HE 232/2016 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 3.11.2016

Social trygghet för samkönade par

Lagar om ändring av sjukförsäkringslagen och av 6 och 8 § i lagen om underhållsstöd samt till vissa lagändringar som har samband med en ändring av äktenskapslagen

Systemet för social trygghet och föräldradagpenning görs könsneutralt. I fortsättningen ska samkönade äkta par och sambor behandlas på samma grunder som olikkönade par när det gäller förmåner.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
3.11.2016
Senaste händelse
23.12.2016
Omröstningar
2
Anföranden
29
Stadfäst
13.1.2017
Författning
6/2017

Vad som föreslås

Bestämmelserna om föräldradagpenning i sjukförsäkringslagen och definitionerna av samboförhållande i flera förmånslagar görs könsneutrala. Barnamoderns kvinnliga make eller sambo får rätt till föräldra- och faderskapspenning utan krav på registrerat partnerskap eller adoption inom familjen, och samkönade par som adopterar tillsammans får rätt till en period med faderskapspenning. Dessutom justeras lagen om underhållsstöd så att stöd inte betalas till ett barn som i praktiken har två underhållsskyldiga föräldrar.

Vad det betyder

Ändringarna träder i kraft den 1 mars 2017 samtidigt som den könsneutrala äktenskapslagen. Reformen utvidgar regnbågsfamiljers rätt till föräldradagpenning, men å andra sidan börjar en samkönad sambos inkomster och förmögenhet beaktas i behovsprövade förmåner (såsom utkomststöd, allmänt bostadsbidrag, bostadsbidrag för pensionstagare och folkpension), vilket kan sänka beloppet på dessa förmåner. Statens utgifter för underhållsstöd beräknas minska med cirka 0,74 miljoner euro om året.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 13.12.2016

Riksdagen godkände lagen med rösterna 12828.

128
Jaa · godkändes
28
Ei

Sannfinländarna nej, resten av regeringen ja. 4 röstade blankt, 39 var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDSamlSannfTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 13.1.2017.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

29 anföranden · 13 talare · 4 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten diskuterades hur lagstiftningen om social trygghet ska göras könsneutral i enlighet med den tidigare godkända jämlika äktenskapslagen samt ensamstående fäders rätt till familjeförmåner. Förslagets motståndare krävde att lagpaketet skulle förkastas eller skjutas upp tills medborgarinitiativet mot könsneutrala äktenskap hade slutbehandlats. Majoriteten av riksdagsgrupperna stödde propositionen och de preciseringar om självstående fäders ställning som gjordes i utskottet.

  • Borde behandlingen av följdlagarna skjutas upp tills medborgarinitiativet Äkta äktenskap har behandlats?
  • Undergräver en utvidgning av den sociala tryggheten till samkönade par den traditionella äktenskapsinstitutionen?
  • Beaktar propositionen i tillräcklig utsträckning rättigheterna för biologiska fäder och frånskilda fäder i olika situationer?
  • I Samlingspartiets anförande stöddes propositionens framskridande och fokus lades på att reflektera över medborgarinitiativsystemets funktionssätt och spelregler i en situation med motstridiga laginitiativ.

    On mielestäni aivan selvää, että tässä talossa täytyy olla yhtäläiset ja kaikille kansalais-aloitteille tasapuoliset pelisäännöt, millä tavalla niitä käsitellään.
    Wille Rydman
  • Åsikterna inom gruppen gick isär: en del ledamöter krävde att behandlingen skulle frysas eller motsatte sig äktenskapslagens följdlagar, medan en annan ledamot berömde de förbättringar som gjorts i propositionen gällande fäders rätt till föräldradagpenning.

    En itse kannata sukupuolineutraalia avioliittoa tai näitä siihen liittyviä lakimuutoksia.
    Jani Mäkelä
  • Centern stödde propositionen och ansåg det viktigt att lagstiftningen erkänner familjers mångfald och förbättrar ställningen särskilt för fäder som ensamma sköter barn.

