Oberoende tillsyn över underrättelseverksamheten
Lag om övervakning av underrättelseverksamheten och lag om ändring av 7 § i statstjänstemannalagen
Ett kontrollsystem för den civila och militära underrättelseverksamheten inrättas i Finland. En självständig underrättelsetillsynsombudsman inrättas som ny laglighetskontrollant, och ett underrättelsetillsynsutskott för den parlamentariska kontrollen bildas i riksdagen.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 25.1.2018
- Senaste händelse
- 2.1.2019
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 45
- Stadfäst
- 18.1.2019
- Författning
- 121/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
En lag om övervakning av underrättelseverksamheten stiftas och en ny självständig myndighet, underrättelsetillsynsombudsmannen, inrättas i anslutning till dataombudsmannens byrå. Ombudsmannen övervakar lagligheten i användningen av underrättelsemetoder samt tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Ombudsmannen ges omfattande rätt till information och inspektion samt behörighet att avbryta lagstridig underrättelseverksamhet och bestämma att olagliga uppgifter ska förstöras. Samtidigt föreskrivs det om informationsrätten för riksdagens underrättelsetillsynsutskott, och statstjänstemannalagen ändras så att finskt medborgarskap krävs av tillsynspersonalen.
Vad det betyder
Enskilda får rätt att anföra klagomål över underrättelseverksamhet och begära att underrättelsetillsynsombudsmannen undersöker lagligheten i underrättelseverksamhet som riktats mot dem. Skyddspolisen (Skypo) och Försvarsmakten åläggs att rapportera om hur de använder sina befogenheter och ge tillträde till sina lokaler och datasystem för inspektioner. Inrättandet av underrättelsetillsynsombudsmannens funktion medför årliga personal- och driftsutgifter på cirka 350 000 euro och engångskostnader för datasystem på cirka 100 000 euro.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
45 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
Riksdagen behandlade propositionen om oberoende övervakning av underrättelseverksamheten samt inrättandet av ett nytt underrättelsetillsynsutskott och en underrättelsetillsynsombudsman. Debatten var exceptionellt samstämmig, och alla riksdagsgrupper ansåg att en effektiv tillsyn var en nödvändig förutsättning för underrättelsemyndigheternas nya befogenheter. Talarna berömde det breda parlamentariska samarbetet, som skapade balans mellan säkerheten och medborgarnas grundläggande rättigheter.
Samlingspartiet ansåg att en effektiv och oberoende tillsyn var en nödvändig del av helheten av underrättelselagar för att skydda den nationella säkerheten.
”Tässä kyseisessä laissa ja mietinnössä nyt sitten lähdetään liikkeelle siitä, että valvonnan pitää olla tehokasta, mutta sen pitää olla myös riippumatonta.”
— Pauli Kiuru - CenternFör
Centern betonade att en oberoende och parlamentarisk tillsyn är en central förutsättning för att lagarna om civil och militär underrättelseverksamhet ska kunna godkännas.
”Nyt käsiteltävänä olevat esitykset tiedusteluvalvonnasta ovat tärkeä osa kokonaisuutta — voi sanoa, että keskeinen edellytys sille, että varsinaiset tiedustelulait eli siviilitiedustelulaki ja laki sotilastiedustelusta voidaan hyväksyä.”
— Tapani Tölli - Blå framtidFör
Blå framtid understödde en rask reform av underrättelselagstiftningen och dess tillsyn i det förändrade internationella säkerhetsläget.
”Sininen eduskuntaryhmä kannatti yksimielisesti tiedustelulakien kiireellistä uudistamista.”
— Simon Elo Sannfinländarna understödde att en stark tillsyn skapas för att säkerställa att myndigheternas verksamhet är laglig och för att upprätthålla medborgarnas förtroende.
”Tämä uusi tiedusteluvalvontavaliokunta ja tiedusteluvaltuutettu kuitenkin osaltaan toteuttavat tätä, että he valvovat nimenomaan viranomaisia ja heidän toimintaansa, että siellä ei tapahdu lainvastaista tai asiatonta ihmisten seuraamista tai kuuntelua.”
— Leena Meri - SDPFör
SDP ansåg att en stark tillsyn var nödvändig för att trygga medborgarnas grundläggande rättigheter och berömde särskilt att Skyddspolisen (Skypo) helt ställs under parlamentarisk kontroll.
