Studerande till allmänt bostadsbidrag
Lag om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag
Studerande som bor i Finland överförs från det särskilda bostadstillägget till det allmänna bostadsbidraget. Samtidigt sänks och fryses de godtagbara maximala boendeutgifterna inom det allmänna bostadsbidraget för att nå besparingar.
- Status
- Godkänd
- Överlämnad
- 3.11.2016
- Senaste händelse
- 21.12.2016
- Omröstningar
- 9
- Anföranden
- 50
- Stadfäst
- 29.12.2016
- Författning
- 1533/2016
- Källa
- eduskunta.fi ↗
Vad som föreslås
Stödet för studerandes boende ska i fortsättningen avgöras hushållsvis i enlighet med lagen om allmänt bostadsbidrag, och studiepenningen räknas som inkomst som beaktas i bostadsbidraget. För att täcka kostnaderna för överföringen av de studerande och uppnå sparmålen höjs inte de maximala boendeutgifterna för allmänt bostadsbidrag i huvudstadsregionen (kommungrupperna 1 och 2) under 2017, och i resten av landet (kommungrupperna 3 och 4) sänks de med 5 procent. De som studerar utomlands samt vissa studerande som bor på internat omfattas även i fortsättningen av studiestödets bostadstillägg.
Vad det betyder
Nedskärningarna i de maximala boendeutgifterna träder i kraft den 1 januari 2017 och överföringen av de studerande den 1 augusti 2017. Reformen förbättrar boendestödet för cirka 120 000 studerande (i genomsnitt 59 euro i månaden), särskilt för ensamboende. Stödet försämras eller upphör helt för cirka 42 000 studerande, särskilt för par och dem som bor i kollektiv, eftersom makens eller samboendes inkomster beaktas. Sänkningen av bostadsbidraget berör också cirka 17 000 studerandefamiljer. Frysningen och nedskärningarna av de maximala boendeutgifterna minskar stödet och ökar självrisken för boendeutgifterna även för andra mottagare av allmänt bostadsbidrag.
Så röstade riksdagen
2:a behandlingen · 13.12.2016Riksdagen godkände lagen med rösterna 118–45.
De Gröna och KD röstade med regeringen. 36 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗
Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.
En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 29.12.2016.
Debatten i salen
Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.
50 anföranden · 3 debatter
Debattens huvudpunkter
I debatten behandlades överföringen av studerande från det särskilda bostadstillägget till det allmänna bostadsbidraget samt finansieringen av reformen genom nedskärningar i bostadsbidragets maximala utgifter. Reformens princip och att stödet blir helårigt ansågs allmänt vara bra, men förslaget väckte skarp debatt om de nedskärningar och förlorare det medför. Särskilt oppositionen kritiserade den försvagade ställningen för studerande med familj och kollektivboende samt att besparingarna drabbar andra låginkomsttagare.
- Är det rätt att finansiera överföringen av studerande genom att skära i det allmänna bostadsbidragets maximala boendeutgifter?
- Försätter det hushållsvisa bostadsbidraget studerande med familj och dem som bor i kollektiv i en alltför svår sits?
- Borde den försämrade utkomsten för studerande barnfamiljer kompenseras med en försörjarförhöjning av studiestödet?
Gruppen ansåg det vara positivt att studerandes bostadsbidrag blir helårigt, men oroade sig samtidigt för de studerandes samlade utkomst och situationen för studerande med familj.
”Asumistuki opiskelijoillekin ympärivuotiseksi on kyllä kannatettava ja hyvä asia, ja tämä tulee kattamaan paremmin näitä vuokrakustannuksia.”
— Timo Heinonen Gruppen stödde propositionen som en förtydligande och utjämnande socialpolitisk reform som förbättrar utkomsten för de flesta studerande och minskar byråkratin.
”Se on opiskelijoiden kannalta varsin myönteinen seikka ja lisää yksin asuvien opiskelijoiden tuloja jopa useilla sadoilla euroilla vuodessa.”
— Sami Savio - CenternFör
Gruppen understödde reformen eftersom den höjer boendestödet för majoriteten av de studerande, gör stödet helårigt och förenhetligar den sociala tryggheten. Gruppen hoppades att försämringarna för studerande med familj senare skulle korrigeras med en försörjarförhöjning i studiestödet.
