HE 227/2026 vpUnder behandlingÖverlämnad 8.10.2026

Breddad ränteavdragsrätt för kritisk infrastruktur

Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

Företag som genomför projekt som är kritiska för försörjningsberedskapen ska få dra av ränteutgifter för sina lån mer omfattande än i dag vid beskattningen. Ändringen gäller aktörer som upprätthåller samhällsviktig infrastruktur, såsom stora energibolag.

Status
Under behandling
Överlämnad
8.10.2026
Senaste händelse
20.10.2026
Omröstningar
0
Anföranden
9

Vad som föreslås

I lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet införs ett undantag enligt vilket ett samfund som genomför ett infrastrukturprojekt som är kritiskt för försörjningsberedskapen vid beskattningen kan dra av nettoränteutgifter som annars inte vore avdragsgilla. Den nya avdragsrätten gäller projektspecifika låneräntor som i huvudsak betalats till tredje part, medan koncerninterna räntor fortfarande omfattas av räntebegränsningarna. Företaget måste vara en kritisk aktör enligt definitionen i lagstiftningen, och projektet samt dess finansiering måste finnas inom Europeiska unionen.

Vad det betyder

Ändringen förbättrar investeringsförutsättningarna för bolag som är centrala för försörjningsberedskapen och lättar på deras skattebörda. Intäkterna från samfundsskatten beräknas minska med i snitt 30 miljoner euro per år, och under skatteåret 2027 med cirka 60 miljoner euro till följd av den retroaktiva tillämpningen. Staten kompenserar kommunerna för skatteförlusten. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2027 och tillämpas första gången vid beskattningen för skatteåret 2027 så att även oavdragna räntor för 2026 kan beaktas.

Så röstade riksdagen

Behandlingen pågår: riksdagen har ännu inte röstat om propositionen i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

9 anföranden · 8 talare · 1 debatt

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades utvidgningen av ränteavdragsrätten för infrastrukturprojekt som är kritiska för försörjningsberedskapen. Regeringspartierna ansåg att reformen är nödvändig för att främja säkerheten och stora energiinvesteringar, medan oppositionen oroade sig för förlorade skatteintäkter och risker för skatteflykt. Propositionen väckte oenighet framför allt om kriterierna för att avgränsa lättnaden och om de samhälleliga fördelarna.

  • Avgränsas skattelättnaden för kritisk infrastruktur tillräckligt noggrant?
  • Är förlusten av skatteintäkter på tiotals miljoner euro motiverad i förhållande till de uppnådda fördelarna?
  • Ökar regellättnaden risken för att storföretag manipulerar med räntor och att skattebasen urholkas?
  • Samlingspartiet ansåg att propositionen är en viktig säkerhets- och ekonomisk-politisk åtgärd som skapar likvärdiga förutsättningar för kapitalintensiva energiinvesteringar som stöder leveranssäkerheten.

    ”Kun vahvistamme energiaomavaraisuutta, kriittistä infrastruktuuria ja yhteiskunnan häiriönsietokykyä, vahvistamme samalla Suomen turvallisuutta.”
    — Juha Hänninen
  • Sannfinländarna ansåg att en bredare avdragsrätt för låneräntor förbättrar förutsättningarna för investeringar och främjar projekt som är livsviktiga för Finlands försörjningsberedskap och försvarsförmåga.

    ”Tällä hallituksen esityksellä vahvistetaan maamme kriisinkestävyyttä ja huoltovarmuutta. Esitys on erittäin kannatettava.”
    — Sami Savio
  • Vänsterförbundet förhöll sig avvisande till propositionen, ansåg att begreppet försörjningsberedskap är alltför brett och befarade att skattelättnaden leder till minskade skatteintäkter samt aggressiv skatteplanering.

    ”Pelkona on verohuojennuksen laajeneminen hallitsemattomasti ja siten korkokikkailun lisääntyminen ja verotuottojen hupeneminen.”
    — Hanna Sarkkinen

Sammandraget är AI-genererat utifrån 9 anföranden 21.10.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin valtiovarainvaliokuntaan.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 8.10.2026Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Valtiovarainministeriö
  2. 20.10.2026Lähetekeskustelu · Täysistunto

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki elinkeinotulon verottamisesta annetun lain muuttamisesta

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

I enlighet med riksdagens beslut fogas till lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet (360/1968) en ny 18 c § som följer:

2 kap. – Skatteplikt för inkomster och avdragsrätt för utgifter.

2 kap. – Avdragsrätt för utgifter och förluster.

18 c §

Samfundets nettoränteutgifter är avdragsgilla på det sätt som närmare föreskrivs i denna paragraf, om de uppkommer för lån som används för att finansiera långsiktiga infrastrukturprojekt som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen och om samfundet är en sådan kritisk aktör som avses i lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft (310/2025) eller om åtminstone motsvarande skyldigheter enligt 3 § i den lagen tillämpas på samfundet. Om benämningen som kritisk aktör är koncernspecifik, ska den skattskyldige visa att benämningen de facto gäller den skattskyldige och det projekt som denne genomför. Den projektansvariga, lånekostnaderna, tillgångarna och inkomsterna ska finnas i Europeiska unionen.