”On äärimmäisen tärkeätä, että valvojilla, eli tässä tapauksessa viranomaisilla, on valvojansa, ja valvoja on Suomen parlamentti ja sen kansan valitsemat kansanedustajat.”
— Mika Kari - De GrönaFör
De Gröna ansåg att det var nödvändigt att ordna en omfattande tillsyn och följa rättsstatsprincipen vid regleringen av underrättelseverksamheten.
”Tiedustelun valvonnan asianmukainen ja laaja järjestäminen on välttämätöntä, ja nyt niin ollaan tekemässä, hyvä niin.”
— Olli-Poika Parviainen Vänsterförbundet ansåg att en strikt parlamentarisk kontroll och laglighetskontroll var en absolut förutsättning för att bevilja underrättelsebefogenheter som griper in i de grundläggande rättigheterna.
”Perustuslakivaliokunnan käsityksen mukaan ilman tehokasta valvontaa ei viranomaisille voida antaa niin pitkälle perusoikeuksiin puuttuvia toimivaltuuksia kuin siviili- ja sotilastiedustelua koskevissa hallituksen esityksissä ehdotetaan.”
— Annika Lapintie - SFPFör
SFP berömde den breda parlamentariska enighet som uppnåtts och ansåg att en tidsenlig underrättelsetillsyn är mycket viktig för demokratin.
”Tässä on paljon hyvää työtä tehty, ja varmasti kaikki tässä salissa ovat omalla tavallaan myötävaikuttaneet siihen, että me nyt luomme historiaa ja pystymme saamaan aikaiseksi lainsäädännön, joka on ajan tasalla myös mitä tulee tiedusteluvalvontaan ja valvonnan valvontaan.”
— Anna-Maja Henriksson Kristdemokraterna uttryckte sitt stöd för att tillsynen och underrättelselagarna sätts i kraft så snabbt som möjligt för att trygga Finlands säkerhet.
”KD:n eduskuntaryhmä on useampaan otteeseen ilmaissut tukensa lakiesityksen viemiseksi maaliin mahdollisimman nopeasti, koska olemme pitkään olleet, niin kuin olemme kuulleet, muita länsimaita jäljessä nimenomaan tiedustelulainsäädännön osalta.”
— Peter Östman
Sammandraget är AI-genererat utifrån 45 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin perustuslakivaliokuntaan, jolle tarkastusvaliokunnan, hallintovaliokunnan, lakivaliokunnan ja puolustusvaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 199/2017 vp sisältyvien 1.—2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyt, hallituksen esitykseen HE 199/2017 vp sisältyvät 1.—2. lakiehdotuksen. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 25.1.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
- 20.2.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 14.12.2018Valiokunnan mietintö tai lausunto · perustuslakivaliokunta
- 17.12.2018Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 20.12.2018Toinen käsittely · Täysistunto
- 2.1.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag2
- 1Laki tiedustelutoiminnan valvonnastaHyväksytty muutettuna · 121/2019 · 18.1.2019
- 2Laki valtion virkamieslain 7 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 122/2019 · 18.1.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om övervakning av underrättelseverksamheten
I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:
1 kap. – Allmänna bestämmelser
1 §Lagens tillämpningsområde och förhållande till annan lagstiftning
Denna lag tillämpas på övervakningen av den underrättelseverksamhet (civil underrättelseinhämtning ) som regleras i 5 a kap. i polislagen (872/2011) och i lagen om civil underrättelseinhämtning avseende datatrafik (.../...) och övervakningen av den underrättelseverksamhet (militär underrättelseinhämtning ) som regleras i lagen om militär underrättelseverksamhet (.../...).
Det finns särskilda bestämmelser om den laglighetskontroll som utövas av riksdagens justitieombudsman och justitiekanslern i statsrådet.
Bestämmelser om dataombudsmannens behörighet i fråga om behandling av ärenden som avses i personuppgiftslagen (523/1999) finns i lagen om datasekretessnämnden och dataombudsmannen (389/1994).
Det finns särskilda bestämmelser om annan övervakning av civil och militär underrättelseinhämtning.
2 §Övervakning av underrättelseverksamheten samt övervakningsorgan
Med övervakning av underrättelseverksamheten avses parlamentarisk kontroll och laglighetskontroll av både civil och militär underrättelseinhämtning.