”Nyt se toteutetaan ja nimenomaan opiskelijat asetetaan muitten pienituloisten kanssa nyt yhdenvertaiseen asemaan. Järjestelmä myös yksinkertaistuu.”
— Marisanna Jarva - SDPEmot
Gruppen krävde att lagförslaget förkastas, eftersom reformen finansieras inom bostadsbidragssystemet genom nedskärningar som drabbar andra låginkomsttagare och försämrar utkomsten för tiotusentals studerande, särskilt barnfamiljer.
”Juuri tästä syystä sosialidemokraatit esittävät, että 10 § ja 51 § poistetaan tästä, koska näissä on tämä kohta, että asumistuki otettaisiin järjestelmän sisältä.”
— Riitta Myller - De GrönaFör med reservationer
Gruppen betraktade reformen som ett steg till det bättre för ensamboende, men uttryckte allvarliga reservationer mot de flitfällor som hushållsbaseringen medför, det försämrade stödet till barnfamiljer och nedskärningarna i bostadsbidraget.
”Tämä esitys, joka sinänsä on kokonaisuudessaan askel parempaan suuntaan, ei todellakaan ole aivan ongelmaton, kuten jo näissä edeltävissä puheenvuoroissa on tullut esille.”
— Outi Alanko-Kahiluoto - VänsterförbundetFör med reservationer
Gruppen ansåg att överföringen av studerande och ett helårigt stöd i sig var rätt riktning, men motsatte sig att reformen betalas av andra bostadsbidragstagare och krävde lösningar för situationen för familjer och kollektivboende.
”Uudistusta ei myöskään olisi pitänyt tehdä rahoittamalla opiskelijoiden siirtoa yleisen asumistuen piiriin leikkaamalla kaikkien asumistukea saavien tuloja ja tukea.”
— Li Andersson - SFPFör med reservationer
Gruppen förhöll sig i princip positivt till lagförslaget med tanke på beaktandet av hyresnivåerna, men fann det problematiskt att barnfamiljernas ställning försvagas och att hanteringen av kollektivboenden är stelbent.
”Sen takia ehdotan, että eduskunta hyväksyy vastalauseen 3 mukaiset kaksi lausumaa, jotka nimenomaan pyrkivät korjaamaan näitä asioita.”
— Anders Adlercreutz - KristdemokraternaFör med reservationer
Gruppen ansåg att reformen till många delar var bra, men kritiserade skarpt att ställningen för studerande med familj försämras och föreslog ett försörjartillägg på cirka 200 euro för studerande.
”Heistä noin 84 prosenttia kokee sen, että asumistuen määrä pienenee tai poistuu kokonaan.”
— Sari Tanus
Sammandraget är AI-genererat utifrån 50 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.
Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin ympäristövaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan, sivistysvaliokunnan ja sosiaali- ja terveysvaliokunnan on annettava lausunto.
Yleiskeskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.
Behandlingens skeden
Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.
- 3.11.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
- 8.11.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
- 30.11.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · ympäristövaliokunta
- 9.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
- 13.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
- 21.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä
Beslut per lagförslag1
- 1Laki yleisestä asumistuesta annetun lain muuttamisestaHyväksytty · 1533/2016 · 29.12.2016
Föreslagen lagtext
Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.
Lag om ändring av lagen om allmänt bostadsbidrag
I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) 4, 8–10, 15, 20, 27–29 och 41 § samt 51 § 4 mom., av dem 51 § 4 mom. sådant det lyder i lag 1672/2015, som följer:
4 §Hushåll
De som varaktigt bor i samma bostad hör till samma hushåll. Till olika hushåll hör personer som genom särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal förfogar över en del av bostaden eller personer som genom vårdavtal på grund av sjukdom eller skada har placerats i hushållet för att där få vård. Med bidragstagare avses i denna lag hushållets samtliga medlemmar.
Till samma hushåll hör alltid äkta makar eller sambor, deras minderåriga barn samt släktingar i rakt upp- eller nedstigande led som bor i samma bostad. Med släktingar som avses i detta moment jämställs också adoptivbarn och i 81 § i barnskyddslagen (417/2007) avsedda barn som placerats i enskilt hem.
