulumatkatukilain muuttamisestaHyväksytty · 812/2024 · 19.12.2024

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om stöd för skolresor

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om stöd för skolresor (48/1997) 2 och 3 §, 4 § 2 och 4 mom. samt 5 §, sådana de lyder i lag 1223/2020, som följer:

2 §Utbildning som berättigar till stöd för skolresor

Berättigad till stöd för skolresor är en studerande som är bosatt i Finland, som har rätt till sådan avgiftsfri utbildning som avses i 16 § i läropliktslagen (1214/2020) och som studerar på heltid i Finland i utbildning som avses i 4 § i den lagen.

Bestämmelser om vilka studier som är heltidsstudier finns i lagen om studiestöd (65/1994) .

Berättigad till stöd för skolresor är dock inte en studerande som deltar i utbildning som ordnas som distans- eller privatundervisning eller som avgiftsbelagd service eller i läroavtalsutbildning.

3 §Förutsättningar för beviljande av stöd för skolresor

För att stöd för skolresor ska beviljas förutsätts det att skolvägen är lång och att färdsättet är lämpligt och då beaktas de regelbundna resekostnaderna per kalendermånad, den studerandes möjligheter att anlita kollektivtrafik samt huruvida studierna bedrivs i en följd.

Stöd för skolresor beviljas en studerande

1) vars skolväg i ena riktningen är minst 7 kilometer, samt

2) som utnyttjar kollektivtrafik eller skolskjuts som utbildningsanordnaren ordnar, eller något annat lämpligt eget färdsätt när förutsättningarna enligt 4 a § uppfylls.

En förutsättning för beviljande av stöd för skolresor är dessutom att den studerande per kalendermånad har minst tio dagar som berättigar till stöd för skolresor.

4 §Hur resekostnaderna bestäms och räknas ut

När en studerande för sin skolresa anlitar kollektivtrafik som tillämpar ett biljett- och avgiftssystem som är gemensamt för de behöriga myndigheter som avses i 181 § i lagen om transportservice (320/2017) bestäms resekostnaderna, oberoende av vad som föreskrivs i 1 mom. i denna paragraf, enligt den sträcka som den studerande utnyttjar denna transport. Resekostnaderna bestäms dock enligt den för den studerande billigaste biljettprodukten för en tid som motsvarar en halv månad eller en månad, när den studerandes skolresa eller enskilda färdsträcka är kortare än 10 kilometer.

Kostnadsersättning för fristående färdsträckor som understiger fem kilometer betalas inte separat. Resekostnaderna för färdsträckorna ersätts dock, om den i 3 § 2 mom. 1 punkten avsedda skolvägen i ena riktningen omfattar fristående färdsträckor som understiger fem kilometer och dessa tillsammans utgör minst fem kilometer.

5 §Beloppet av stödet för skolresor

Som stöd för skolresor ersätts de kostnader för skolresan som fastställts på det sätt som föreskrivs i 4 §. Om stöd dock beviljas enligt 4 a § på basis av eget färdsätt eller om resekostnaderna förorsakas av flera i 4 § 6 mom. avsedda fristående färdsträckor som tillsammans utgör minst fem kilometer, är stödet 70 procent av det stöd som fastställs på grundval av bestämmelser som utfärdats med stöd av 4 § 5 mom.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att lagen om stöd för skolresor ändras. Enligt propositionen begränsas rätten till stöd för skolresor till att gälla studerande som har rätt till avgiftsfri utbildning. Propositionen hänför sig till regeringens plan för de offentliga finanserna 2025–2028 och de behov av utgiftsanpassningar som följer av den. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2025 och avses bli behandlad i samband med den kompletterande budgetpropositionen. Den uppskattade nettobesparing som ändringen medför stiger i enlighet med planen för de offentliga finanserna till 8 miljoner euro. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2025.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 25.8.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.