Fridlysningsbestämmelser för myrskyddsområden i lag
Lag om ändring av lagen om avsättande av staten tillhöriga områden till myrskyddsområden
Fridlysningsbestämmelserna för statens 71 myrskyddsområden uppdateras och överförs från förordning direkt till lag. Områdenas skyddsbestämmelser och nyttjanderätter, såsom jakt, fiske och renskötsel, förblir i huvudsak oförändrade.
- Status
- Under behandling
- Överlämnad
- 1.10.2026
- Senaste händelse
- 8.10.2026
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 9
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Fridlysningsbestämmelserna och syftet med inrättandet av myrskyddsområdena från år 1988 överförs från förordningsnivå till lag så att de motsvarar den gällande naturvårdslagen. Alla undantagstillstånd koncentreras från miljöministeriet till Forststyrelsen, och skogsbruk på områdenas mineraljordar förbjuds officiellt i lag. Dessutom görs små ändringar i områdesavgränsningen i Enontekis för att förbättra riksväg 21 och effektökning tillåts för stamnätets kraftledningar längs befintliga ledningssträckor.
Vad det betyder
Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2027. För vandrare, bärplockare och fiskare medför lagen inga betydande förändringar, och samernas traditionella näringar samt hemortsinvånarnas fria jakträtt i norra Finland tryggas fortfarande. Handläggningen av undantagstillstånd för malmletning och andra projekt blir tydligare hos Forststyrelsen, och naturvärdena beaktas bättre. I Enontekis möjliggör en mindre gränsjustering att projektet för grundlig förbättring av riksväg 21 mellan Palojoensuu och Maunu kan genomföras.
Så röstade riksdagen
Behandlingen pågår: riksdagen har ännu inte röstat om propositionen i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
9 anföranden · 5 talare · 1 debatt
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades uppdateringen av fridlysningsbestämmelserna för statens myrskyddsområden och att de lyfts från förordningsnivå till lagnivå. Propositionen väckte oenighet om huruvida skyddspolitiken begränsar lokalbefolkningens liv och näringar för mycket eller om det bara rör sig om en juridiskt nödvändig teknisk uppdatering. De flesta grupper stödde propositionen, men i debatten framfördes också kritik mot skyddets omfattning och överföringen av tillståndsbefogenheterna.
- Begränsar propositionen lokalbefolkningens rättigheter och näringar oskäligt mycket?
- Är överföringen av befogenheten att bevilja undantagstillstånd till Forststyrelsens Naturtjänster oberoende och ändamålsenlig?
Gruppen stödde propositionen som en juridiskt nödvändig och teknisk reform som uppfyller grundlagens krav utan att ändra den nuvarande användningen av områdena.
”Esityksessä on kyse ennen kaikkea säädösteknisestä ja oikeudellisesti tärkeästä uudistuksesta, jolla soidensuojelualueiden rauhoitussäännökset nostetaan erillisestä asetuksesta lain tasolle.”
— Sari Multala - CenternEmot
Gruppen motsatte sig propositionen eftersom den ansågs öka statens kontroll och begränsa lokalbefolkningens livsbetingelser och förutsättningar för näringsverksamhet.
”Taas tuli yksi lakiesitys, jonka mukaan valtion maita siirretään yhä rankempaan suojeluun.”
— Hannu Hoskonen - De GrönaFör
Gruppen ansåg att den lagtekniska uppdateringen var motiverad och betonade vikten av att fortsätta skydda myrarna för att hejda naturförlusten och klimatförändringen.
”Tämä on siis enemmänkin soidensuojelulain ajankohtaistaminen kuin varsinainen sisältömuutos.”
— Jenni Pitko - VänsterförbundetFör med reservationer
Gruppen stödde myrskyddet, men hyste tvivel kring överföringen av behörigheten att bevilja undantagstillstånd från fridlysningsbestämmelserna till Naturtjänster och efterlyste att oberoendet tryggas.
”Nimenomaan tämä riippumaton arviointi ja käsittely olisi olennaista turvata, kuten luonnonsuojeluviranomaiselta pitäisi edellyttää.”