Om äkta makar bor åtskilda till följd av söndring och inte har gemensamt hushåll, anses de inte höra till samma hushåll.
Hushållet företräds av bostadsinnehavaren eller bostadsinnehavarens make, av den som har fullmakt av kollektivhushållet eller av den i vars namn särskilt hyresavtal eller motsvarande besittningsavtal har ingåtts.
8 §Rätt till bostadsbidrag
Ett hushåll har rätt att i bostadsbidrag få 80 procent av beloppet av de godtagbara boendeutgifter som anges i 9 § och som uppgår högst till det maximibelopp som avses i 10 §, med avdrag för den bassjälvriskandel som avses i 16 § och bestäms enligt inkomsterna.
Bostadsbidrag enligt denna lag beviljas inte
1) en studerande som har rätt till avgiftsfri plats i elevhem från läroanstaltens sida, om det inte finns särskilda skäl för att han eller hon inte kan ta emot platsen,
2) ett hushåll bestående av två personer som är äkta makar eller sambor, om någon av dem har rätt till bostadsbidrag för pensionstagare enligt 8 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007),
3) ett hushåll vars enda medlem eller samtliga medlemmar har rätt till sådant bostadsbidrag för pensionstagare som avses i 2 punkten.
9 §Godtagbara boendeutgifter
Som boendeutgifter för ett hushåll som bor i en hyresbostad godkänns hyran samt separat betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader. Som separat betalda vattenavgifter beaktas 17 euro per person och månad och som uppvärmningskostnader 38 euro per månad för den första personen och därefter 13 euro för varje ytterligare person.
Som boendeutgifter för ett hushåll som bor i en ägarbostad godkänns underhålls- och finansieringsutgifterna för bostaden. Som underhållsutgifter för en aktiebostad godkänns vederlaget samt särskilt betalda vattenavgifter och uppvärmningskostnader. Vattenavgifterna och uppvärmningskostnaderna beaktas till de belopp som anges i 1 mom.
Som underhållsutgifter för andra ägarbostäder än aktiebostäder godkänns följande:
Hushållets storlek, personer Underhållsutgifter som ska beaktas, €/månad
1 89
2 107
3 135
4 159
Om ett hushåll består av fler än fyra personer, höjs underhållsutgifterna för andra ägarbostäder än aktiebostäder med 49 euro för den medlem eller de medlemmar av hushållet som överstiger fyra personer.
De uppvärmningskostnader som nämns i 1 och 2 mom. och de underhållsutgifter som nämns i 3 och 4 mom. höjs med 4 procent i landskapen Södra Savolax, Norra Savolax och Norra Karelen och med 8 procent i landskapen Norra Österbotten, Kajanaland och Lappland.
Som finansieringsutgifter för ett hushåll som bor i en ägarbostad godkänns 73 procent av de månatliga räntorna på personliga lån som tagits för att skaffa och bygga om bostaden. Som utgifter för en bostadsrättsbostad godkänns 73 procent av de månatliga räntorna på personliga lån som tagits för att skaffa bostadsrätten. Ovannämnda lån ska ha beviljats av staten, en kommun, en församling eller ett kreditinstitut som står under offentlig tillsyn och som bedriver kreditverksamhet.
Av de i 2 mom. avsedda underhållsutgifterna för ett hushåll som bor i en aktiebostad beaktas som maximal underhållsutgift högst ett belopp som är 30 procent av de maximala boendeutgifter som avses i 10 § och som maximal finansieringsutgift högst ett belopp som är 70 procent av hushållets maximala boendeutgifter. Om underhållsutgifterna överstiger de maximala underhållsutgifterna, beaktas av den överskjutande delen 73 procent som godtagbara finansieringsutgifter för bostaden.
Om ett hushåll som bor på hyra har en underhyresgäst, avdras från de i denna paragraf avsedda boendeutgifterna för hushållet det hyresbelopp som underhyresgästen betalar. I fråga om hushåll som bor i en ägarbostad avdras den hyra som underhyresgästen betalar från underhållsutgifterna och ett eventuellt resterande belopp från finansieringsutgifterna.
