HE 230/2020 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 19.11.2020

Enhetligare krisberedskap och lägesbild

Lagar om ändring av hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen

Beredskapen inför störningssituationer och undantagsförhållanden inom social- och hälsovården förenhetligas i hela landet. De sjukvårdsdistrikt som har ett universitetssjukhus samt kommunerna förpliktas att upprätthålla en aktuell lägesbild och utarbeta gemensamma beredskapsplaner.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
19.11.2020
Senaste händelse
18.12.2020
Omröstningar
0
Anföranden
10
Stadfäst
12.2.2021
Författning
135/2021

Vad som föreslås

De sjukvårdsdistrikt som upprätthåller ett universitetssjukhus förpliktas att styra beredskapsplaneringen inom sitt specialupptagningsområde och sammanställa en lägesbild för hälso- och sjukvården. Kommuner som hör till samma sjukvårdsdistrikt ska utarbeta en gemensam beredskapsplan för socialvården och producera en lägesbild för socialvården. Dessutom utvidgas statens möjlighet till beredskapsfinansiering till att även omfatta socialvården.

Vad det betyder

Ändringen förbättrar myndigheternas samarbete och servicesystemets driftsäkerhet i krissituationer, såsom pandemier eller storolyckor. Ansvaret och det administrativa arbetet ökar vid universitetssjukhusen och i centralsjukhuskommunerna, men de enhetliga modellerna underlättar beredskapsarbetet i små kommuner. Lagarna ska träda i kraft den 1 januari 2021, och statens befintliga årliga beredskapsanslag på 0,5 miljoner euro ska i fortsättningen även kunna användas för särskilda situationer inom socialvården.

Så röstade riksdagen

Propositionen godkändes utan omröstning – ingen ledamot föreslog att den skulle förkastas eller ändras i plenum.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

10 anföranden · 7 talare · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten behandlades förenhetligandet av beredskapsplaneringen och sammanställandet av lägesbilden inom social- och hälsovården i hela landet. Propositionens grundtanke ansågs allmänt behövlig, men reformens tidtabell och genomförandet mitt under den pågående coronapandemin väckte oenighet. Regeringspartierna drev på för att reformen snabbt skulle träda i kraft, medan oppositionen önskade en mer omfattande utvärdering efter att krisen avslutats.

  • Var det rätt tidpunkt att genomföra lagändringen mitt under coronakrisen, eller borde man ha väntat tills den var över?
  • Hur påverkar reformen lednings- och ansvarsförhållandena mellan kommunerna och de sjukvårdsdistrikt som har ett universitetssjukhus?
  • Hur anknyter reformen till den mer omfattande social- och hälsovårdsreform som bereds?
  • SDPFör

    Gruppen stödde propositionen som ett viktigt och aktuellt steg för att samordna hanteringen av civila kriser och den nationella beredskapsplaneringen.

    Näen, että tämä uudistus on tarpeen, sillä sosiaali- ja terveydenhuollon valmiussuunnittelussa on todettu hajanaisuutta eikä yhtenäistä pohjaa ole ollut.
    Heidi Viljanen
  • Gruppen ansåg att reformen var nödvändig, eftersom beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården länge hade varit splittrad och en högklassig lägesbild är avgörande i krissituationer.

    Tässä esityksessä ehdotetaan säädettäväksi yhteistyörakenteesta sosiaali- ja terveydenhuollon valtakunnallisesti yhtenäisen valmiussuunnittelun luomiseksi ja valtakunnallisesti yhtenäisen tilannekuvan keräämiseksi.
    Aino-Kaisa Pekonen
  • SamlingspartietFör med reservationer

    Gruppen ansåg att utvecklingen av beredskapen och förtydligandet av rollerna var bra, men kritiserade den brådskande tidtabellen och att reformen genomförs mitt under den rådande coronakrisen.

    Olen ihan samaa mieltä: tällaisia muutoksia ei pidä tehdä kriisin keskellä, kun meillä on tällainen epidemia päällä, vaan niin sanotusti rauhan aikana.
    Mia Laiho
  • KristdemokraternaFör med reservationer

    Gruppen ställde sig förbehållsam till reformen och frågade sig vad propositionen i praktiken uppnår samt hur den påverkar lednings- och ansvarsförhållandena mellan kommunerna och sjukvårdsdistrikten.