— Mai Kivelä
Sammandraget är AI-genererat utifrån 9 anföranden 8.10.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin ympäristövaliokuntaan, jolle maa‑ ja metsätalousvaliokunnan on annettava lausunto.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 1.10.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Ympäristöministeriö
- 7.10.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto
Beslut per lagförslag1
- 1Laki eräiden valtion omistamien alueiden muodostamisesta soidensuojelualueiksi annetun lain muuttamisesta
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om avsättande av staten tillhöriga områden till myrskyddsområden
I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om avsättande av staten tillhöriga områden till myrskyddsområden (851/1988) 4 och 5 § samt ändras 1–3 § och bilagorna 1–71 som följer:
1 §
För skyddet av myrnaturen och dess naturliga vattenbalans och strukturella drag samt av de andra naturtyper och de arter och den fågelfauna som förekommer i de nedannämnda områdena och därtill med tanke på friluftsliv, undervisning och forskning är följande områden myrskyddsområden enligt 1923 års lag om naturskydd (71/1923):
1) Lätäseno-Hietajokiområdet, som omfattar cirka 43 511 hektar statsägda områden i Enontekis kommun i enlighet med bilaga 1,
2) Jietanasvuomaområdet, som omfattar cirka 1 511 hektar statsägda områden i Enontekis kommun i enlighet med bilaga 2,
3) Pöyrisvuomaområdet, som omfattar cirka 4 221 hektar statsägda områden i Enontekis kommun i enlighet med bilaga 3,
4) Saaravuoma-Kuoskisenvuomaområdet, som omfattar cirka 15 847 hektar statsägda områden i Enontekis kommun i enlighet med bilaga 4,
5) Sotkavuomaområdet, som omfattar cirka 2 264 hektar statsägda områden i Enontekis kommun i enlighet med bilaga 5,
6) Piessuo-Luomusjokiområdet, som omfattar cirka 2 547 hektar statsägda områden i Utsjoki kommun i enlighet med bilaga 6,
7) Området Pieran Marin jänkä, som omfattar cirka 2 643 hektar statsägda områden i Enare kommun i enlighet med bilaga 7,
8) Sammuttijänkä-Vaijoenjänkäområdet, som omfattar cirka 52 803 hektar statsägda områden i Utsjoki och Enare kommuner i enlighet med bilaga 8,
9) Terstojänkäområdet, som omfattar cirka 2 307 hektar statsägda områden i Enare kommun i enlighet med bilaga 9,
10) Hanhijänkä-Pierkivaaranjänkäområdet, som omfattar cirka 4 429 hektar statsägda områden i Enare kommun i enlighet med bilaga 10,
11) Raakevuoma-Vuossijänkäområdet, som omfattar cirka 6 770 hektar statsägda områden i Kittilä kommun i enlighet med bilaga 11,
12) Naatsukka-aapaområdet, som omfattar cirka 8 631 hektar statsägda områden i Kittilä och Sodankylä kommuner i enlighet med bilaga 12,
13) Siukatanjärvetområdet, som omfattar cirka 2 187 hektar statsägda områden i Kittilä kommun i enlighet med bilaga 13,
14) Området vid myrarna vid Loukinen, som omfattar cirka 5 828 hektar statsägda områden i Kittilä kommun i enlighet med bilaga 14,
15) Kuortanovuoma-Saivinvuomaområdet, som omfattar cirka 9 565 hektar statsägda områden i Kittilä kommun i enlighet med bilaga 15,
16) Leppävuoma-Murtovuomaområdet, som omfattar cirka 2 145 hektar statsägda områden i Kittilä kommun i enlighet med bilaga 16,
17) Silmäsvuomaområdet, som omfattar cirka 2 984 hektar statsägda områden i Kittilä kommun i enlighet med bilaga 17,
18) Mustaoja-Nunaravuomaområdet, som omfattar cirka 2 020 hektar statsägda områden i Kittilä kommun i enlighet med bilaga 18,
19) Tollovuoma-Vasanvuomaområdet, som omfattar cirka 3 135 hektar statsägda områden i Kittilä kommun i enlighet med bilaga 19,
20) Ahvenvuomaområdet, som omfattar cirka 2 334 hektar statsägda områden i Kittilä kommun i enlighet med bilaga 20,
21) Näätävuoma-Sotkavuomaområdet, som omfattar cirka 10 612 hektar statsägda områden i Kittilä och Sodankylä kommuner i enlighet med bilaga 21,
22) Teuravuoma-Kivijärvenvuomaområdet, som omfattar cirka 6 062 hektar statsägda områden i Kolari kommun i enlighet med bilaga 22,
23) Juustovuomaområdet, som omfattar cirka 998 hektar statsägda områden i Kolari kommun i enlighet med bilaga 23,