    Olen erittäin hyvilläni ja kiitollinen siitä, että valiokunta laajassa yhteisymmärryksessä halusi tämän hallituksen esityksen tämän pykälän osalta vielä muuttaa.
    Annika Saarikko
  • SDPFör

    SDP stödde starkt propositionen eftersom den främjar likabehandling av samkönade par och olika slags familjer inom den sociala tryggheten och föräldradagpenningen.

    meillä oli yhteinen tahto kuitenkin nähdä tämä asia sillä tavalla, että me halusimme vahvistaa ja parantaa eri ja samaa sukupuolta olevien parien yhdenvertaista oikeutta sosiaaliturvaan.
    Anneli Kiljunen
  • De Gröna ansåg att lagförslaget var mycket bra och jämställdhetsfrämjande samt gladdes åt att missförhållandet kring ställningen för fäder som ensamma sköter barn också korrigerades.

    Tällä varmistetaan se, että kun meillä on monenlaisia perheitä, niin oikeudet heillä ovat samanlaiset, ja nyt tämän tasa-arvoisen avioliittolain myötä näihin liitännäislakeihin tehdään tarvittavat muutokset.
    Krista Mikkonen
  • Vänsterförbundet stödde propositionen och fokuserade i sitt anförande på att försvara medborgarinitiativinstitutets ställning och en saklig behandling av initiativ i riksdagen.

    Mutta vasemmistoliitto on kyllä sitä mieltä, että jokainen kansalaisaloite saa ja sen pitää saada oma ja kunnianarvoisensa käsittely ja pitää ottaa se täällä eduskunnassa vakavasti.
    Jari Myllykoski
  • Kristdemokraterna föreslog att lagpaketet skulle förkastas, eftersom de motsatte sig den könsneutrala äktenskapslagen och ansåg att en separat partnerskapslag och äktenskapslag var en tydligare lösning.

    Sairausvakuutuslakiin ja elatustukilakiin tarvitaan muutoksia, mutta tämä hallituksen esitys jättää niin paljon epäkohtia ja lisäksi hallituksen esityksen ajankohta on sellainen, että ehdotan, että tämä lakiesitys tässä vaiheessa hylätään.
    Sari Tanus

Sammandraget är AI-genererat utifrån 29 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin sosiaali- ja terveysvaliokuntaan.

Istunto keskeytettiin kello 23.30. Istuntoa jatkettiin kello 23.45. Selonteko hyväksyttiin. Asia pantiin pöydälle 9.12.2016 pidettävään täysistuntoon.

Yleiskeskustelu päättyi. Eduskunta hyväksyi hallituksen esitykseen HE 232/2016 vp sisältyvien 1.-8. lakiehdotuksen sisällön mietinnön mukaisena. Lakiehdotusten ensimmäinen käsittely päättyi.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 3.11.2016Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Sosiaali- ja terveysministeriö
  2. 8.11.2016Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 7.12.2016Valiokunnan mietintö tai lausunto · sosiaali- ja terveysvaliokunta
  4. 9.12.2016Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 13.12.2016Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 22.12.2016Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag8

  • 1Laki sairausvakuutuslain 1 ja 9 luvun muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 6/2017 · 13.1.2017
  • 2Laki elatustukilain 6 ja 8 §:n muuttamisestaHyväksytty · 7/2017 · 13.1.2017
  • 3Laki asumiseen perustuvan sosiaaliturvalainsäädännön soveltamisesta annetun lain 2 a §:n muuttamisestaHyväksytty · 8/2017 · 13.1.2017
  • 4Laki työttömyysturvalain 1 luvun 7 §:n muuttamisestaHyväksytty · 9/2017 · 13.1.2017
  • 5Laki kansaneläkelain 5 §:n muuttamisestaHyväksytty · 10/2017 · 13.1.2017
  • 6Laki eläkkeensaajan asumistuesta annetun lain 4 §:n muuttamisestaHyväksytty · 11/2017 · 13.1.2017
  • 7Laki yleisestä asumistuesta annetun lain 5 §:n muuttamisestaHyväksytty · 12/2017 · 13.1.2017
  • 8Laki toimeentulotuesta annetun lain 3 §:n muuttamisestaHyväksytty · 13/2017 · 13.1.2017

