Skärpt prisreglering för konsumentkrediter
Ändring av bestämmelserna om konsumentkreditavtal och vissa andra konsumentavtal
Stränga maximigränser sätts för räntor och extra avgifter för konsumentkrediter för att dämpa skuldsättningsproblem. I och med reformen får räntan på en konsumtionskredit vara högst 30 procent och övriga kostnader högst 150 euro per år.
- Status
- Godkänd med ändringar
- Överlämnad
- 15.11.2018
- Senaste händelse
- 11.4.2019
- Omröstningar
- 0
- Anföranden
- 28
- Stadfäst
- 26.4.2019
- Författning
- 596/2019
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Prisregleringen utvidgas till att gälla alla konsumentkrediter, inklusive krediter på över 2 000 euro och avbetalningar, men bostadskrediter med realsäkerhet lämnas utanför. Räntan på lyft kredit begränsas till högst 30 procent och övriga kreditkostnader till högst 0,01 procent per dag (högst 150 euro per år). Samtidigt begränsas avgiften för förlängning av betalningstiden till högst 5 euro per gång (högst 20 euro per år), person-till-person-lån omfattas av ränte- och indrivningslagstiftningen och en kreditgivare som bryter mot reglerna förlorar helt rätten att kräva ränta eller avgifter.
Vad det betyder
Lagarna träder i kraft den 1 september 2019 och gäller nya kreditavtal som ingås efter det. Ändringen sänker kostnaderna för dyra snabblån och flexkrediter samt minskar konsumenternas överskuldsättning, men kan också göra det svårare för personer i en svag ekonomisk ställning att få lån. Kreditgivare och banker måste göra omfattande ändringar i sina prissättningsmodeller och datasystem, och domstolarna får tidsbegränsade tilläggsresurser för att hantera summariska tvistemål under åren 2020–2022.
Så röstade riksdagen
Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
28 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I riksdagsdebatten rådde bred enighet om att skärpa prisregleringen för konsumentkrediter och utvidga räntetaket för att dämpa de skuldsättningsproblem som snabblån orsakar. Alla riksdagsgrupper stödde propositionen och tackade ekonomiutskottet för att det sänkt räntetaket till 20 procent. Samtidigt betonade ledamöterna behovet av fortsatta åtgärder, såsom begränsningar av snabblånerelaterad reklam och bättre ekonomifostran.
Samlingspartiet stödde propositionen för att minska skuldsättningsproblemen och täppa till kryphål i regleringen.
”Nyt käsittelyssä olevan esityksen tarkoituksena on kohtuullistaa ja selkeyttää kuluttajaluottojen hinnoittelua. Korkokattoa esitetään laajennettavaksi ja kiristettäväksi.”
— Antti Häkkänen - CenternFör
Centern stödde propositionen och ansåg att överskuldsättning på grund av snabblån är ett allvarligt problem som lagstiftningen måste åtgärda.
”Se, että talousvaliokunta antoi tästä asiasta yksimielisen mietinnön, ja nimenomaan se, että korkokatto lasketaan 20 prosenttiin, on aivan erinomainen asia.”
— Hannu Hoskonen - Blå framtidFör
Blå framtid stödde regeringens proposition och ansåg att ett ränte- och kostnadstak för konsumentkrediter behövs för att förbättra konsumentens rättsskydd.
”Eli tämä korkokatto yli 2 000 euron suuruisille luotoille on erittäin kannatettava esitys.”
— Simon Elo Sannfinländarna välkomnade den stramare regleringen och betonade vikten av att bryta det farliga sambandet mellan snabblån och spelproblem.
”On hyvä, että tämä lainsäädäntö nyt etenee tässä muodossaan näillä mainituillakin rajoituksilla.”
— Jani Mäkelä - SDPFör
SDP stödde propositionen och ansåg att utskottets sänkning av räntetaket till 20 procent var en betydande förbättring i arbetet med att motverka snabblånens skadeverkningar.
”Lopuksi totean, että minä kannattaisin pikavippien kieltämistä kokonaan.”
— Kristiina Salonen - De GrönaFör
De Gröna stödde propositionen som ett viktigt steg för att minska snabbkrediternas skador och lyfte fram behovet av att också begränsa den aggressiva marknadsföringen av snabblån.
”Se liittyy pikavippien sääntelyn kiristämiseen ja on hyvin kannatettava.”