Parlamentarisk kontroll av underrättelseverksamheten utövas av riksdagens underrättelsetillsynsutskott, om vars uppgifter det finns närmare bestämmelser i riksdagens arbetsordning (40/2000). Laglighetskontroll av underrättelseverksamheten utövas av underrättelseombudsmannen.
2 kap. – Parlamentarisk kontroll av underrättelseverksamheten
3 §Underrättelsetillsynsutskottets rätt att få information
Underrättelsetillsynsutskottet har trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga uppdrag avgiftsfritt få den information som utskottet behöver för att sköta sina övervakningsuppgifter.
4 §Underrättelsetillsynsutskottets rätt att få redogörelser
Underrättelsetillsynsutskottet har rätt att av underrättelseombudsmannen och andra myndigheter samt av andra som sköter offentliga uppdrag avgiftsfritt få sådana redogörelser som utskottet behöver för att sköta sina övervakningsuppgifter.
3 kap. – Laglighetskontroll av underrättelseverksamheten
5 §Underrättelseombudsmannen
För laglighetskontrollen av underrättelseverksamheten finns det en underrättelseombudsman i anslutning till dataombudsmannens byrå.
Underrättelseombudsmannen är självständig och oberoende i sin verksamhet.
6 §Utnämning och behörighetsvillkor
Statsrådet utnämner underrättelseombudsmannen för högst fem år i sänder. Den som utnämns är fri från skötseln av en annan tjänst under sin tid som ombudsman.
Behörighetsvillkor för underrättelseombudsmannen är någon annan högre högskoleexamen i juridik än magisterexamen i internationell och komparativ rätt, god förtrogenhet med tjänstens uppgiftsområde samt i praktiken visad ledarförmåga.
7 §Uppgifter
Underrättelseombudsmannen ska som laglighetsövervakare i fråga om underrättelseverksamheten
1) övervaka lagenligheten vid användning av underrättelseinhämtningsmetoder,
2) övervaka tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna i underrättelseverksamheten,
3) främja rättssäkerheten och god praxis i anknytning till den i underrättelseverksamheten,
4) inom sitt ansvarsområde ge akt på och bedöma hur verkningsfull lagstiftningen är och lägga fram de utvecklingsförslag som han eller hon anser vara behövliga.
8 §Rätt att få information
Underrättelseombudsmannen har trots sekretessbestämmelserna rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter avgiftsfritt få den information som ombudsmannen behöver för att sköta sina övervakningsuppgifter.
9 §Rätt att få redogörelser
Underrättelseombudsmannen har rätt att av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter avgiftsfritt få redogörelser över omständigheter som behövs för skötseln av övervakningsuppgifter.
10 §Inspektionsrätt
För att övervaka lagligheten i underrättelseverksamheten i fråga om ärenden som omfattas av underrättelseombudsmannens behörighet får ombudsmannen utföra inspektioner i lokaler som används av myndigheter och andra som sköter offentliga förvaltningsuppgifter. Vid en inspektion har underrättelseombudsmannen rätt att få tillträde till alla de utrymmen hos den övervakade och tillgång till alla de datasystem hos den övervakade som är nödvändiga med tanke på övervakningen.
11 §Klagomål
Klagomål till underrättelseombudsmannen kan i ett ärende som omfattas av ombudsmannens övervakningsbehörighet anföras av var och en som anser att hans eller hennes rättigheter har kränkts vid underrättelseverksamhet eller att det annars har förfarits lagstridigt i underrättelseverksamheten.
Klagomålet ska anföras skriftligen. Av klagoskriften ska framgå klagandens namn och kontaktuppgifter samt behövliga uppgifter om det ärende som klagomålet gäller.
Underrättelseombudsmannen undersöker ett klagomål, om det ärende som klagomålet gäller omfattas av ombudsmannens övervakningsbehörighet och det finns anledning att misstänka att det har förfarits lagstridigt i underrättelseverksamheten eller om ombudsmannen av någon annan orsak anser det motiverat.
12 §Begäran om undersökning
Den som har varit föremål för underrättelseverksamhet eller som misstänker att han eller hon har varit föremål för underrättelseinhämtning kan be underrättelseombudsmannen undersöka lagenligheten i fråga om användningen av den underrättelseinhämtningsmetod som han eller hon varit föremål för.