10 §Maximala boendeutgifter
Av de boendeutgifter för ett hushåll som är godtagbara enligt 9 § beaktas högst följande belopp per månad:
Hushållets storlek, personer I Kommungrupp II Kommungrupp III Kommungrupp IV Kommungrupp
1 508 492 390 344
2 735 706 570 501
3 937 890 723 641
4 1 095 1 038 856 764
Om ett hushåll består av fler än fyra personer, höjs de maximala boendeutgifterna enligt 1 mom. med 137 euro i kommungrupp I, 130 euro i kommungrupp II, 117 euro i kommungrupp III och 112 euro i kommungrupp IV för varje medlem av hushållet som överstiger fyra personer.
Kommunerna delas in i kommungrupper enligt följande:
1) till kommungrupp I hör Helsingfors,
2) till kommungrupp II hör Esbo, Grankulla och Vanda,
3) till kommungrupp III hör Björneborg, Borgå, Hyvinge, Joensuu, Jyväskylä, Kajana, Kervo, Kouvola, Kuopio, Kyrkslätt, Lahtis, Lojo, Nokia, Nurmijärvi, Reso, Riihimäki, Rovaniemi, Seinäjoki, Sibbo, Sjundeå, S:t Michel, Tammerfors, Tavastehus, Träskända, Tusby, Uleåborg, Vasa, Vichtis, Villmanstrand och Åbo,
4) till kommungrupp IV hör alla andra kommuner än de som nämns i 1–3.
15 §Prioriterade inkomster
När bostadsbidraget beräknas ska som inkomster inte beaktas
1) barnbidrag enligt barnbidragslagen (796/1992),
2) moderskapsunderstöd enligt lagen om moderskapsunderstöd (477/1993),
3) förmåner enligt lagen om handikappförmåner (570/2007),
4) sjukvårds- och undersökningskostnader som betalas på basis av olycksfallsförsäkring,
5) militärunderstöd enligt militärunderstödslagen (781/1993),
6) fronttillägg och extra fronttillägg enligt lagen om frontmannapension (119/1977),
7) studiestöd enligt lagen om studiestöd (65/1994), med undantag av studiepenning,
8) utkomststöd eller annan förmån enligt lagen om utkomststöd (1412/1997),
9) ersättning för uppehälle enligt lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005),
10) kostnadsersättning enligt lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) eller annan motsvarande kostnadsersättning eller ersättning för uppehälle,
11) stipendier och andra motsvarande understöd som inte betalats i syfte att trygga försörjningen,
12) ersättningar för kostnader för familjevård enligt familjevårdslagen (263/2015) och för familjedagvård enligt lagen om småbarnspedagogik (36/1973),
13) ersättningar enligt lagen om skada, ådragen i militärtjänst (404/1948),
14) barnpension som betalas i form av familjepension,
15) ersättningar för särskilda kostnader på grund av lyte, skada eller men,
16) barnförhöjning enligt folkpensionslagen (568/2007),
17) underhållsbidrag för barn, som betalas med stöd av ett domstolsbeslut eller ett fastställt skriftligt avtal, och underhållsstöd enligt lagen om underhållsstöd (580/2008),
18) menersättning enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar (459/2015),
19) resedagtraktamenten, ersättningar för resekostnader och ersättningar för sjukvårdskostnader samt med dessa jämförbara ersättningar för särskilda kostnader,
20) vårdarvode enligt lagen om stöd för närståendevård (937/2005),
21) hyra som betalas av en underhyresgäst som avses i 9 § 8 mom.,
22) andel i intäkterna av ett dödsbo,
23) förmåner eller inkomster från utlandet som motsvarar förmånerna eller inkomsterna enligt 1–22 punkten.
20 §Bidragstagarens anmälningsskyldighet
Den som får bostadsbidrag ska till Folkpensionsanstalten anmäla om att
1) äktenskap ingås eller upplöses,
2) ett samboförhållande inleds eller avslutas,
3) antalet personer som hör till hushållet eller hushållets sammansättning förändras,
4) hushållet flyttar från bostaden eller byter bostad,
5) hushållets boendeutgifter minskar med minst 50 euro per månad,
6) hushållets fortlöpande månadsinkomster ökar med minst 400 euro per månad,
7) en person som hör till hushållet får rätt till bostadsbidrag enligt lagen om bostadsbidrag för pensionstagare,
8) hushållet tar en underhyresgäst eller upphör att ha en underhyresgäst,
9) besittningsformen i fråga om den bostad som hushållet har till sitt förfogande ändras,
10) en person som hör till hushållet flyttar utomlands eller vistas utomlands.