    Tämän hallituksen esityksen kohdalla varmaan tärkein kysymys on se, mitä tällä olisi saavutettu, jos tämä olisi ollut voimassa ennen kuin koronaepidemia Suomessa lähti liikenteeseen.
    Sari Essayah

Sammandraget är AI-genererat utifrån 10 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 230/2020 vp sisältyvien 1.—2. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 19.11.2020Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 24.11.2020Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 11.12.2020Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 12.12.2020Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 16.12.2020Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 17.12.2020Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag2

  • 1Laki terveydenhuoltolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 135/2021 · 12.2.2021
  • 2Laki sosiaalihuoltolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 136/2021 · 12.2.2021

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 38 § 1 mom. och fogas till lagen en ny 42 a § som följer:

38 §Regional beredskap för hälso- och sjukvård och statens medverkan i upprätthållande av beredskapen

En samkommun för ett sjukvårdsdistrikt ska i samråd med kommunerna inom sitt område besluta om den regionala hälso- och sjukvårdsberedskapen för störningssituationer under normala förhållanden och för undantagsförhållanden. Samkommunen ska dessutom i samråd med kommunerna inom sitt område utarbeta en regional beredskapsplan för hälso- och sjukvård. Beredskapsplanen ska samordnas med den i 33 d § i socialvårdslagen avsedda regionala beredskapsplanen för socialvården. Kommunen samt samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt ska trots sekretessbestämmelserna till det sjukvårdsdistrikt som inom det specialupptagningsområde som kommunen eller samkommunen hör till är huvudman för ett universitetssjukhus lämna ut information som är nödvändig för skötseln av de uppgifter som avses i 42 a § 1 mom. 1 och 3 punkten. Den information som lämnas ut får inte innehålla personuppgifter.

42 a §Uppgifter i samband med beredskap och förberedelser

Ett sjukvårdsdistrikt som är huvudman för ett universitetssjukhus ska inom det specialupptagningsområde som sjukvårdsdistriktet hör till

1) styra beredskapsplaneringen för aktörer inom social- och hälsovården i enlighet med riksomfattande enhetliga principer,

2) sammanställa och analysera information om störningssituationer och hot om störningssituationer inom hälso- och sjukvården,

3) skapa och uppdatera en lägesbild som beskriver beredskapen inom hälso- och sjukvårdssystemet och som innehåller information om servicesystemets funktion och belastning, personal- och materialresurser och stödtjänsternas funktion,

4) trots sekretessbestämmelserna till social- och hälsovårdsministeriet, andra sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för universitetssjukhus, kommunerna och sjukvårdsdistrikten inom specialupptagningsområdet i fråga samt regionförvaltningsverket lämna ut den information från lägesbilden som avses i 3 punkten för att skapa en lägesbild för dem och för skötseln av deras uppgifter.

Social- och hälsovårdsministeriet skapar i samarbete med de sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitetssjukhus en riksomfattande lägesbild för hälso- och sjukvården.

Social- och hälsovårdsministeriet kan bestämma om arbetsfördelningen mellan de sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitetssjukhus i fråga om de uppgifter som avses i 1 mom. Kommunerna samt samkommunerna för sjukvårdsdistrikten ska då med avvikelse från 38 § 1 mom. till det av social- och hälsovårdsministeriet för att sköta uppgiften i fråga utsedda sjukvårdsdistrikt som är huvudman för ett universitetssjukhus lämna ut information som avses i 1 mom. 1 och 3 punkten i denna paragraf.

§

Denna lag träder i kraft den 2021.

2.Lag om ändring av socialvårdslagen

I enlighet med riksdagens beslut fogas till socialvårdslagen (1301/2014) nya 33 b–33 e § som följer:

33 b §Uppgifter i samband med beredskap och förberedelser inom socialvården

Den myndighet som svarar för den kommunala socialvården ska genom beredskapsplaner och genom förberedelser för verksamhet i störningssituationer och för verksamhet under undantagsförhållanden samt genom andra åtgärder säkerställa att dess uppgifter kan skötas så väl som möjligt också vid störningssituationer under normala förhållanden samt under undantagsförhållanden.

Beredskapsplanerna för socialvården ska samordnas med beredskapsplanerna för övriga kommunala förvaltningar.

