HE 179/2021 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 21.10.2021

Tydligare uppgiftsfördelning mellan de högsta laglighetsövervakarna

Lag om fördelningen av uppgifter mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman

Arbetsfördelningen mellan justitiekanslern och riksdagens justitieombudsman förtydligas och utvidgas. Tillsynsuppgifterna och klagomålen fördelas tydligare än tidigare mellan ämbetsverken enligt deras specialkompetens.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
21.10.2021
Senaste händelse
27.4.2022
Omröstningar
0
Anföranden
6
Stadfäst
13.5.2022
Författning
330/2022

Vad som föreslås

Det stiftas en ny lag om fördelningen av uppgifter mellan justitiekanslern och justitieombudsmannen. Till justitiekanslern koncentreras särskilt tillsynen över statsrådet, de allmänna grunderna för automatisering inom förvaltningen, offentlig upphandling och strukturell tillsyn över grundläggande miljörelaterade rättigheter, medan till justitieombudsmannen koncentreras bland annat social- och hälsovården, polis- och tvångsmedelsärenden, underrättelseverksamhet samt tillsynen över barns, äldres, personer med funktionsnedsättnings och minoriteters rättigheter.

Vad det betyder

Medborgarna kan fortfarande klaga hos vilkendera laglighetsövervakaren som helst, men ämbetsverken överför vid behov ärenden direkt till varandra. Ändringen överför uppskattningsvis 400–450 klagomålsärenden om året från justitiekanslern till justitieombudsmannen, och därför utökas justitieombudsmannens kansli med tre föredragande (270 000 euro om året). Lagen ska träda i kraft den 1 april 2022.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

6 anföranden · 5 talare · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades revideringen och förtydligandet av uppgiftsfördelningen mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman utifrån ämbetsverkens specialområden. Samtliga riksdagsgrupper stödde förslaget enhälligt, och grundlagsutskottets preciseringar fick stöd. I debatten lyftes även en eventuell koncentration av ombudsmännens funktioner samt laglighetsövervakningens roll i EU-beslutsfattandet fram.

  • SDPFör

    Propositionen är behövlig och ändamålsenlig, och de strykningar och preciseringar som grundlagsutskottet enhälligt gjort garanterar en fungerande helhet för laglighetsövervakningen.

    Perustuslakivaliokunta pitää nyt ehdotettua sääntelyä tarpeellisena ja tarkoituksenmukaisena.
    Johanna Ojala-Niemelä
  • Förslaget är motiverat och acceptabelt, men samtidigt måste man se till att de högsta laglighetsövervakarna i tillräcklig grad ingriper i behörighetsgränserna även vid behandlingen av EU-ärenden.

    On hyvä, että tämä oikeuskanslerin ja oikeusasiamiehen tehtävien jakoa koskeva hallituksen esitys on tullut eduskuntaan ja se tulee nyt hyväksytyksi.
    Hannu Hoskonen
  • SFPFör

    Att förtydliga arbetsfördelningen minskar överlappande arbete och stärker laglighetsövervakarnas möjligheter att specialisera sig utifrån bästa sakkunskap.

    Toimiva laillisuusvalvonta tukee vakaan oikeusvaltion kehittämistä ja ylläpitämistä.
    Anna-Maja Henriksson
  • Att förtydliga arbetsfördelningen är välkommet, och dessutom borde man utreda möjligheten att samla de olika specialombudsmännen för att uppnå synergieffekter och göra det lättare för medborgarna att uträtta sina ärenden.

    Esitys on varmasti ihan näin äkkiä kuultuna oikein hyvä
    Toimi Kankaanniemi
  • Det är logiskt att rensa upp i laglighetsövervakarnas arbetsfördelning och överlappande uppgifter, och man bör informera medborgarna tydligt om den nya uppgiftsfördelningen.

    Tämä ylimpien laillisuusvalvojien työnjako ja myöskin sitten tehtävienjako, mahdollinen päällekkäisyys, on varmasti syytä selvittää ja viedä eteenpäin tällä tavoin kuin ministeri täällä esitteli.
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 6 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin perustuslakivaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 179/2021 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 21.10.2021Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
  2. 27.10.2021Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 5.4.2022Valiokunnan mietintö tai lausunto · perustuslakivaliokunta
  4. 7.4.2022Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 19.4.2022Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 22.4.2022Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki valtioneuvoston oikeuskanslerin ja eduskunnan oikeusasiamiehen tehtävien jaostaHyväksytty muutettuna · 330/2022 · 13.5.2022

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om fördelningen av uppgifter mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman

I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

1 §Lagens syfte

I denna lag föreskrivs det om fördelningen av uppgifter mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman utan att begränsa någonderas behörighet i fråga om laglighetskontrollen.

