Utökad tjänsteupphandling för välfärdsområdena

Välfärdsområdet ska ha tillräcklig kompetens, funktionsförmåga och beredskap för att kunna svara för ordnandet av social- och hälsovården, och det ska sörja för att tillgången till social- och hälsovårdstjänster motsvarar invånarnas behov under alla omständigheter. För att kunna uppfylla sitt organiseringsansvar ska välfärdsområdet ha sådan yrkesutbildad social- och hälsovårdspersonal och sådan administrationspersonal och annan personal som verksamheten och dess styrning kräver samt förfoga över lämpliga lokaler och lämplig utrustning och ha andra behövliga förutsättningar för att sköta verksamheten. Dessutom ska välfärdsområdet i tjänsteförhållande ha behövlig personal för de uppgifter där det ingår att utöva offentlig makt.

För ledningen av social- och hälsovården i välfärdsområdet ska det finnas sektorsövergripande sakkunskap som stöder en helhet av högkvalitativa och säkra tjänster, samarbete mellan olika yrkesgrupper och utveckling av praxisen i vården och verksamheten. För ledningen av ett välfärdsområde och vid styrningen av och tillsynen över dess verksamhet ska det finnas sakkunskap inom medicin, socialvetenskaper och vårdvetenskap.

Bestämmelser om välfärdsområdets egenkontroll i egenskap av tjänsteanordnare finns i 4 kap. i lagen om tillsynen över social- och hälsovården (741/2023).

Välfärdsområdet får inte från en privat tjänsteproducent skaffa

3) tjänster inom brådskande vård och jourtjänster som avses i 50 § i hälso- och sjukvårdslagen, med undantag för den brådskande mottagningsverksamhet inom primärvården under dagtid eller kvällstid som avses i den paragrafens 2 mom. samt tjänster inom den jour inom primärvården och den begränsade jour inom den specialiserade sjukvården som avses i den paragrafens 6 mom.,

4) prehospital akutsjukvård som avses i 40 § i hälso- och sjukvårdslagen, med undantag för de tjänster som avses i 1 mom. 1 och 3 punkten i den paragrafen och upprätthållande av annan service enligt 2 punkten i det momentet än samlad beredskap för prehospital akutsjukvård, och inte heller uppgifter som hör till den läkare som ansvarar för den prehospitala akutsjukvården eller fältchefen, som helt och hållet ska skötas i tjänsteförhållande, samt

5) operativ verksamhet som kräver operationssal eller liknande samt anestesi, om inte förutsättningarna i 45 § i hälso- och sjukvårdslagen uppfylls.

Den privata tjänsteproducenten svarar för att dess tjänster produceras i enlighet med lag och avtal. Bestämmelser om privata tjänsteproducenters egenkontroll finns i 27 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården. Bestämmelser om välfärdsområdets skyldighet att styra och övervaka privata tjänsteproducenter som producerar tjänster åt välfärdsområdet finns i 10 § i lagen om välfärdsområden och i 24 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården.

Välfärdsområdet ska svara för bedömningen av servicebehovet när det skaffar socialvårdstjänster av en privat serviceproducent på det sätt som avses i 12 §, om inte något annat föreskrivs i denna eller någon annan lag.

När ett välfärdsområde skaffar tjänster på det sätt som avses i 12 § kan välfärdsområdet som en del av anskaffningen av hälso- och sjukvårdstjänster ge en privat tjänsteproducent i uppdrag att bedöma vårdbehovet, fatta vårdbeslut och utarbeta en vårdplan. I detta ingår också att skriva en sådan remiss som avses i 52 § i hälso- och sjukvårdslagen samt inom den specialiserade sjukvården att behandla en remiss och fatta beslut om att ta in en patient.

En privat tjänsteproducent ska då iaktta välfärdsområdets anvisningar och föreskrifter om

1) att ta in en patient för primärvård och specialiserad sjukvård,

2) principerna för nivåstruktureringen av vården,

3) grunderna för bedömning av remisser,

4) verkställigheten av riktlinjerna för tjänsteutbudet, de enhetliga grunderna för icke-brådskande vård samt andra rekommendationer och anvisningar från myndigheterna.

Bestämmelser om uppgifter för den ansvariga läkaren i ett välfärdsområde vid en bedömning av vårdbehovet, vid inledande och avslutande av en patients sjukvård och vid förflyttning av en patient finns i 57 § i hälso- och sjukvårdslagen.

