HE 239/2022 vpGodkänd med ändringarÖverlämnad 20.10.2022

Kommunala klimatplaner och tydligare besvärsrätt

Lag om ändring av klimatlagen

Alla Finlands kommuner förpliktas att utarbeta en egen klimatplan minst en gång under fullmäktigeperioden. Samtidigt införs tydliga regler i lagen om hur och vem som kan anföra besvär över nationella klimatplaner hos högsta förvaltningsdomstolen.

Status
Godkänd med ändringar
Överlämnad
20.10.2022
Senaste händelse
13.12.2022
Omröstningar
1
Anföranden
17
Stadfäst
19.1.2023
Författning
108/2023

Vad som föreslås

I klimatlagen införs en ny lagstadgad skyldighet för kommunerna att utarbeta eller uppdatera en klimatplan minst en gång under fullmäktigeperioden, antingen självständigt eller tillsammans med andra kommuner. Dessutom föreskrivs en uttrycklig rätt att söka ändring i de riksomfattande klimatpolitiska planerna hos högsta förvaltningsdomstolen och det fastställs vem som har besvärsrätt, såsom parter, miljöorganisationer, Sametinget och Skolternas byastämma. Över kommunernas beslut om klimatplaner kan man i sin tur anföra besvär hos förvaltningsdomstolen genom ordinarie kommunalbesvär.

Vad det betyder

Ändringen gäller alla kommuner i Finland, av vilka uppskattningsvis 70 procent ännu saknar en plan som uppfyller de lagstadgade kriterierna. Kommunerna får statsunderstöd för att utarbeta planerna (sammanlagt cirka 2,6 miljoner euro årligen), och kostnaden för en enskild plan beräknas till cirka 35 000–50 000 euro. Den första klimatplanen ska göras senast under fullmäktigeperioden 2025–2029. För medborgare, organisationer och regionala aktörer skapar reformen en tydlig rättsskyddsväg och förbättrar möjligheterna att påverka både den nationella och den lokala klimatpolitiken. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2023.

Så röstade riksdagen

2:a behandlingen · 8.12.2022

Riksdagen godkände lagen med rösterna 13238.

132
Jaa · godkändes
38
Ei

Bara Sannfinländarna emot. 29 ledamöter var frånvarande. Protokoll ↗

Så röstade salen
VFSDPGrönaCSFPKDRNSamlSannfVKKObundenTalman

Fylld cirkel = ja, ring = nej, grå = frånvarande. Placeringen vid tidpunkten för denna omröstning är inte arkiverad, så ledamöterna har grupperats per parti på riktgivande platser.

En godkänd lag träder inte i kraft genast: republikens president stadfäster lagen, och den träder i kraft den dag som anges i lagen. Denna lag stadfästes 19.1.2023.

Debatten i salen

Vad som debatterades och var varje grupp stod, och därunder ledamöternas anföranden ordagrant ur riksdagens protokoll. Anförandena visas på originalspråket.

17 anföranden · 9 talare · 2 debatter

Debattens huvudpunkter

I debatten debatterades skyldigheten för kommunerna att utarbeta klimatplaner samt Finlands klimatmåls effekter på ekonomin och kommunernas vardag. Regeringspartierna ansåg att propositionen var nödvändig för att påskynda utsläppsminskningarna och den gröna omställningen, medan oppositionen motsatte sig den som ny byråkrati och en ekonomisk börda för kommuner i svårigheter. Propositionen delade åsikterna mellan regeringen och oppositionen.

  • Medför skyldigheten att utarbeta klimatplaner oskälig byråkrati och merkostnader för kommuner som kämpar med ekonomiska svårigheter?
  • För den gröna omställningen med sig verkliga industriella arbetsplatser och livskraft till hela Finland eller försvagar en stram klimatpolitik landets konkurrenskraft?
  • SDPFör

    Gruppen såg lagen som ett välkommet tillskott till helheten som ger målinriktad uppföljning och konkreta åtgärder för kommunernas mål om utsläppsminskning.

    Tämä laki on todellakin tervetullut, ja se täydentää ilmastolain kokonaisuutta.
    Tarja Filatov
  • Gruppen stödde propositionen eftersom en betydande del av utsläppslösningarna görs i kommunerna och lagstadgandet samt statsunderstödet stärker kommunernas livskraft och den gröna omställningen.

