Stramare ränteavdragsrätt och lättnader för infrastrukturprojekt
Lag om ändring av 18 b § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
Företagens möjlighet att dra av ränteutgifter i beskattningen genom balansräkningsjämförelse begränsas om räntor betalas till betydande ägare. Samtidigt tillåts företag som genomför offentliga infrastrukturprojekt att dra av ränteutgifter i större omfattning.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 6.10.2022
- Senaste händelse
- 21.11.2022
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 9
- Stadfäst
- 9.12.2022
- Författning
- 1014/2022
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Undantaget från begränsningarna av ränteavdragsrätten som baserar sig på balansräkningsjämförelse kan inte längre tillämpas om minst 20 procent av de räntor som betalas utanför koncernen betalas till betydande ägare (minst 10 procent). Dessutom får privatägda eller delvis privata samfund som genomför långsiktiga infrastrukturprojekt beställda av offentliga samfund dra av nettoränteutgifter som betalats till utomstående och offentliga ägare.
Vad det betyder
Ändringen begränsar aggressiv skatteplanering särskilt i koncerner som ägs av kapital- och fondinvesterare samt höjer avkastningskravet och den administrativa bördan för investeringar som gjorts med skuldfinansiering. Infrastrukturundantaget gäller till en början fyra livscykelprojekt (motorvägar och skolor) samt framtida projektbolag, vilket sänker kostnaderna för offentliga projekt. Åtstramningen av balansräkningsbefrielsen träder i kraft från och med skatteåret 2023 och lättnaden för infraprojekt retroaktivt från och med skatteåret 2019.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
9 anföranden · 3 talare · 2 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades skärpningen av företagens ränteavdragsrätt och begränsningen av balansräkningsbefrielsen för att förhindra skatteflykt. Regeringspartierna ansåg att reformen är nödvändig för att trygga skattebasen och täppa till kryphål. Oppositionen kritiserade i sin tur ryckigheten i skattepolitiken och den administrativa börda som propositionen medför för företagen.
- Är de återkommande ändringarna i skattelagstiftningen alltför ryckiga och oförutsägbara för företagen?
- Försvagar regleringen de inhemska koncernernas konkurrenskraft och ökar den byråkratin för mycket?
- SDPFör
Propositionen är en rättvis och nödvändig åtgärd för att förhindra aggressiv skatteplanering och skatteflykt samt för att täta skattebasen.
”Siksi tämäkin esitys, osana monia muita esityksiä, on tarpeellinen.”
— Pia Viitanen Att kryphålen i balansräkningsbefrielsen täpps till säkerställer att vinster beskattas i Finland och att skatteintäkter inte flyttas till länder med lägre beskattning.
”Voitot tulee verottaa siellä, missä ne syntyvät.”
— Pia Lohikoski - SannfinländarnaFör med reservationer
Snabba och ryckiga ändringar i skattelagstiftningen försvagar företagens förtroende och ökar byråkratin, och därför måste utskottet sätta sig noggrant in i sakkritiken mot propositionen.
”Tämä esitys tasevapautuksen kiristyksestä on todella tullut nyt, vaikka sitä käsiteltiin vastikään.”
— Toimi Kankaanniemi
Sammandraget är AI-genererat utifrån 9 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 202/2022 vp sisältyvän lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotuksen ensimmäinen käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 6.10.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
- 11.10.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 28.10.2022Valiokunnan mietintö tai lausunto · valtiovarainvaliokunta
- 10.11.2022Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 15.11.2022Toinen käsittely · Täysistunto
- 18.11.2022Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki elinkeinotulon verottamisesta annetun lain 18 b §:n muuttamisestaHyväksytty · 1014/2022 · 9.12.2022
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av 18 b § i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) 18 b § 1 mom., sådant det lyder i lag 1251/2021, och fogas till 18 b §, sådan den lyder i lagarna 1237/2018, 957/2021 och 1251/2021, nya 6 och 7 mom. som följer:
18 b §
Bestämmelserna i 18 a § tillämpas inte
1) på samfund, öppna bolag eller kommanditbolag som är fristående företag,
2) på finansiella företag,
3) på ränteutgifter som uppkommer för lån som används för att finansiera långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt som avses i 4 mom. 1 punkten eller infrastruktursamfund som avses i 4 mom. 2 punkten, förutsatt att den projektansvariga, lånekostnader, tillgångar och inkomster finns i Europeiska unionen,
4) om den skattskyldige på det sätt som avses i 5 mom. lägger fram en utredning om att relationen mellan den skattskyldiges eget kapital och balansomslutningen enligt det med stöd av 1 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten i revisionslagen eller med stöd av en motsvarande utländsk bestämmelse revisorsgranskade och fastställda bokslutet är större än eller lika stor som motsvarande tal i fråga om den med stöd av 1 kap. 1 § 1 mom. 1 punkten i revisionslagen eller med stöd av en motsvarande utländsk bestämmelse revisorsgranskade och fastställda koncernbalansräkningen vid skatteårets slut, om inte något annat följer av 6 mom.
Vad som föreskrivs i 1 mom. 4 punkten tillämpas dock inte, om i koncernbokslutet beloppet av de räntor som betalats till sådana aktörer som avses i sista meningen i 5 mom. är minst 20 procent av alla räntor som betalats till aktörer utanför koncernen.
Av icke avdragsgilla nettoränteutgifter enligt 18 a § hos ett samfund, som genomför ett långsiktigt offentligt infrastrukturprojekt vars beställare är ett offentligt samfund, är ett belopp som motsvarar förhållandet mellan de nettoränteutgifter som betalats till andra än privata ägare och alla nettoränteutgifter avdragsgillt. Med privat ägare avses en aktör som äger en andel av ett samfunds kapital, eller en part som är i koncerngemenskap med aktören på det sätt som avses i 18 a § 6 mom., av vilka ingendera är ett sådant offentligt samfund som avses i 4 mom. 2 a-punkten, och vilken inte direkt eller indirekt i sin helhet ägs av ett sådant offentligt samfund som avses i 4 mom. 2 a-punkten. Den projektansvariga, lånekostnader, tillgångar och inkomster ska finnas i Europeiska unionen. De nettoränteutgifter som dragits av med stöd av detta moment minskar beloppet av de icke avdragsgilla nettoränteutgifter som avses i 18 a § 8 mom.
§
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelserna i 18 b § 1 och 6 mom. tillämpas första gången vid beskattningen för 2023 och bestämmelserna i 18 b § 7 mom. första gången vid beskattningen för 2019.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.