— Johanna Karimäki Vänsterförbundet stödde skärpningen av reglerna och såg ekonomiutskottets ändringar som ett stort steg mot att tygla skuldsättningsproblemen.
”Kiitos valiokunnalle rohkeudesta. Tähän asti joidenkin pikavippien vuosikorot ovat saattaneet olla satoja prosentteja, eli rajoitus on huomattava.”
— Hanna Sarkkinen Kristdemokraterna stödde lagförslaget och fann det viktigt att utskottet skärpte räntetaket mer än i det ursprungliga förslaget.
”Olen iloinen siitä, että talousvaliokunta otti tähän hyvin tiukan kannan.”
— Antero Laukkanen
Sammandraget är AI-genererat utifrån 28 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin talousvaliokuntaan, jolle lakivaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 230/2018 vp sisältyvien 1.-4. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Eduskunta yhtyi valiokunnan ehdotukseen lakialoitteisiin LA 51-58/2016 vp, 24/2018 vp sisältyvien lakiehdotusten hylkäämisestä. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.
Keskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi ensimmäisessä käsittelyssä sisällöltään päätetyt, hallituksen esitykseen HE 230/2018 vp sisältyvät 1.—4. lakiehdotuksen. Eduskunta pysyi ensimmäisessä käsittelyssä tekemässään päätöksessä lakialoitteisiin LA 51—58/2016 vp, 24/2018 vp sisältyvien lakiehdotusten hylkäämisestä. Lakiehdotusten toinen käsittely päättyi. Eduskunta hyväksyi mietintöön sisältyvät lausumaehdotukset. Asian käsittely päättyi.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 15.11.2018Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Oikeusministeriö
- 21.11.2018Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 27.2.2019Valiokunnan mietintö tai lausunto · talousvaliokunta
- 4.3.2019Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 7.3.2019Toinen käsittely · Täysistunto
- 5.4.2019Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag4
- 1Laki kuluttajansuojalain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 596/2019 · 26.4.2019
- 2Laki korkolain 2 §:n muuttamisestaHyväksytty · 597/2019 · 26.4.2019
- 3Laki saatavien perinnästä annetun lain 3 §:n muuttamisestaHyväksytty · 598/2019 · 26.4.2019
- 4Laki oikeudenkäymiskaaren 5 luvun 3 §:n muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 599/2019 · 26.4.2019
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
1.Lag om ändring av konsumentskyddslagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i konsumentskyddslagen (38/1978) 4 kap. 1 och 2 §, 7 kap. 6 och 17 a § samt 7 a kap. 31 §, sådana de lyder, 4 kap. 1 § i lagarna 1259/1994 och 1072/2000, 4 kap. 2 § i lag 1259/1994, 7 kap. 6 § i lagarna 746/2010 och 851/2016, 7 kap. 17 a § i lag 207/2013 och 7 a kap. 31 § i lag 851/2016, samt fogas till 7 kap. en ny 17 b § som följer:
4 kap. – Jämkning och tolkning av avtal
1 §
Om ett villkor i ett avtal som avses i denna lag är oskäligt mot konsumenten eller om tillämpningen av det skulle leda till oskälighet, kan villkoret jämkas, om inte något annat följer av 2 §, eller lämnas utan avseende. Som ett avtalsvillkor betraktas även en utfästelse som gäller beloppet av vederlag. När oskäligheten bedöms ska hela innehållet i avtalet, parternas ställning, förhållandena vid avtalsslutet och, om inte något annat följer av 2 §, en förändring i förhållandena samt övriga omständigheter beaktas.
Om ett villkor som avses i 1 mom. är sådant att det till följd av jämkningen av villkoret inte är skäligt att avtalet i övrigt oförändrat förblir i kraft, kan avtalet, om inte något annat följer av 2 §, jämkas även till övriga delar eller förordnas att förfalla.
2 §
Om ett avtalsvillkor som avses i 1 § har utarbetats i förväg utan att konsumenten har kunnat påverka dess innehåll, ska vid tillämpningen av 1 § begränsningarna i denna paragraf iakttas.
Om ett villkor har varit oskäligt under de förhållanden som rådde vid avtalsslutet, får inte vid en senare bedömning av oskäligheten förändringar i förhållandena beaktas till konsumentens nackdel.
Ett oskäligt villkor ska lämnas utan avseende och avtalet ska till övriga delar oförändrat förbli i kraft, om det som sådant kan förbli i kraft.