    Ilmastosuunnitelmien ulottaminen myös kuntiin ja alueille on keskeinen ja erittäin kannatettava ehdotus.
    Mirka Soinikoski
  • Gruppen stödde utarbetandet av planerna så att den offentliga sektorn genom investeringar och planering kan lägga grunden för den gröna omställningens inhemska innovationer och industri.

    Minä toivon hirveästi, että kunnissa tehdään suunnitelmia, ja niitten suunnitelmien keskiössä pitää olla se, että julkisen puolen pitää investoida vihreän siirtymän hankkeisiin.
    Jari Myllykoski
  • Gruppen motsatte sig propositionen och krävde att den förkastas, eftersom nya lagstadgade skyldigheter ökar kommunernas byråkrati och kostnader i ett läge där medlen inte ens räcker till basservicen.

    Eli tämä laki itsessään on Suomelle ja sen kilpailukyvylle vahingollinen. Sitä täytyy muuttaa muuttuneissa olosuhteissa.
    Jani Mäkelä

Sammandraget är AI-genererat utifrån 17 anföranden 13.9.2026. Gruppernas ståndpunkter är lästa ur anförandena, inte ur omröstningarna; citaten har kontrollerats ordagrant mot protokollet.

Keskustelu päättyi. Asia lähetettiin ympäristövaliokuntaan, jolle perustuslakivaliokunnan on annettava lausunto.

Keskustelu päättyi ja asian käsittely keskeytettiin.

Behandlingens skeden

Propositionens väg från remissdebatt till beslut, så som riksdagen har antecknat den.

  1. 20.10.2022Eduskuntakäsittelyn vireilletulo · Ympäristöministeriö
  2. 27.10.2022Lähetekeskustelu · Täysistunto
  3. 24.11.2022Valiokunnan mietintö tai lausunto · ympäristövaliokunta
  4. 29.11.2022Ensimmäinen käsittely · Täysistunto
  5. 9.12.2022Toinen käsittely · Täysistunto
  6. 12.12.2022Eduskunnan vastaus ja kirjelmä

Beslut per lagförslag1

  • 1Laki ilmastolain muuttamisestaHyväksytty muutettuna · 108/2023 · 19.1.2023

Föreslagen lagtext

Lagförslagen i propositionen så som regeringen lade fram dem. Den slutliga lagen kan avvika från detta efter utskottsbehandlingen.

Lag om ändring av klimatlagen

I enlighet med riksdagens beslut ändras i klimatlagen (423/2022) 3 § 1 mom., 5 § och 19 § 2 mom. samt fogas till lagen en ny 14 a §, till 19 § ett nytt 4 mom. och till lagen ett nytt 4 a kap. som följer:

3 §Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas på de statliga myndigheternas uppgifter vid utarbetandet av klimatpolitiska planer och säkerställandet av att dessa verkställs. Denna lag tillämpas också på kommuner när de utarbetar kommunala klimatplaner och följer upp genomförandet av planerna.

5 §Åtgärder som främjar begränsningen av och anpassningen till klimatförändringar

Statliga myndigheter ska i sin verksamhet främja genomförandet av målen och de klimatpolitiska planerna enligt denna lag.

2 kap. – Planeringssystem

14 a §Kommunal klimatplan

Varje kommun ska utarbeta eller uppdatera sin klimatplan minst en gång per fullmäktigeperiod. Planen ska innehålla

1) ett mål för att minska utsläppen av växthusgaser i kommunen,

2) åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i kommunen,

3) uppgifter om hur utsläppen av växthusgaser har utvecklats i kommunen,

4) uppgifter om uppföljningen av genomförandet av planen,

5) andra än i 1–4 punkten avsedda omständigheter som anses behövliga.

När kommunen ställer upp det mål som avses i 1 mom. 1 punkten ska den beakta de mål som avses i 2 § 1 mom. 1–3 punkten. Det mål för ökning av upptaget i sänkor som avses i 2 § 1 mom. 1 punkten ska beaktas också om kommunen i planen ställer upp mål för upptaget eller anger åtgärder som gäller sänkor. Om kommunen i planen ställer upp sådana mål eller anger sådana åtgärder som gäller anpassning till klimatförändringar, ska det mål som avses i 2 § 1 mom. 4 punkten beaktas.

Den kommunala klimatplanen ska antas av fullmäktige. Kommunen ska följa upp genomförandet av planen. Planen ska beaktas i den kommunstrategi som avses i 37 § i kommunallagen (410/2015) och i den verksamhetsberättelse som avses i 115 § i den lagen.