24) Sieppijänkä-Pieruvuomaområdet, som omfattar cirka 1 414 hektar statsägda områden i Kolari kommun i enlighet med bilaga 24,
25) Karhuvuomaområdet, som omfattar cirka 1 093 hektar statsägda områden i Kolari kommun i enlighet med bilaga 25,
26) Sota-aapaområdet, som omfattar cirka 3 117 hektar statsägda områden i Sodankylä kommun i enlighet med bilaga 26,
27) Vaaranaapaområdet, som omfattar cirka 3 481 hektar statsägda områden i Sodankylä kommun i enlighet med bilaga 27,
28) Nalka-aapaområdet, som omfattar cirka 1 542 hektar statsägda områden i Sodankylä kommun i enlighet med bilaga 28,
29) Pomokaira-Tenniöaapaområdet, som omfattar cirka 45 827 hektar statsägda områden i Sodankylä kommun i enlighet med bilaga 29,
30) Ilmakkiaapaområdet, som omfattar cirka 1 037 hektar statsägda områden i Sodankylä kommun i enlighet med bilaga 30,
31) Viiankiaapaområdet, som omfattar cirka 6 347 hektar statsägda områden i Sodankylä kommun i enlighet med bilaga 31,
32) Vitsavaaranaapa-Kiekeröselkäområdet, som omfattar cirka 1 792 hektar statsägda områden i Sodankylä kommun i enlighet med bilaga 32,
33) Leviäaapa-Sammalaapaområdet, som omfattar cirka 1 510 hektar statsägda områden i Sodankylä kommun i enlighet med bilaga 33,
34) Suikeloaapaområdet, som omfattar cirka 1 010 hektar statsägda områden i Sodankylä kommun i enlighet med bilaga 34,
35) Lämsänaapa-Sakkala-aapaområdet, som omfattar cirka 4 210 hektar statsägda områden i Pelkosenniemi och Savukoski kommuner i enlighet med bilaga 35,
36) Kaarrerämiä-Kellovuotsoområdet, som omfattar cirka 3 348 hektar statsägda områden i Savukoski kommun i enlighet med bilaga 36,
37) Uura-aapaområdet, som omfattar cirka 2 247 hektar statsägda områden i Savukoski kommun i enlighet med bilaga 37,
38) Joutsenaapa-Kaita-aapaområdet, som omfattar cirka 12 948 hektar statsägda områden i Salla och Savukoski kommuner i enlighet med bilaga 38,
39) Löytöjänkä-Suksenpaistama-aapaområdet, som omfattar cirka 6 119 hektar statsägda områden i Salla kommun i enlighet med bilaga 39,
40) Kätkäaapa-Serrijokiområdet, som omfattar cirka 1 018 hektar statsägda områden i Pelkosenniemi kommun i enlighet med bilaga 40,
41) Haikara-aapa-Vitsikkoaapaområdet, som omfattar cirka 1 793 hektar statsägda områden i Kemijärvi stad och Pelkosenniemi kommun i enlighet med bilaga 41,
42) Karitunturiområdet, som omfattar cirka 2 127 hektar statsägda områden i Posio kommun i enlighet med bilaga 42,
43) Mustiaapa-Kaattasjärviområdet, som omfattar cirka 3 203 hektar statsägda områden i Övertorneå kommun och Rovaniemi stad i enlighet med bilaga 43,
44) Saariaapaområdet, som omfattar cirka 1 886 hektar statsägda områden i Simo kommun i enlighet med bilaga 44,
45) Jänessuoområdet, som omfattar cirka 1 287 hektar statsägda områden i Ijo kommun i enlighet med bilaga 45,
46) Hyöteikönsuoområdet, som omfattar cirka 1 130 hektar statsägda områden i Kuusamo stad i enlighet med bilaga 46,
47) Lapiosuo-Iso Äijönsuoområdet, som omfattar cirka 28 594 hektar statsägda områden i Ijo och Ranua kommuner och Pudasjärvi stad i enlighet med bilaga 47,
48) Kärppäsuo-Räinänsuoområdet, som omfattar cirka 2 067 hektar statsägda områden i Pudasjärvi och Uleåborgs städer i enlighet med bilaga 48,
49) Soininsuoområdet, som omfattar cirka 2 559 hektar statsägda områden i Pudasjärvi stad i enlighet med bilaga 49,
50) Leväsuo-Kärppäsuoområdet, som omfattar cirka 3 684 hektar statsägda områden i Utajärvi och Puolanka kommuner i enlighet med bilaga 50,
51) Iso Tilansuo-Housusuoområdet, som omfattar cirka 3 467 hektar statsägda områden i Puolanka och Utajärvi kommuner i enlighet med bilaga 51,
52) Karhunsuo-Viitasuoområdet, som omfattar cirka 1 106 hektar statsägda områden i Utajärvi och Puolanka kommuner i enlighet med bilaga 52,
53) Sarvisuo-Jerusaleminsuoområdet, som omfattar cirka 4 078 hektar statsägda områden i Puolanka, Vaala och Utajärvi kommuner i enlighet med bilaga 53,
54) Vieremänsuoområdet, som omfattar cirka 2 098 hektar statsägda områden i Suomussalmi kommun i enlighet med bilaga 54,