13 §Hörande
Innan ett ärende avgörs ska underrättelseombudsmannen ge den övervakade tillfälle att bli hörd med anledning av ärendet, om det finns anledning att anta att en inspektionsberättelse, ett avgörande som gäller ett klagomål eller någon annan redogörelse av underrättelseombudsmannen kan ge anledning till kritik mot den övervakades förfarande.
14 §Rätt att närvara vid domstol
Underrättelseombudsmannen eller en av denne utsedd tjänsteman har rätt att närvara vid domstolsbehandlingen av ett tillståndsärende som gäller en underrättelseinhämtningsmetod.
15 §Att avbryta eller avsluta användningen av en underrättelseinhämtningsmetod
Underrättelseombudsmannen kan förordna att användningen av en underrättelseinhämtningsmetod ska avbrytas eller avslutas, om ombudsmannen anser att den övervakade har handlat lagstridigt i underrättelseverksamheten.
När det gäller att avbryta eller avsluta användningen av en underrättelseinhämtningsmetod som baserar sig på tillstånd av domstol kan underrättelseombudsmannen på den grund som anges i 1 mom. meddela ett interimistiskt förordnande som utan dröjsmål ska föras till domstolen i fråga. Domstolen kan fastställa eller häva det interimistiska förordnandet eller ändra ett förordnande om avbrytande till ett förordnande om avslutande.
Domstolen är domför med ordföranden ensam. Sammanträdet kan även hållas vid en annan tidpunkt och på en annan plats än vad som annars föreskrivs om domstolens sammanträde. Underrättelseombudsmannen eller en av denne utsedd tjänsteman ska närvara när ett interimistiskt förordnande behandlas. Domstolen ska ge underrättelsemyndigheten tillfälle att bli hörd. Ärendet ska avgöras skyndsamt.
Ändring i domstolens beslut får inte sökas genom besvär.
Underrättelseombudsmannen kan förordna att information som inhämtats på ett lagstridigt sätt utan dröjsmål ska utplånas.
16 §Anmälan för förundersökning
Underrättelseombudsmannen kan anmäla ett ärende till den myndighet som beslutar om förundersökning, om ombudsmannen anser att en övervakad har handlat lagstridigt.
17 §Anmärkning
Underrättelseombudsmannen kan ge en övervakad en anmärkning för framtiden, om han eller hon i ett ärende som omfattas av ombudsmannens laglighetskontroll anser att den övervakade har handlat lagstridigt eller underlåtit att fullgöra sina skyldigheter. Också myndigheter och andra institutioner kan ges en anmärkning.
18 §Övriga åtgärder
Om ärendets beskaffenhet kräver det, kan underrättelseombudsmannen delge en övervakad sin uppfattning om det förfarande som lagen kräver och fästa den övervakades uppmärksamhet vid ett förfarande som följer lag eller god förvaltningssed eller vid synpunkter som främjar tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna.
Underrättelseombudsmannen ska föra sina relevanta iakttagelser vid övervakningen till riksdagens underrättelsetillsynsutskott för behandling.
19 §Årsberättelse
Underrättelseombudsmannen ska årligen lämna en berättelse om sin verksamhet till riksdagen, riksdagens justitieombudsman och statsrådet.
Underrättelseombudsmannen kan också lämna en separat berättelse till riksdagen om ett ärende som ombudsmannen anser vara viktigt.
20 §Personal
Underrättelseombudsmannen har ett behövligt antal föredragande, som ska vara förtrogna med ombudsmannens uppgiftsområde, och annan personal (underrättelseombudsmannafunktionen ).
Underrättelseombudsmannen utnämner tjänstemännen och anställer den övriga personalen vid underrättelseombudsmannafunktionen.
21 §Arbetsordning
Underrättelseombudsmannen godkänner en arbetsordning för sin verksamhet.
4 kap. – Särskilda bestämmelser
22 §Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 20 .
2.Lag om ändring av 7 § i statstjänstemannalagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i statstjänstemannalagen (750/1994) 7 § 1 mom. 6 punkten, sådan den lyder i lag 948/2017, som följer:
7 §
Till följande tjänster kan endast finska medborgare utnämnas:
6) domartjänster och tjänster vars uppgifter omfattar att vara åklagare eller utmätningsman samt tjänsten som underrättelseombudsman och tjänster vid underrättelseombudsmannafunktionen,
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.