Kommunen kan också utarbeta den plan som avses i denna paragraf tillsammans med andra kommuner i regionen. En gemensam plan ska innehålla kommunspecifika mål och åtgärder. En gemensam plan ska antas av fullmäktige i respektive kommun.

Miljöministeriet kan bevilja kommunen statsunderstöd för utarbetande eller uppdatering av en i denna paragraf avsedd plan inom ramen för det anslag som anvisats i statsbudgeten. På understödet tillämpas statsunderstödslagen (688/2001).

19 §Myndigheternas uppgifter

Styrningen och uppföljningen av verkställigheten av de klimatpolitiska planer som avses i denna lag åligger varje ministerium i fråga om det egna ansvarsområdet. För sammanställandet av klimatårsberättelsen svarar miljöministeriet.

Kommunernas utsläppsdatatjänst förvaltas av Finlands miljöcentral.

4 a kap. – Särskilda bestämmelser

21 a §Delgivning av statsrådets beslut

I denna lag avsedda beslut av statsrådet som gäller de klimatpolitiska planerna delges genom en offentlig kungörelse enligt 62 a § i förvaltningslagen (434/2003).

21 b §Sökande av ändring

Vid sökande av ändring i förvaltningsdomstol iakttas lagen om rättegång i förvaltningsärenden (808/2019), om inte något annat föreskrivs i denna lag. Besvär över ett sådant beslut av statsrådet som avses i 16 § 1 mom. i denna lag och där behov av ytterligare åtgärder konstateras får anföras endast i samband med ett i 17 § 1 mom. avsett beslut.

Besvärsrätt i fråga om statsrådets beslut som gäller en klimatpolitisk plan har

1) den, vars rätt, skyldighet eller intresse på ett särskilt sätt kan beröras av klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna,

2) en registrerad förening som bedriver riksomfattande verksamhet och som enligt sina stadgar företräder i 1 punkten avsedda personers intressen eller, om klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna på ett särskilt sätt kan gälla ett visst område i landet eller en del av ett område i landet, en motsvarande lokal eller regional förening,

3) en registrerad förening eller stiftelse som är riksomfattande och vars syfte är att främja naturvård, hälsoskydd eller miljöskydd,

4) ett landskapsförbund, om klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna på ett särskilt sätt kan gälla landskapets område,

5) en riksomfattande statlig myndighet, vars ansvarsområde har koppling till allmänna intressen som klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna på ett särskilt sätt berör, samt andra statliga myndigheter, vars ansvarsområde och verksamhetsområde har koppling till allmänna intressen som klimatförändringarnas effekter, effekterna av begränsningen av klimatförändringarna eller anpassningen till klimatförändringarna på ett särskilt sätt berör,

6) sametinget,

7) skoltarnas byastämma.

En i 2 mom. 1–2 och 4–5 punkten avsedd ändringssökande ska i sina besvär redogöra för de särskilda skäl som utgör grund för besvärsrätten. Om de särskilda skäl som utgör grund för besvärsrätten inte har angetts i samband med besvären, kan förvaltningsdomstolen lämna besvären utan prövning utan att ge ändringssökanden möjlighet att komplettera besvären.

Beslutet får verkställas trots ändringssökande, om inte fullföljdsdomstolen bestämmer något annat.

Bestämmelser om sökande av ändring i beslut av kommunala myndigheter finns i kommunallagen.

§

Denna lag träder i kraft den 20 .

En kommunal klimatplan enligt 14 a § i denna lag ska antas första gången senast under den första fullmäktigeperiod som börjar efter ikraftträdandet av denna lag.

Propositionens huvudsakliga innehåll (officiellt)
I denna proposition föreslås ändringar i klimatlagen. Till lagen ska det fogas bestämmelser om en kommunal klimatplan och om ändringssökande enligt klimatlagen. Syftet med propositionen är att främja uppnåendet av klimatlagens mål, stärka klimatarbetet i kommunerna och främja tillgodoseendet av rättssäkerheten. De bestämmelser som föreslås i propositionen utgör ett komplement till totalreformen av klimatlagen. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2023 och avses bli behandlad i samband med den. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den 1 januari 2023.

Sammanfattningen och rubriken har tagits fram med AI 2.9.2026. De är inte officiella dokument – kontrollera detaljerna i den ursprungliga propositionen. Propositionens titel och huvudsakliga innehåll kommer från riksdagens officiella svenskspråkiga handling. Rubriken och sammanfattningarna är maskinöversättningar av de finskspråkiga AI-sammanfattningarna. Anföranden och citat visas alltid på originalspråket.