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

1.Lag om ändring av sjukförsäkringslagen

I enlighet med riksdagens beslut upphävs i sjukförsäkringslagen (1224/2004) 9 kap. 16 och 17 §, sådana de lyder 9 kap. 16 § i lag 1342/2006 och 9 kap. 17 § i lag 678/2014, ändras 1 kap. 4 § 1 punkten samt 9 kap. 1 § 2 och 3 mom., 7 § 1 mom., 8 § 1 mom., 10 § 1 mom., 11 § och 13 § 3 mom., av dem 9 kap. 1 § 2 och 3 mom., 11 § och 13 § 3 mom. sådana de lyder i lag 678/2014 samt 7 § 1 mom. och 10 § 1 mom. sådana de lyder i lag 903/2012, samt fogas till 9 kap. en ny 12 a § som följer:

1 kap. – Lagens syfte och tillämpningsområde

4 §Definitioner

I denna lag avses med

1) familjemedlem den försäkrades make och den försäkrades eller makens barn under 18 år; med makar jämställs två personer som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden,

9 kap. – Föräldradagpenningar

1 §Rätt till föräldradagpenning

Bestämmelserna om föräldradagpenning tillämpas på en far eller en annan försäkrad som är gift med barnets mor och inte lever åtskils från henne på grund av söndring i äktenskapet. Bestämmelserna om föräldradagpenning tillämpas dessutom på en försäkrad som fortlöpande lever tillsammans med barnets mor i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden, dock inte på en försäkrad som fortlöpande lever tillsammans med en adoptivförälder i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden. Bestämmelser om föräldradagpenning för en adoptivförälder och dennes make finns i 11, 12 och 12 a §.

Vad som i denna lag föreskrivs om en far tillämpas också på en försäkrad som med stöd av 2 mom. omfattas av bestämmelserna om föräldradagpenning. Om barnet har en biologisk mor och en adoptivmor som är eller har varit gifta med varandra, avses med barnets mor i denna lag barnets biologiska mor.

7 §Faderskapspenningsperiod

Faderskapspenning betalas sammanlagt för högst 54 vardagar, dock så att den under moderskaps- och föräldrapenningsperioden betalas för högst 18 vardagar sammanlagt. Betalningen av faderskapspenning under moderskaps- och föräldrapenningsperioden kan uppdelas på högst fyra avsnitt. Betalningen av faderskapspenning utanför moderskaps- och föräldrapenningsperioden kan uppdelas på högst två avsnitt. Rätten till faderskapspenning gäller tills barnet fyller två år eller det har gått två år sedan adoptivbarnet togs i vård.

8 §Föräldrapenning

Enligt överenskommelse mellan föräldrarna har barnets mor eller far rätt till föräldrapenning. Om modern inte deltar i vården av barnet har fadern när han ansvarar för vården av barnet, med avvikelse från vad som föreskrivs i 1 § 2 mom., rätt till föräldrapenning, även om modern och fadern inte längre lever i gemensamt hushåll.

10 §Föräldrapenningsperiod

Föräldrapenning betalas för högst 158 vardagar omedelbart efter moderskapspenningsperioden, om inte något annat följer av 2 eller 3 mom. Om modern på grund av att förutsättningarna för försäkring enligt 1 § 1 mom. inte uppfylls inte har rätt till föräldradagpenning, börjar faderns föräldrapenningsperiod löpa 75 vardagar efter den dag barnet har fötts.

11 §Föräldra- och faderskapspenning för adoptivföräldrar

Rätt till föräldrapenning och partiell föräldrapenning för adoptivföräldrar har en försäkrad som i sin vård har tagit ett barn under sju år i avsikt att adoptera barnet, förutsatt att den försäkrade deltar i vården av barnet och inte är i förvärvsarbete eller annat eget arbete, med undantag för arbete som utförs i det egna hushållet. Rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar har enligt överenskommelse endera adoptivföräldern eller en försäkrad som är gift med adoptivföräldern och som inte lever åtskils från denna på grund av söndring i äktenskapet. Rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar har dock inte en försäkrad som har adopterat ett barn och som är gift med adoptivbarnets förälder eller adoptivförälder.