Som långsiktiga infrastrukturprojekt som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen anses projekt som ska tillhandahålla, uppgradera, driva eller upprätthålla en storskalig kritisk infrastruktur, som krävs för tillhandahållandet av en samhällsviktig tjänst.

I denna paragraf avses med

1) kritisk infrastruktur en tillgång, en anläggning, utrustning, ett nätverk eller ett system, eller en del av en tillgång, en anläggning, utrustning, ett nätverk eller ett system,

2) samhällsviktig tjänst en tjänst som är avgörande för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, ekonomisk verksamhet, folkhälsa och allmän säkerhet, eller miljön.

Samfundet ska separat utreda inkomster från verksamhet som gäller infrastrukturprojekt och inkomster från annan verksamhet samt utgifter och andra avdrag som hänför sig till dem liksom även tillgångar och skulder som hänför sig till nämnda verksamheter. Samfundet ska dessutom bevara det bokföringsmaterial som avses i 2 kap. 10 § i bokföringslagen på det sätt som avses i den paragrafen i minst 15 år från utgången av det år under vilket räkenskapsperioden upphörde.

Samfundet ska dessutom utarbeta en redogörelse för de principer för beräkning som samfundet följer vid fördelningen av sina inkomster, de utgifter som hänför sig till dem och de räntor som hänför sig till bedrivandet av verksamheten mellan den verksamhet som gäller infrastrukturprojekt och annan verksamhet.

På samfundets verksamhet som gäller infrastrukturprojekt och på annan verksamhet som samfundet bedriver, vilka delats upp på det sätt som avses i 4 och 5 mom., tillämpas på båda verksamheter separat vad som i 18 a § föreskrivs om avdragsgillhet för räntor. Om andelen annan verksamhet utgör mindre än 10 procent av samfundets omsättning, anses verksamheten vid tillämpningen av denna paragraf i sin helhet bestå av verksamhet som gäller infrastrukturprojekt.

Av sådana icke avdragsgilla nettoränteutgifter enligt 18 a § som gäller infrastrukturprojekt är dock dessutom ett belopp som motsvarar förhållandet mellan de nettoränteutgifter som betalats till andra än privata ägare och alla nettoränteutgifter som gäller infrastrukturprojekt avdragsgillt. Med privat ägare avses en aktör som äger en andel av ett samfunds kapital, eller en part som är i koncerngemenskap med aktören på det sätt som avses i 18 a § 6 mom., av vilka ingendera är ett sådant offentligt samfund som avses i 18 b § 4 mom. 2 a-punkten, och vilken inte direkt eller indirekt i sin helhet ägs av ett sådant offentligt samfund som avses i 18 b § 4 mom. 2 a-punkten.

De nettoränteutgifter som dragits av med stöd av denna paragraf minskar beloppet av de icke avdragsgilla nettoränteutgifter som avses i 18 a § 8 mom. i fråga om infrastrukturprojekt.

Om samfundet yrkar att bestämmelserna i denna paragraf ska tillämpas på ett infrastrukturprojekt, ska den skattemässiga behandling som avses i denna paragraf tillämpas under hela den tid som infrastrukturprojektet pågår. Om samfundet inte längre uppfyller kraven enligt 1 mom., dras ränteutgifterna för infrastrukturprojektet av med stöd av 18 a och 18 b § från ingången av det skatteår som följer efter ändringen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Lagen tillämpas första gången vid beskattningen för 2027. Om förutsättningarna för tillämpning av lagen uppfylls vid beskattningen för skatteåret 2026, kan den skattskyldige yrka att nettoränteutgifter som uppkommit under skatteåret 2026 och inte dragits av ska dras av som en del av beskattningen för 2027.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att bestämmelserna om begränsning av ränteavdrag i lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet ändras så att samfundet under vissa förutsättningar får dra av annars icke avdragsgilla nettoränteutgifter, om de uppkommer för lån som används för att finansiera långsiktiga infrastrukturprojekt som är kritiska med tanke på försörjningsberedskapen. Samfundet bör vara en sådan kritisk aktör som avses i lagen om skydd av samhällets kritiska infrastruktur och om stärkande av samhällets motståndskraft eller åtminstone ska motsvarande skyldigheter tillämpas på samfundet. Den ovannämnda lagen baserar sig på det så kallade CER-direktivet. Kritiska företag som avses i regleringen ska ha fastställts senast den 17 juli 2026. Förslaget grundar sig på det undantag från bestämmelserna om begränsning av ränteavdrag i det så kallade direktivet mot skatteflykt som gäller långsiktiga offentliga infrastrukturprojekt. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2027. Lagen ska tillämpas första gången vid beskattningen för 2027. Nettoränteutgifter som uppkommit under skatteåret 2026 och inte dragits av får dock dessutom dras av vid beskattningen för 2027.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 21.10.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.