55) Saarensuoområdet, som omfattar cirka 702 hektar statsägda områden i Suomussalmi kommun i enlighet med bilaga 55,
56) Lososuo-Saarijärviområdet, som omfattar cirka 1 090 hektar statsägda områden i Suomussalmi kommun i enlighet med bilaga 56,
57) Iso Ahvensuo-Karhusuoområdet, som omfattar cirka 632 hektar statsägda områden i Suomussalmi kommun i enlighet med bilaga 57,
58) Säynäjäsuo-Matalansuoområdet, som omfattar cirka 1 126 hektar statsägda områden i Suomussalmi kommun i enlighet med bilaga 58,
59) Joutensuo-Mustosensuoområdet, som omfattar cirka 2 136 hektar statsägda områden i Hyrynsalmi kommun i enlighet med bilaga 59,
60) Juortanansalo-Lapinsuoområdet, som omfattar cirka 5 178 hektar statsägda områden i Kuhmo stad och Suomussalmi kommun i enlighet med bilaga 60,
61) Tulisuo-Varpusuoområdet, som omfattar cirka 2 012 hektar statsägda områden i Hyrynsalmi och Suomussalmi kommuner samt Kuhmo stad i enlighet med bilaga 61,
62) Solansuoområdet, som omfattar cirka 654 hektar statsägda områden i Sotkamo kommun i enlighet med bilaga 62,
63) Teerisuo-Lososuoområdet, som omfattar cirka 3 329 hektar statsägda områden i Kuhmo stad i enlighet med bilaga 63,
64) Tervaneva-Sivakkanevaområdet, som omfattar cirka 691 hektar statsägda områden i Pyhäjärvi och Haapajärvi städer i enlighet med bilaga 64,
65) Pilvinevaområdet, som omfattar cirka 3 270 hektar statsägda områden i Vetils och Kaustby kommuner i enlighet med bilaga 65,
66) Linjasalmenneva-Tynnyrinevaområdet, som omfattar cirka 2 702 hektar statsägda områden i Lestijärvi och Perho kommuner i enlighet med bilaga 66,
67) Rasvasuo-Kitkasuoområdet, som omfattar cirka 2 169 hektar statsägda områden i Lieksa stad i enlighet med bilaga 67,
68) Ruosmesuo-Hanhisuoområdet, som omfattar cirka 1 674 hektar statsägda områden i Ilomants kommun i enlighet med bilaga 68,
69) Iso-Huppioområdet, som omfattar cirka 945 hektar statsägda områden i Juva kommun i enlighet med bilaga 69,
70) Haukkaneva-Nikulinnevaområdet, som omfattar cirka 2 011 hektar statsägda områden i Virdois och Alavo städer i enlighet med bilaga 70,
71) Siikanevaområdet, som omfattar cirka 963 hektar statsägda områden i Ruovesi kommun och Orivesi stad i enlighet med bilaga 71.
Gränserna för varje myrskyddsområde har i de bilagor som nämns i 1 mom. märkts ut med en röd linje.
2 §
Vad som i 49 § i naturvårdslagen (9/2023) föreskrivs om verksamhet som är förbjuden och vad som i 50 och 51 § och 52 § 5 mom. i den lagen föreskrivs om undantag från fridlysningsbestämmelserna tillämpas också på de myrskyddsområden som nämns i denna lag.
Trots vad som föreskrivs i 49 § 1 mom. 5 punkten i naturvårdslagen är det tillåtet att jaga i enlighet med jaktlagen (615/1993) i de myrskyddsområden som nämns i denna lag, med undantag för Haukkaneva-Nikulinneva och Siikaneva myrskyddsområden. Vid jakten ska det i 1 § i denna lag avsedda syftet med inrättandet av området beaktas och 34 § i naturvårdslagen iakttas.
Utöver vad som föreskrivs i 50 § 1 mom. 6 punkten i naturvårdslagen är det i de myrskyddsområden som är belägna i ett renskötselområde tillåtet att uppföra kojor, rengärden och andra konstruktioner som renskötseln förutsätter, ta det virke som behövs för renskötseln samt tillfälligt slå läger och göra upp öppen eld i anslutning till renskötseln.
Utöver vad som föreskrivs i 50 § 1 mom. 7 punkten i naturvårdslagen får kapaciteten i stamnätets kraftledningar som finns inom de myrskyddsområden som nämns i denna lag ökas i områden med ett befintligt ledningsområde.
3 §
Vad som i 55 § 3 mom. i naturvårdslagen föreskrivs om tryggande av vissa rättigheter, i den lagens 56 § om begränsningar i rätten att färdas, 57 § om skötsel- och nyttjandeplaner för naturskyddsområden, 58 § om ordningsstadgan för statliga naturskyddsområden, 59 § om bestämning och utmärkning av gränserna för naturskyddsområden, 60 § om införlivning av ett område i ett statligt naturskyddsområde och 133 § om rätt till omhändertagande tillämpas också på de myrskyddsområden som avses i denna lag.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 8.10.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.