En adoptivfar som är berättigad till föräldrapenning för adoptivföräldrar har rätt till faderskapspenning i enlighet med 6 och 7 §.

Om två adoptivfäder eller adoptivmödrar som är berättigade till föräldrapenning för adoptivföräldrar tillsammans har adopterat ett barn, har den ena adoptivföräldern med avvikelse från 2 mom. rätt till faderskapspenning i enlighet med föräldrarnas överenskommelse. Om två adoptivfäder eller två adoptivmödrar inte längre är gifta med varandra eller på grund av söndring lever åtskils, har den adoptivförälder som ansvarar för vården av barnet rätt till föräldrapenning för adoptivföräldrar. Det som föreskrivs om fäder i 6 och 7 § samt i 11 kap. 9 § tillämpas också på adoptivmödrar som är berättigade till faderskapspenning.

En förutsättning för föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för adoptivföräldrar är att adoptivföräldern visar upp ett sådant intyg över att barnet tagits i vård som getts av den som tillhandahåller adoptionsrådgivning eller internationell adoptionstjänst och som avses i adoptionslagen (22/2012). Vid internationell adoption förutsätter erhållande av föräldrapenning eller partiell föräldrapenning för adoptivföräldrar att adoptivföräldern eller adoptanten har beviljats ett sådant tillstånd av adoptionsnämnden som avses i 41 § i adoptionslagen.

12 a §Föräldra- och faderskapspenning vid adoption inom familjen

Trots det som föreskrivs i 11 § 1 mom. har en försäkrad som har adopterat ett högst ett år gammalt barn och som är gift med adoptivbarnets förälder och inte bor åtskils från föräldern på grund av söndring rätt till föräldrapenning och partiell föräldrapenning förutsatt att den försäkrade inte för samma barn har rätt till föräldrapenning eller föräldrapenning för adoptivföräldrar med stöd av andra bestämmelser i detta kapitel. På föräldrapenning vid adoption inom familjen tillämpas vad som i 8—10 och 13 § föreskrivs om föräldrapenning.

Trots det som föreskrivs i 11 § 2 mom. har en försäkrad som avses i 1 mom. inte rätt till faderskapspenning om dennes make har beviljats faderskapspenning för samma barn.

13 §Moderns sjukdom eller död under moderskaps- eller föräldrapenningsperioden

Vad som i denna paragraf föreskrivs om mödrar och fäder tillämpas även på adoptivföräldrar.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Bestämmelserna i 9 kap. tillämpas på föräldradagpenning när den första dagen under vilken föräldradagpenning betalas för samma barn infaller efter lagens ikraftträdande eller när två försäkrade av samma kön har ingått äktenskap eller genom anmälan omvandlat sitt registrerade partnerskap till äktenskap efter lagens ikraftträdande.

2.Lag om ändring av 6 och 8 § i lagen om underhållsstöd

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om underhållsstöd (580/2008) 6 § 4 och 6 punkten och fogas till 8 § ett nytt 3 mom. som följer:

6 §Förutsättningar för erhållande av underhållsstöd

Ett barn har rätt till underhållsstöd, om

4) barnet inte på det sätt som avses i 2 § 1 mom. i faderskapslagen (11/2015) har fötts under äktenskapet och faderskapet till barnet inte har fastställts genom ett lagakraftvunnet beslut,

6) en adoptivförälder ensam har adopterat ett barn och barnet inte är barn eller adoptivbarn till adoptivförälderns make eller barn till någon som adoptivföräldern lever med under äktenskapsliknande förhållanden.