7 kap. – Konsumentkrediter
6 §Kreditkostnader och ränta
Med kreditkostnad avses i detta kapitel summan av räntor, kostnader och andra avgifter som är kända för kreditgivaren och som konsumenten ska betala med anledning av konsumentkreditförhållandet; kostnaderna för försäkringar och andra kompletterande tjänster som är knutna till kreditavtalet räknas också med i kreditkostnaderna, om ett avtal om en kompletterande tjänst är en förutsättning för att krediten ska lämnas på de marknadsförda villkoren.
Som kreditkostnad räknas inte
1) kostnader för det konto som används för skötseln av krediten, om öppnandet av kontot är frivilligt och kostnaderna har specificerats i avtalet,
2) avgifter som konsumenten måste betala till följd av ett eventuellt avtalsbrott,
3) notariatsavgifter.
Med effektiv ränta avses i detta kapitel den räntesats som erhålls när kreditkostnaderna med beaktande av amorteringarna omräknas till årlig ränta på kreditbeloppet. Bestämmelser om hur den effektiva räntan ska beräknas och om de antaganden som ska användas för detta utfärdas genom förordning av justitieministeriet.
Med kreditränta avses i detta kapitel en procentuell fast eller rörlig räntesats som på årlig basis tillämpas på det utnyttjade kreditbeloppet.
17 a §Kreditkostnadernas maximibelopp
Räntan på den kredit som konsumenten utnyttjar får inte avtalas vara högre än 30 procent.
Om konsumenten enligt avtalet ska betala andra än i 1 mom. avsedda kreditkostnader, får beloppet av dem per dag inte överstiga 0,01 procent av det kreditbelopp eller den kreditgräns som anges i kreditavtalet under kreditavtalets giltighetstid.
Trots vad som föreskrivs i 2 mom. får det avtalas om ett maximibelopp på 5 euro för andra kreditkostnader, under förutsättning att kredittiden enligt avtalet omfattar minst 30 dagar. De kostnader som konsumenten ska betala enligt 2 mom. får inte överstiga 150 euro per år, och kreditkostnader får inte tas ut av konsumenten i förväg för en längre tid än ett år.
Om kreditgivaren eller kreditförmedlaren bryter mot bestämmelserna i denna paragraf, är konsumenten inte skyldig att betala kreditränta eller andra kreditkostnader.
Vad som föreskrivs i 2—4 mom. gäller inte försäkringsavgifter som betraktas som kreditkostnader, om syftet med försäkringen är att trygga värdet på säkerheten för krediten.
Om en konsument betalar tillbaka en kredit i förtid, tillämpas trots 2 och 3 mom. vad som föreskrivs i 27 och 28 §. Om förfallodagen för krediten tidigareläggs, tillämpas trots 2 och 3 mom. vad som föreskrivs i 35 §.
17 b §Kostnader för förlängning av betalningstiden
För en sådan förlängning av betalningstiden som görs innan fordran förfaller till betalning får högst 5 euro tas ut av konsumenten, förutsatt att betalningstiden förlängs med minst 14 dagar. Det sammanlagda belopp som tas ut av konsumenten för sådana åtgärder får dock inte överstiga 20 euro per år.
7 a kap. – Konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom
31 §Tillämpning av bestämmelserna om konsumentkrediter
På konsumentkrediter som har samband med bostadsegendom tillämpas dessutom 7 kap. 1 § 3 och 4 mom. och 13, 13 a, 15, 16 och 16 a §, 17 a § 1—5 mom., 18, 19 och 23 §, 24 § 1, 2 och 4 mom. samt 25, 26 och 30—35 §. På konsumentkrediter med en bostad som säkerhet tillämpas dessutom 39 och 40 § i det kapitlet. Bestämmelserna i 7 kap. 17 a § 1—5 tillämpas dock inte på en bostadskredit med realsäkerhet.