Vad som föreskrivs i 12 § 1, 2 och 5 mom. samt 12 a och 12 b § tillämpas också på sådan social- och hälsovårdspersonal som ett välfärdsområde anlitar som inhyrd arbetskraft för att producera social- och hälsovårdstjänster och som inte står i arbetsavtalsförhållande till välfärdsområdet men står under välfärdsområdets ledning och övervakning på det sätt som avses i 1 kap. 7 § 3 mom. i arbetsavtalslagen (inhyrd arbetskraft ). När välfärdsområdet hyr in arbetskraft ska det säkerställa att inhyrd yrkesutbildad personal inom social- och hälsovården uppfyller villkoren i lagen om yrkesutbildade personer inom socialvården (817/2015) och lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, om uppgifterna kräver det enligt de lagarna eller någon annan social- och hälsovårdslagstiftning. Vid inhyrning av arbetskraft tillämpas dessutom 15 och 16 § samt 18 § 2 punkten.

Välfärdsområdet får använda anskaffad och inhyrd yrkesutbildad social- och hälsovårdspersonal för att komplettera sin egen yrkesutbildade social- och hälsovårdspersonal även i sådana tjänster inom brådskande vård och jour dygnet runt som avses i 50 § i hälso- och sjukvårdslagen. Vid en jourenhet ska den anskaffade och inhyrda arbetskraftens andel inom de olika grupperna av yrkesutbildade personer i så fall vara kompletterande i förhållande till den egna personalen vid välfärdsområdets verksamhetsenheter i primärvården och den specialiserade sjukvården i det område där kunderna hänvisas till jourenheten i fråga. Anskaffad och inhyrd arbetskraft kan likväl tillfälligt eller på grund av särskilda svårigheter som sammanhänger med tillgången på arbetskraft användas vid en jourenhet också som annan än kompletterande arbetskraft, om det är nödvändigt för att säkerställa tillgången till brådskande vård och vårdens tillgänglighet med beaktande av avstånden mellan jourenheterna.

En läkare eller tandläkare eller en annan yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården, enligt vad som särskilt föreskrivs om arbetsfördelningen mellan yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, som anlitats som anskaffad eller inhyrd arbetskraft, får under välfärdsområdets ledning och övervakning bedöma vårdbehovet och fatta vårdbeslut i samband med det i fråga om tjänster inom brådskande vård och jour dygnet runt som avses i 50 § i hälso- och sjukvårdslagen samt bedöma vårdbehovet och fatta vårdbeslut i samband med det i fråga om tjänster inom den specialiserade sjukvården till en kund som tagits in på sjukhus. Om vårdens brådskande karaktär eller något annat vägande skäl som sammanhänger med tillgången på vård kräver det får en läkare eller tandläkare som anskaffad eller inhyrd arbetskraft, efter beslut av välfärdsområdet och enligt välfärdsområdets anvisningar, enligt 52 § 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen bedöma en kunds vårdbehov och ta in kunden för sjukvård på ett sjukhus eller en annan verksamhetsenhet som tillhandahåller specialiserad sjukvård. Välfärdsområdet kan i så fall emellertid på nytt bedöma behovet av intagning till specialiserad sjukvård.

Privata tjänsteproducenter som ett välfärdsområde skaffar tjänster från på det sätt som avses i 12 § ska uppfylla de krav som anges i lagen om tillsynen över social- och hälsovården.

I ett avtal mellan ett välfärdsområde och en privat tjänsteproducent ska parterna åtminstone komma överens om

2 a) förfaranden genom vilka det säkerställs att en privat tjänsteproducent iakttar bestämmelserna i 12 b § vid en bedömning av vårdbehovet och vid intagning av en patient samt hur välfärdsområdet säkerställer konsultationsstöd för en privat tjänsteproducents läkare vid beslut i samband med en bedömning av vårdbehovet och intagning av en patient, och att välfärdsområdet vid behov självt kan göra en bedömning av vårdbehovet för en enskild patient och fatta beslut om patienten,

Bestämmelser om välfärdsområdets skyldighet att styra och övervaka underleverantörer till privata tjänsteproducenter som producerar tjänster åt välfärdsområdet finns i 10 § i lagen om välfärdsområden och i 24 § i lagen om tillsynen över social- och hälsovården.