8 §Hinder för erhållande av underhållsstöd

Trots det som föreskrivs i 6 § har ett barn inte rätt till underhållsstöd enligt 6 § 4 punkten om barnet har två underhållsskyldiga föräldrar.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

3.Lag om ändring av 2 a § i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet (1573/1993) 2 a § 9 punkten, sådan den lyder i lag 1001/2008, som följer:

2 a §Definitioner

I denna lag avses med

9) familjemedlem en persons make och personens eller makens barn som inte har fyllt 18 år; med makar jämställs två personer som fortlöpande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden,

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

4.Lag om ändring av 1 kap. 7 § i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomstskydd för arbetslösa (1290/2002) 1 kap. 7 § 1 punkten som följer:

1 kap. – Allmänna bestämmelser

7 §Samboförhållande och makar som bor åtskils

När äktenskap påverkar erhållandet av en förmån eller dess belopp eller inverkar på något annat sätt iakttas följande:

1) om två personer som inte är gifta med varandra fortgående lever i ett samboförhållande, det vill säga i gemensamt hushåll och även i övrigt under äktenskapsliknande förhållanden, tillämpas på dem vad som i lagen föreskrivs om makar, och

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

5.Lag om ändring av 5 § i folkpensionslagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i folkpensionslagen (568/2007) 5 §, sådan den lyder delvis ändrad i lag 1151/2007, som följer:

5 §Samboförhållande och åtskilt boende

Med samboförhållande avses i denna lag att två personer som inte är gifta med varandra stadigvarande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

De bestämmelser i denna lag som gäller personer som är gifta med varandra ska inte tillämpas på makar som stadigvarande bor åtskilda och inte har gemensamt hushåll.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

6.Lag om ändring av 4 § i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare (571/2007) 4 § som följer:

4 §Samboförhållande och åtskilt boende

Med samboförhållande avses i denna lag att två personer som inte är gifta med varandra stadigvarande lever i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

De bestämmelser i denna lag som gäller personer som är gifta med varandra ska inte tillämpas på makar som stadigvarande bor åtskilda till följd av offentlig institutionsvård enligt 7 § eller av någon annan orsak och som inte har gemensamt hushåll.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

7.Lag om ändring av 5 § i lagen om allmänt bostadsbidrag

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om allmänt bostadsbidrag (938/2014) 5 § som följer:

5 §Sambor

Med sambor avses i denna lag två personer som lever i ett samboförhållande, det vill säga fortgående i gemensamt hushåll under äktenskapsliknande förhållanden.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

8.Lag om ändring av 3 § i lagen om utkomststöd

I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om utkomststöd (1412/1997) 3 § 1 mom. som följer:

3 §Familj

I denna lag avses med familj i gemensamt hushåll boende föräldrar, en förälders minderåriga barn, äkta makar samt två personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om underhållsstöd. Dessutom föreslås ändringar i de bestämmelser som gäller samboförhållande och sambor i lagen om tillämpning av lagstiftningen om bosättningsbaserad social trygghet, lagen om utkomstskydd för arbetslösa, folkpensionslagen, lagen om bostadsbidrag för pensionstagare, lagen om allmänt bostadsbidrag och lagen om utkomststöd. Den huvudsakliga delen av de föreslagna ändringarna är en följd av den redan stadfästa lagändringen genom vilken bestämmelserna i äktenskapslagen blev könsneutrala. Bestämmelserna om föräldradagpenning i sjukförsäkringslagen föreslås bli ändrade så att en maka eller sambo av kvinnligt kön till barnets mor har rätt till föräldra- och faderskapspenning på samma grunder som en make eller sambo av manligt kön till barnets mor har. På makar som lever i registrerat parförhållande tillämpas i fortsättningen samma bestämmelser om föräldradagpenning som på äkta makar. För makar av samma kön som adopterar ett barn tillsammans föreslås rätt till en faderskapspenningsperiod. Lagen om underhållsstöd föreslås bli ändrad så att ett hinder för att få underhållsstöd också är en situation där ett barn har fötts utanför ett äktenskap mellan en man och en kvinna och faderskapet för barnet inte har fastställts genom ett lagakraftvunnet beslut, men barnet har två underhållsskyldiga föräldrar. Bestämmelserna om samboförhållande och sambor i lagstiftningen om social trygghet föreslås bli könsneutrala. Propositionen syftar till att par av olika kön och par av samma kön ska ha en likvärdigare rätt till social trygghet. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2017 och avses bli behandlad i samband med den. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 mars 2017 samtidigt som den redan stadfästa ändringen av äktenskapslagen.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.