33 c §Att skapa och förmedla en lägesbild

Den myndighet som svarar för den kommunala socialvården ska inom sitt eget område

1) sammanställa och analysera information om sådana störningar och hot om störningar som äventyrar befolkningens sociala trygghet och välfärd samt genomförandet av socialvården,

2) skapa och uppdatera en lägesbild som beskriver beredskapen inom socialvården och som innehåller information om rådande förhållanden, servicesystemets funktion och belastning, personal- och materialresurser och stödtjänsternas funktion,

3) samordna lägesbilden för socialvården med lägesbilden för primärvården,

4) trots sekretessbestämmelserna till regionförvaltningsverket, det sjukvårdsdistrikt som kommunen hör till, den ledande myndigheten inom socialvården i den kommun där centralsjukhuset för det sjukvårdsdistrikt som kommunen hör till finns och till social- och hälsovårdsministeriet lämna ut information som avses i 1–3 punkten och som är nödvändig för skötseln av deras uppgifter enligt 33 d §.

Den information som avses i 1 mom. får inte innehålla personuppgifter.

33 d §Regional beredskap för socialvård

Kommunerna inom sjukvårdsdistriktets område ska under ledning av socialvårdsmyndigheten i den kommun där centralsjukhuset finns utarbeta en gemensam beredskapsplan för socialvården. Beredskapsplanen ska innehålla en beskrivning av det förfarande genom vilket den gemensamma lägesbilden skapas, uppdateras och delas. Beredskapsplanen ska samordnas med den regionala beredskapsplanen för hälso- och sjukvården.

I ett sjukvårdsdistrikt som är huvudman för ett universitetssjukhus deltar den ledande myndigheten inom socialvården i den kommun där detta sjukhus finns som sakkunnig inom socialvården i den styrning av beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården som avses i 42 a § 1 mom. 1 punkten i hälso- och sjukvårdslagen.

33 e §Statens medverkan i upprätthållande av beredskapen

Staten kan medverka i upprätthållandet av den beredskap som behövs inom socialvården och i hanteringen av exceptionella situationer genom att finansiera sådan verksamhet som det av särskilda skäl är ändamålsenligt att finansiera med statsmedel. För verksamheten får social- och hälsovårdsministeriet utse och bemyndiga aktörer på riksnivå.

§

Denna lag träder i kraft den 2021.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås det att hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen ändras genom att bestämmelser om beredskapsplanering inom social- och hälsovården och om skapande av en lägesbild tas in i dem. Varje sjukvårdsdistrikt som är huvudman för ett universitetssjukhus ges i uppgift att inom det specialupptagningsområde som det sjukvårdsdistriktet hör till styra beredskapsplaneringen inom social- och hälsovården i enlighet med riksomfattande enhetliga principer. Till socialvårdslagen fogas det enligt förslaget en allmän bestämmelse om beredskapsplanering och förberedelser inom socialvården. Kommunerna inom ett sjukvårdsdistrikts område ska enligt förslaget utarbeta en gemensam beredskapsplan för socialvården under ledning av den myndighet som svarar för socialvården i den kommun där centralsjukhuset finns. De sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för ett universitetssjukhus ska samverka och arbeta utifrån enhetliga principer för att beredskapsplaneringen ska utgöra en riksomfattande helhet. Varje sjukvårdsdistrikt som är huvudman för ett universitetssjukhus ska enligt förslaget skapa en lägesbild för hälso- och sjukvården som innehåller information om störningssituationer och hot om störningssituationer inom primärvården och den specialiserade sjukvården samt om hälso- och sjukvårdssystemets beredskap att svara på olika störningssituationer. Informationen från lägesbilden ska lämnas ut till social- och hälsovårdsministeriet, till andra sjukvårdsdistrikt som är huvudmän för universitetssjukhus, till sjukvårdsdistrikten och kommunerna inom specialupptagningsområdet samt till regionförvaltningsverken. Den myndighet som svarar för den kommunala socialvården ska skapa en lägesbild för socialvården som innehåller information om sådana störningar och hot om störningar som äventyrar befolkningens sociala trygghet och välfärd samt genomförandet av socialvården, och även information om den kommunala socialvårdens beredskap att svara på störningssituationer. Informationen från lägesbilden ska lämnas ut till de behöriga myndigheterna. Social- och hälsovårdsministeriet ska sammanställa den information om lägesbilden inom social- och hälsovården som utifrån enhetliga grunder har tagits fram i regionerna till en riksomfattande lägesbild för social- och hälsovården för att användas av social- och hälsovårdsministeriet och statsledningen. Statens möjlighet att medverka i upprätthållande av beredskapen och i hanteringen av exceptionella situationer genom att finansiera verksamheten utvidgas också till socialvårdens verksamhet. Social- och hälsovårdsministeriet ska kunna utse riksomfattande aktörer också för uppgifter inom socialvården. De föreslagna lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2021.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 13.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.