27 §Förutsättningar för justering av bostadsbidrag
Bostadsbidragets belopp justeras när ett år förflutit sedan bostadsbidraget började löpa eller sedan senaste justering.
Bostadsbidraget ska justeras också, om
1) hushållets fortlöpande månadsinkomster har stigit med minst 400 euro eller sjunkit med minst 200 euro,
2) de boendeutgifter som betalas av hushållet och som avses i 9 § förändras med minst 50 euro i månaden,
3) hushållet byter bostad eller om besittningsformen i fråga om bostaden ändras, eller
4) antalet personer som hör till hushållet eller hushållets sammansättning varaktigt förändras, hushållet tar en underhyresgäst eller upphör att ha en underhyresgäst.
Om bostadsbidraget skulle sjunka justeras beloppet av bostadsbidraget likväl inte i de fall som avses i 2 mom. 2 punkten på grundval av höjda boendeutgifter, om de fortlöpande månadsinkomsterna inte har stigit på det sätt som avses i 2 mom. 1 punkten.
Bostadsbidraget kan justeras utan ansökan, om Folkpensionsanstalten har tillgång till alla grunder för justeringen.
28 §Tidpunkt för justeringen
Bostadsbidraget justeras i de fall som avses i 27 § 2 mom.
1) med stöd av 1 punkten från ingången av månaden efter den månad från vars första dag den förändring i inkomsten som avses i den nämnda punkten gäller,
2) med stöd av 2 och 3 punkten från ingången av den månad för vilken ändrade eller nya boendeutgifter betalas för hela månaden,
3) med stöd av 4 punkten från ingången av den månad från vars första dag den förändring i förhållandena som avses i den nämnda punkten gäller.
29 §Indragning av bostadsbidrag
Bostadsbidraget dras in
1) vid ingången av den månad under vilken en justering som avses i 27 § träder i kraft, om hushållet begär att bostadsbidraget dras in,
2) vid ingången av månaden efter flyttningen, om hushållet flyttar ut ur den bostad för vars boendeutgifter bostadsbidraget har beviljats, om inte bostadsbidraget justeras på grundval av 27 § 2 mom. 3 punkten,
3) vid ingången av den månad för vilken hushållet inte enligt 8 § längre har rätt till bostadsbidrag,
4) vid ingången av den månad från och med vilken de boendeutgifter som betalas av hushållet och som avses i 9 § upphör,
5) vid ingången av den månad under vilken en justering som avses i 27 § 1 mom. träder i kraft, om hushållet inte på uppmaning av Folkpensionsanstalten inom rimlig tid lämnar de uppgifter som behövs för justering av bostadsbidraget,
6) senast vid ingången av den fjärde månaden, om hushållet bor någon annanstans än i den bostad för vars boendeutgifter bidraget har beviljats, om inte bidraget justeras på grundval av 27 § 2 mom. 3 punkten.
41 §Nytt avgörande av ett ärende med anledning av beviljad förmån
Om den som får bostadsbidrag eller den som hör till ett hushåll som får bostadsbidrag, efter det att beslutet har meddelats, retroaktivt har beviljats en förmån enligt 8 § 2 mom. som hindrar betalning av bostadsbidrag, kan Folkpensionsanstalten utan undanröjande av beslutet och utan samtycke av part avgöra ärendet på nytt.
51 §Indexbindning
De maximala boendeutgifterna binds till det hyresindex på årsnivå som beskriver utvecklingen i hyresnivån i hela landet och för samtliga hyresbostäder och som Statistikcentralen fastställer, och vars poängtal år 2010 var 100, så att de belopp som anges i 10 § motsvarar det fastställda poängtalet för hyresindexet för 2015. De maximala boendeutgifterna justeras första gången vid ingången av 2018 i enlighet med förändringen i hyresindex.
§
Denna lag träder i kraft den 20 . Bestämmelserna i 10 § och 51 § 4 mom. träder dock i kraft redan den 1 januari 2017 och de tillämpas på bidrag som beviljas eller justeras vid denna tidpunkt eller senare.
Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.