När det bedöms om välfärdsområdets förmåga att ordna social- och hälsovård uppenbart är äventyrad används följande bedömningsgrunder:

4) välfärdsområdet har inte den personal, kompetens, funktionsförmåga eller beredskap som ordnandet av social- och hälsovård kräver,

Social- och hälsovårdsministeriet kan lämna initiativ som avses 1 mom., om välfärdsområdets förmåga att ordna social- och hälsovård på grundval av uppgifter i expertbedömningar från Institutet för hälsa och välfärd eller andra aktuella informationsunderlag uppenbart är äventyrad under minst två av tre på varandra följande kalenderår med beaktande av hur samtliga välfärdsområden presterar enligt de bedömningsgrunder som anges i 2 mom.

Välfärdsområdet ska på grundval av den information som avses i 1 mom. årligen utarbeta en redogörelse om läget i fråga om sin social- och hälsovård och ekonomi. I redogörelsen ska välfärdsområdet beskriva och bedöma på vilket sätt välfärdsområdet vid ordnandet av social- och hälsovården har beaktat de riksomfattande mål för social- och hälsovården som avses i 12 a § i lagen om välfärdsområden och de åtgärdsrekommendationer som social- och hälsovårdsministeriet, finansministerieteventuellt har gett i de årliga förhandlingar som avses i 13 a § i den lagen. Dessutom ska välfärdsområdet beskriva och bedöma välfärdsområdets strategiska mål och de åtgärder som stöder dessa samt hur målen har uppnåtts. Därtill ska redogörelsen innehålla välfärdsområdets preliminära förslag till investeringsplan enligt 16 § i den lagen. Välfärdsområdet ska ge in redogörelsen till Institutet för hälsa och välfärd och till social- och hälsovårdsministeriet och offentliggöra den i det allmänna datanätet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

I samband med en bedömning enligt 51 § och en bedömning av behovet av specialiserad sjukvård ska det bedömas huruvida välfärdsområdet klarar av att producera undersökningarna, vården och rehabiliteringen inom de längsta väntetider som anges i 51 a–51 c, 52 och 53 §. Om välfärdsområdet inte självt kan producera tjänsten inom den längsta väntetiden ska välfärdsområdet informera patienten om dennes rätt att på det sätt som avses i 1 mom. få tjänsten producerad på annat sätt.

Välfärdsområdet och HUS-sammanslutningen ska ha en ansvarig läkare som leder, styr och övervakar den innehållsmässiga helheten av hälso- och sjukvården. I denna roll svarar den ansvariga läkaren för att hälso- och sjukvården inom välfärdsområdet till sitt innehåll följer lag samt leder, styr och övervakar kvalitet, patientsäkerhet och genomslag och inom ramen för sina uppgifter beredskap samt beredskapen för störningssituationer och sådana undantagsförhållanden som avses i beredskapslagen.

Den ansvariga läkaren beslutar om principerna för nivåstrukturering av vården, bedömning av patienternas vårdbehov, inledande och avslutande av vård och förflyttning av patienter och om anvisningar för dessa samt vid behov om vården av en enskild patient.

Den ansvariga läkaren ska i sin verksamhet iaktta vad som i 7 a § föreskrivs om r tjänsteutbudet samt beakta de enhetliga grunder för vård som avses i 7 § och andra myndighetsrekommendationer och myndighetsanvisningar som gäller hälso- och sjukvårdens innehåll.

Den ansvariga läkaren svarar för att samordna den innehållsmässiga helheten av hälso- och sjukvården inom välfärdsområdet. Den ansvariga läkaren ska främja integrationen av social- och hälsovården inom välfärdsområdet samt utveckla samarbetet mellan välfärdsområdet och andra aktörer. Den ansvariga läkaren ska i sin verksamhet inom ramen för sina uppgifter främja samarbetet mellan välfärdsområdena.

Den ansvariga läkaren svarar för tjänsteanordnarnas egenkontroll enligt 23 § i lagen om tillsyn över social- och hälsovården (741/2023) i fråga om sina uppgifter enligt 1, 2 och 3 mom. i denna paragraf.

Den behörighet som hänför sig till det praktiska genomförandet av den ansvariga läkarens uppgift enligt denna paragraf kan i en förvaltningsstadga eller med stöd av en sådan överföras till en annan tjänsteinnehavare vid välfärdsområdet.

Denna lag träder i kraft den 20 .

Välfärdsområdets och HUS-sammanslutningens förvaltningsstadga ska bringas i överensstämmelse med denna lag inom sex månader från ikraftträdandet av lagen.