2 §Uppgifter som ska koncentreras till justitiekanslern i statsrådet

Riksdagens justitieombudsman är befriad från skyldigheten att sköta uppgifterna som högsta laglighetsövervakare i sådana ärenden som omfattas av behörigheten för justitiekanslern i statsrådet och som gäller

1) statsrådet och en medlem av statsrådet samt republikens president,

2) de rättsliga förutsättningarna för tryggandet av en sund miljö och biologisk mångfald och beaktandet av en hållbar utveckling i samband med dem samt möjligheterna att påverka beslutsfattandet i fråga om dessa förutsättningar,

3) utveckling av förvaltningens automatiska system och de allmänna grunderna för deras underhåll,

4) organisering av åtgärderna mot korruption,

5) offentlig upphandling, konkurrens och ärenden som gäller statligt stöd.

3 §Uppgifter som ska koncentreras till riksdagens justitieombudsman

Justitiekanslern i statsrådet är befriad från skyldigheten att sköta uppgifterna som högsta laglighetsövervakare i sådana ärenden som omfattas av behörigheten för riksdagens justitieombudsman och som gäller

1) Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet, sådan krishanteringspersonal som avses i lagen om militär krishantering (211/2006), Försvarsutbildningsföreningen som avses i 3 kap. i lagen om frivilligt försvar (556/2007) samt militära rättegångar,

2) polisundersökning, befogenheter som föreskrivits för polis- eller tullmyndigheter, straffprocessuella tvångsmedel och förundersökning, dock inte utebliven förundersökning eller avbrytande och begränsning av förundersökning,

3) hemligt inhämtande av information, hemliga tvångsmedel, civil underrättelseinhämtning, militär underrättelseinhämtning och laglighetskontroll av underrättelseverksamheten,

4) fängelser och andra sådana anstalter i vilka någon har intagits mot sin vilja samt andra åtgärder som begränsar personens självbestämmanderätt,

5) uppgifter som hör till de nationella förebyggande mekanismer som avses i artikel 3 i det fakultativa protokollet till konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (FördrS 93/2014),

6) uppgifterna för den nationella oberoende tillsynsstruktur som avses i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och dess fakultativa protokoll (FördrS 27/2016),

7) tillgodoseendet av rättigheterna för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning samt asylsökande,

8) tillgodoseendet av individens rättigheter inom social- och hälsovården samt socialförsäkringen,

9) allmän intressebevakning,

10) tillgodoseendet av de rättigheter som tillförsäkras samerna som urfolk,

11) tillgodoseendet av romernas och andra gruppers rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur.

4 §Inbördes överföring av ärenden

I de fall som avses i 3 § överför justitiekanslern ett ärende till justitieombudsmannen, om justitiekanslern inte av särskilda skäl finner det ändamålsenligt att själv avgöra saken. Justitiekanslern övervakar trots det som föreskrivs i 3 § de allmänna förutsättningarna för tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och andra rättigheter när regeringsmakt utövas och i ärenden inom regeringsmaktens ansvarsområde.

I de fall som avses i 2 § överför justitieombudsmannen ett ärende till justitiekanslern, om justitieombudsmannen inte av särskilda skäl finner det ändamålsenligt att själv avgöra saken.

Justitiekanslern och justitieombudsmannen kan sinsemellan överföra även något annat ärende som faller under bådas behörighet, om överföringen kan bedömas påskynda behandlingen av ärendet eller om det är ändamålsenligt med tanke på gemensam behandling av ärenden med sakligt samband eller om det av andra skäl är motiverat.

Vid överföring av klagomål ska klaganden underrättas om överföringen.

5 §Ömsesidigt informationsutbyte

Justitiekanslern och justitieombudsmannen ska utbyta information med varandra i syfte att främja effektivitet i den högsta laglighetskontrollen och enhetlighet i beslutspraxis.

6 §Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 20

Genom denna lag upphävs lagen om fördelningen av åligganden mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman (1224/1990).

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås en ny lag om fördelningen av uppgifter mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman. Samtidigt upphävs den gällande lagen om fördelningen av åligganden mellan justitiekanslern i statsrådet och riksdagens justitieombudsman. Den föreslagna lagen innehåller mer omfattande bestämmelser om grunderna för fördelningen av de högsta laglighetsövervakarnas uppgifter än den gällande lagen. I lagförslaget beaktas de högsta laglighetsövervakarnas särskilda uppgifter enligt grundlagen och annan lagstiftning samt deras faktiska specialområden och de specialområden som följer av internationella avtal. I förslaget beaktas också de nya specialiseringsbehov inom den högsta laglighetskontrollen som följer av samhällsutvecklingen och internationella fenomen. Avsikten är att fördelningen av uppgifter nu ska bygga på ett mycket mer omfattande antal ärenden. Den föreslagna lagen ger bättre förutsättningar till en ändamålsenlig utveckling av arbetsfördelningen mellan justitiekanslern och justitieombudsmannen på ett sätt som också motsvarar de framtida behoven inom laglighetskontrollen. Propositionen syftar också till att effektivisera de högsta laglighetsövervakarnas resursanvändning genom att minska överlappande arbete och öka de anställdas möjligheter till specialisering. Propositionen inverkar inte på de högsta laglighetsövervakarnas behörighet, utan fördelningen av uppgifter är också i fortsättningen enbart det primära arbetssättet. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2022 och avses bli behandlad i samband med den. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 april 2022.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.