Trots bestämmelserna i 7 kap. 24 § 1 och 2 mom. får det dock i ett avtal om bostadskredit avtalas att den ränta som konsumenten ska betala på krediten inte ändras, om referensräntans värde är mindre än noll. Om en konsument betalar tillbaka en konsumentkredit som har samband med bostadsegendom i förtid, tillämpas trots 7 kap. 17 a § 2 och 3 mom. vad som föreskrivs i 19—21 § i detta kapitel. Om förfallodagen för en konsumentkredit som har samband med bostadsegendom tidigareläggs, tillämpas trots 7 kap. 17 a § 2 och 3 mom. vad som föreskrivs i 7 kap. 35 §.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På avtal som gäller vid ikraftträdandet av denna lag tillämpas i stället för 4 kap. 2 §, 7 kap. 17 a § och 7 a kap. 31 § i denna lag de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
Bestämmelserna i 7 kap. 17 b § i denna lag tillämpas på sådan förlängning av betalningstiden som har gjorts efter ikraftträdandet.
2.Lag om ändring av 2 § i räntelagen
I enlighet med riksdagens beslut ändras i räntelagen (633/1982) 2 §, sådan paragrafen lyder ändrad i lag 209/2013, som följer:
2 §Avvikelse från lagen
Skyldigheten att betala ränta bestäms enligt denna lag, om inte något annat följer av gäldenärens förbindelse eller av handelsbruk eller något annat föreskrivs.
Om gäldenärens förbindelse anknyter till ett avtal som ingåtts mellan en näringsidkare och en konsument i fråga om en konsumentkredit eller någon annan konsumtionsnyttighet, eller till ett avtal på grundval av vilket gäldenären genom köp eller hyra anskaffar bostad för sig eller sin familjemedlem, är förbindelsen utan verkan till den del gäldenären vore skyldig att betala dröjsmålsränta utöver vad som föreskrivs i 4 eller 5—11 §. Om gäldenären i dessa fall i händelse av dröjsmål har förbundit sig att i stället för dröjsmålsränta eller utöver den betala provision, premie eller motsvarande prestation, är förbindelsen utan verkan till den del dröjsmålsräntans och den nämnda prestationens sammanlagda belopp överstiger ränta som beräknats enligt 4 eller 5—11 §.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag likställs med konsumentkrediter också sådan kredit som någon annan än en näringsidkare lämnar eller utfäster sig att lämna en konsument som lån, betalningsanstånd eller som något annat motsvarande ekonomiskt arrangemang, om krediten förmedlas till konsumenten av en näringsidkare.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På en fordran som förfallit till betalning före denna lags ikraftträdande tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
3.Lag om ändring av 3 § i lagen om indrivning av fordringar
I enlighet med riksdagens beslut fogas till 3 § i lagen om indrivning av fordringar (513/1999), sådan paragrafen lyder delvis ändrad i lag 31/2013, ett nytt 2 mom., varvid det nuvarande 2 mom. blir 3 mom., som följer:
3 §Konsumentfordran
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna lag likställs med konsumentfordran också sådan kredit som någon annan än en näringsidkare har lämnat en konsument som lån, betalningsanstånd eller som något annat motsvarande ekonomiskt arrangemang, om krediten har förmedlats till konsumenten av en näringsidkare.
§
Denna lag träder i kraft den 20 .
På indrivning av konsumentfordringar tillämpas 10 c och 10 d § bara till den del indrivningsåtgärderna vidtas efter ikraftträdandet av denna lag.
4.Lag om ändring av 5 kap. 3 § i rättegångsbalken
I enlighet med riksdagens beslut fogas till 5 kap. 3 §, sådan den lyder i lag 439/2018, ett nytt 2 mom. som följer:
5 kap. – Om väckande av talan och förberedelse i tvistemål
3 §
Om en fordran bygger på ett i 7 kap. eller 7 a kap. i konsumentskyddslagen avsett konsumentkreditavtal, ska i stämningsansökan också uppges
1) kreditbeloppet eller kreditgränsen enligt kreditavtalet,
2) kreditavtalets giltighetstid uttryckt i dagar,
3) den effektiva räntan för krediten enligt kreditavtalet,
4) huruvida kreditavtalet har ingåtts på det sätt som förutsätts i 7 kap. 17 § eller 7 a kap. 15 § i konsumentskyddslagen.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Denna lags 5 kap. 3 § 2 mom. 3 punkt träder dock i kraft först den 20 .
På mål som är anhängiga när denna lag träder i kraft tillämpas de bestämmelser som gällde vid ikraftträdandet.
På mål som inleds efter det att denna lag har trätt i kraft tillämpas 5 kap. 3 § 2 mom. 1 och 2 punkten endast om 7 kap. 17 a § i konsumentskyddslagen, sådan paragrafen lyder i lag ( / ), tillämpas på yrkandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.